- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
375-376

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herr Dardanell och hans upptåg på landet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Herr Dardanell och hans upptåg på landet,
roande lustspel af A. Blanche (se denne, sp. 646),
bearb, efter Nestroy, uppf. i Stockholm f. g. 1846.

Herr Derblays giftermål [derbläs], skådespel (Le
maitre de forges) af G. Olinet (se denne, sp. 554)
efter hans roman med samma namn, uppf. i Stockholm
f. g. 1884.

Herrebö fajansfabrik, Norges enda mer betydande äldre
fajansfabrik, grundad 1758 på egendomen Herrebö,
nära Fredrikshald, af Peter Hof-nagel, var i gång
troligtvis endast 1760-72. Af fabrikaten ha bevarats
bl. a. bordsuppsatser, terriner, punschbålar,
muggar, fat och tallrikar, som hufvudsakligen
nu finnas i Kristianias konstindustrimuseum,
hvitglaserade föremål med kraftiga rokokoformer och
duktiga rokokodekorationer i ko-boltblått eller
manganbrunt af stor dekorativ verkan. Litt.:
H. Grosch, "Herreböe fayencer" (1901), och
H. Krog Steffens, "Herreböe fajance-fabrik" (i
"Vestlandske kunstindustrimuseums åar-bog", 1903).
M. H.

Herrefall. Se L ans väsen, sp. 198.

* Herrehus afskaffades i följd af revolutionerna 1918
i Preussen och Österrike.

He’rrenhäus, ty. Se Herrehus (äfven i Supp L).

Herrens dag, Herrens dagar. Se Yttersta dagen,
sp. 627-628.

Herrera [erre’ra], Carlos, 1920-23 president i
Guatemala (se d. o. Suppl.).

*Herrestad. 1. Häradet ingår nu i Ystads
fögderi. 17,743 har. 7,158 inv (1923).

Herr hamra, herrgård i Toro socken, Stockholms
län (Södertörn), på södra delen af Torön, med
en areal af 1,450 har, hvaraf 175 har åker;
tax.-v. 531,800 kr. (1923). Hufvudbyggnaden af
sten i 2 våningar uppfördes 1853 och restaurerades
senast 1916. H. tillhörde på 1600-talet släkterna
Oxenstierna och Sparre, på 1700-talet Hildebrand
och Brenner samt 1806-90 Hallström. Sedan har
H. egts af bl. a. skeppsredaren Erik Brodin
(från 1916) och M. Berlin (från 1922).
O. Sjn.

Herrhängsstötarna, ett 1,626 m. högt berg i
Undersåkers socken, Jämtland, 20 km. ö. om Syl-fjällen
invid Härjedalsgränsen. O. Sjn.

Herrick [he’rik], Myron T., amerikansk politiker
och diplomat, f. 9 okt. 1854 i Huntington, Ohio,
började sin bana som skollärare och journalist, blef
1878 advokat i Cleveland, grundade där 1886 en bank
och blef direktör i en stor sparbank. Han var flitigt
verksam i staten Ohios republikanska partiorganisation
och förtrogen vän till Mac Kinley, var 1903-06
guvernör i Ohio och därefter febr. 1912-dec. 1914
amerikansk ambassadör i Paris. Sistnämnda post
bekläder han ånyo sedan april 1921.

Herriot [ärriå], Edouard, fransk politiker, i. 1872
i Troyes, var först lyceilärare (i retorik och
litteraturhistoria) i Lyon och är sedan lång
tid tillbaka denna stads borgmästare. H. var
1912-19 senator och nov. 1916-mars 1917 trafik-
och för-plägnadsminister i ministären Briand. Sedan
1919 är han led. af deputeradekammaren. Han tillhör
det "socialistradikala" partiets ledande män och är
ordf. i partiets styrelse. I deputeradekammaren har
han de senaste åren, fastän i mycket moderat form
och stundom något vacklande, ledt de borgerligt
radikales opposition mot Poincarés
politik. Bl. a. har han därvid ofta varnat för
brytning med England. Hans sträfvan har gått ut på
att till valen 1924 ånyo samla ett "vänsterblock",
och som ett led i närmandet till socialdemokraterna
företog han 1922 en resa till Ryssland för att studera
sovjetväldet. Sina intryck därifrån har han skildrat
i La Russie nouvelle (1923), där han uttalar sig
rätt. sympatiskt om den nya regimen i Ryssland. H. har
energiskt verkat för internationell anslutning till
den s. k. Lyon-mässan (se L y o n. Suppl.) och i
detta syfte besökt äfven Sverige. Bland hans skrifter
märkas ytterligare Lettres choisies du XVII:e siécle
(1900) och Madame Récamier et ses amis (2 bd, 1905).
V.S-g.

*Herrlin, P. A. S., fick 1911 professors
n. h. o. v. och kallades 1912 till professor i
psykologi och pedagogik vid Lunds universitet. 1910
kreerades han till med. hedersdoktor vid Karolinska
institutet. Han är en af redaktörerna för "Arkiv för
psykologi och pedagogik" (1922 ff.).

*Herrljunga. 1. Socknen omfattar nu 1,603 har. 1,435
inv., hvaraf 702 i H. municipalsamhälle (1923). -
2. I municipalsamhället, som hade-60 har areal och 702
inv. (1923), var tax.-värdet å bevillningsskyldig fast
egendom 1,666,600 kr. och den till bevillning taxerade
inkomsten 951,840 kr. (1922). Kommunalskatten utgick
med 4,05 kr. och municipalskatten med l,20 kr. per
100 kr. inkomst (1923). H. landtmannabank har upphört;
afdelningskontor finnes nu af Svenska handelsbanken.
1-2. E. A-t.

’Herrmann, W., tog 1916 afsked från professuren.

*Herslow. 1. K. K. P. H. var t. o. m. 1906 (ej 1904)
stadsfullmäktiges ordf.

"Herslöf omfattar nu 2,455 har. 1,287
inv. (1923). Patronatsrätten upphörde fr. o. m. 1922.

Hertapointers [-påFn-], hundras. Se Hunden, sp. 1312.

’Hertel, A., dog 19 febr. 1912 i Berlin.

Hertel, Hans Axel Valdemar Ib, dansk
landthushållare, f. 28 juni 1859 i Vendsyssel,
blef candidatus polit. 1882, var 1882-1900
anställd vid "Ugeskrift for landmsend", från
1901 sekreterare och från 1919 kontorschef i
Det k. danske landhusholdningsselskab. Han har
författat ett stort antal skrifter i landthushållning
(Andelsbe-vcegelsen i Danmark 1917, Det kgl. danske
land-husholdningsselskabs historie 1919-20 m. m.) och
är redaktör af "Tidsskrift for landökonomi". P- E-t.

’Herter, E. G., dog 21 dec. 1917 i Berlin.

Hertevik, Lars, norsk målare, f. 1830 i trakten af
Stavanger, d. 1902, var i sin ungdom må-largesäll,
vistades ett år i Kristiania och var 1850 i
Dtisseldorf, där han studerade vid akademien. Han
företog därefter resor på Medelhafvet, besökte
Konstantinopel och kom så hem igen. En svår
nervsjukdom afbröt hans verksamhet ända till
1870-talet, då han åter började måla. Från denna
tid stamma hans bästa landskap, hvilka omtalas såsom
vittnande om intensiv skaparkraft. Han lefde sedan i
Stavanger, men blef föga känd; först under de senast
gångna åren har han blifvit framdragen ur glömskan.
G-g N.

Herthas flak, en grundbank i norra delen af Kattegatt,
9 sjömil ung. s. ö. till ö. från Skagens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free