Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hemskillnad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
355
Hemskillnad-Henderson
356
elektrifiering ett system, som blifvit kändt
under namnet Hemsjösystemet. Om en kommun
eller socken önskar elektrisk kraft från bolaget,
anordnas en sammanslutning af abonnenter med ändamål
att anskaffa erforderligt anläggningskapital för
bygdelinjens framdragande till lämplig punkt,
för uppförande af transformatorstation vid denna
samt för att bygga ett fördelningsnät, som leder
strömmen till föreningens skilda medlemmar.
En lämplig form för en dylik sammanslutning
har visat sig vara att inom samhället bilda en
andelsförening på i hufvudsak följande grunder:
1) Hvarje medlem tecknar ansvarsförbindelse i
proportion till den af honom tecknade anslutningen af
elektriska apparater. Totalbeloppet af dessa
förbindelser skall motsvara kostnaden för ofvannämnda
linjer, transformatorstation och nät; 2) å dessa
ansvarsförbindelser upptar andelsföreningen ett
lån, som används till anläggningen, som utföres
af bolaget. Under förutsättning, att den årliga
krafthyran uppgår till omkr. 20 proc. af beräknad
anläggningskostnad, åtar sig bolaget förutom
ledningsbyggnad m. m. att förränta (efter 5 proc.)
och amortera anläggningskapitalet under 20
år, då anläggningarna tillfalla bolaget, samt
att sköta anläggningarna och sälja kraft till
de enskilda abonnenterna vid dessas husväggar.
Af bolagets årliga krafthyresinkomster härflöto
omkr. 2/3 1918 från landsbygdsdistribution, Ve från
städerna inom distriktet och 1/e från storindustriella
abonnenter. Bolagets kraftledningsnät är numera
utdraget åt ö. till Karlshamn och Karlskrona
med omnejd, åt s. har ledning framdragits till
Tomelilla (med afgreningar till Simrishamn, Ystad
och Hörby), åt v. till Hässleholm, åt n. till Växjö
och åt n. v. till Älmhult m. fl. platser.
1912 uppfördes en ångcentral i Karlshamn å
2,500 hkr och 1917 vattenkraftverket Hemsjö
Nedra om 2,350 hkr. 1920 öfvertogos anläggningar
och vattenfall af Sydsvenska kraftaktiebolaget.
C. K. Hemskillnad, jur., af domstol föreskrifvet
upphäfvande af ett äkta pars plikt till
sammanlefnad. Efter 1915 års svenska äktenskapslag
(nära öfver-ensstämmande med en norsk lag 31
maj 1918 och en dansk 30 juni 1922) samt den nya
svenska gif-termålsbalken 11 juni 1920 kallas sådant
häfvande af sammanlefnaden hemskillnad (ordet först
föreslaget i 1915 års lagutskott af L. E. Gezelius)
i st. f. separation (jfr Skilsmässa, sp.
1008), såsom det benämnes i dansk rätt; i Norge
heter det "ophsevelse av det egteskapelige samliv".
(Häf-vandet skall i Danmark i vissa fall, i Norge
städse bringas till stånd genom administrativ
"bevilling" i st. f. dom.) Hemskillnad vinnes
dels på bägge makarnas samfällda begäran, efter
förutgången medling (se d. o. Suppl.), när makarna
"finna sig på grund af djup och varaktig söndring
ej kunna fortsätta sammanlefnaden", dels ock på
ena makens yrkande med stöd af vare sig den andres
grofva pliktförsummelse eller missbruk af rusgifvande
medel eller lastbara lif, eller ock påvisad djup
och varaktig söndring mellan makarna, grundad på
stridighet i lynne och tänkesätt eller annan orsak.
Jämväl i dessa senast angifna fall bör i regel medling
försökas; den är dock här ej oundgänglig.
Ehuru hemskillnaden fritar makarna från skyldigheten
att lefva tillsammans, hindrar den dem ingalunda att
godvilligt sammanflytta. Ett års särlefnad
(enligt den norska lagen: två års) berättigar åter
de hem-skilda makarna att vinna skilsmässa (se
d. o., sp. 1009). Hemskillnaden gör vidare slut på
makarnas ekonomiska gemenskap, så att skifte eller
bodelning dem emellan kan ega rum, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med hvad förhållandet är efter nnen
boskillnad (se Boskifte och Bodelning. Suppl.). -
I Finland gälla fortfarande de i 1734 års lags
giftermålsbalk, 14:e o. 15 :e kap., gif na reglerna
om "skillnad på någon tid till säng och säte".
C. G. Bj.
Hemskydd, en 1923 af Nationalföreningen mot
tuberkulos antagen benämning ist.f. dispensär; se
Dispensärmetoden (äfven i Suppl.). - Hemsk yddssyster,
dispensärsyster.
*Hemsändande (Hemsändning). Se äfven Utvisning.
*Hemsö hör nu till Ådalens kontrakt.
Hemsö fästning är den officiella, ehuru
hittills tämligen oegentliga benämningen på de
försvarsanläggningar, hvilka i enlighet med 1914 års
plan och k. br. 6 okt. 1916 började utföras 1917 till
försvar af Ångermanälfvens mynning och norra inloppet
till Härnösand. I följd af k. br. 9 mars 1917 upptogs
H. bland kustfästningarna fr. o. m. l okt. s. å.,
ehuru endast en befästning var påbörjad; men redan
18 okt. 1918 anbefalldes arbetenas inställande. Deras
fortsättande påbjöds dock 22 juni 1921, men samtidigt
tillkännagafs, att inga ytterligare medel utöfver
redan anvisade vore att påräkna. H. är sålunda i ett
skäligen defekt skick, och ett i Härnösand påbörjadt
kustartillerietablisse-ment är likaledes ofullbordadt.
k- W:son M.
Hen, härad och socken i Grytten pastorat, vid
Eomsdalsfjordens innersta del, s. ö. om Molde,
Möre fylke (före 1919 Romsdals amt), Norge. 245,64
kvkm. 1,144 inv. (1920). Boskapsskötsel. K. G. G.
Henagua, öar. Se I n a g u a.
Henckel, Agnes. Se Wallinska skolan.
Henckel von Donnersmarck, Guido, furste, tysk magnat
och politiker, f. 10 aug. 1830 i Breslau, d. 19
dec. 1916 i Berlin, tillhörde en gammal schlesisk
adelssläkt, som 1651 erhöll riks-greflig värdighet och
förvärfvade stora gods och gruffält i Schlesien. Han
hade synnerligen goda franska förbindelser, var
flera år på 1860-talet bosatt i Paris och användes
vid flera tillfällen af Bismarck i hemliga politiska
uppdrag af vikt.
1870 var han guvernör öfver Tyska Lothringen och
1871 tysk ekonomisk sakkunnig vid
fredsunderhandlingarna. Så sent som 1905 anlitades
han i en politisk mission till Frankrike (under
Marokkokri-sen). Han gifte sig 1871 med Blanche
T h é-réseLachmann (f. 1826, d. 1884), som under
Napoleon IILs tid spelat en mycket framträdande roll
inom Paris’ glada värld och förut varit gift med en
spansk adelsman, A. F. de Paiva, samt därför plägade
kallas "La Paiva". I furstligt stånd
upphöjdes han 1901. V. S-g.
Henderson [hernd9sn], Arthur, brittisk politiker,
f. 15 sept. 1863 i Glasgow af arbetarsläkt, var
anställd som gjuteriarbetare i Newcastle, fick
flera förtroendeposter inom fackföreningsrörelsen,
var 1903 mayor i Darlington och valdes s. å. till
underhusledamot. Han gjorde sig snart bemärkt som en
af arbetarpartiets bästa debattörer, rar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
