- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
379-380

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herr Dardanell och hans upptåg på landet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

379

Hertzman-Ericson-Heröy

380

Hertzman-Ericson. Gurli, författarinna, född Hertzman,
f. 3 nov. 1879 i Göteborg, genomgick flickläroverk i
Göteborg och studerade vid engelska universitet, gift
1900, har tagit verksam del i både emancipations- och
fredsrörelsen, bl. a. som redaktör för "Eösträtt för
kvinnor" (1913 ff.). Fru H. har författat ett stort
antal romaner, bl. a. Bojor (1910; 2:a uppl. 1917),
Konsulns döttrar (1912), En gammal köpmanssläkt
(1915), Trotsiga viljor (1920) och Huset med
vindskuporna (1923), förströelseläsning, som stundom
höjer sig till vederhäftig verklighetsskildring.
R-n B.

Hertzog, James Barry M u n n i k, sydafrikansk
militär och politiker af Kapholländsk börd,
f. 1866 i Wellington, Kapkolonien, blef efter
studier i Amsterdam advokat i Oranjefristaten
och domare där 1895, tjänstgjorde som general
under boerkriget och förordade våren 1902
förgäfves mot Botha och Smuts den då hopplösa
stridens fortsättande. H. blef 1907 justitie-
och undervisningsminister i Orange river colonys
första ministär efter själfstyrelsens införande,
deltog 1909 som en af delegeradena för Orange river
colony i utarbetandet af den nya sydafrikanska
författningen och blef 1910 i ministären Botha
Sydafrikanska unionens förste justitieminister. Som
sådan kom han genom sin intransigenta hållning i
nationalitetsfrågor i skarp konflikt med Botha och
fick afgå vid rekonstruktionen af dennes ministär
dec. 1912. Han bildade en boernationalistisk
partigrupp, nationalistpartiet, i sydafrikanska
parlamentet och motsatte sig efter Världskrigets
utbrott, 1914, Bothas och Smuts’ politik, som gick
ut på lojal och energisk samverkan med brittiska
regeringen under kriget. Visserligen undvek han att
öppet ansluta sig till boerupproret s. å., men han
intog därunder en tvetydig hållning och uttalade sig
under de följande åren allt tydligare för upprättandet
af en utaf Brittiska riket helt oberoende sydafrikansk
republik. Hans orubbliga vidhållande af denna
ståndpunkt kom försöken hösten 1920 att återförena
det af H. sprängda gamla sydafrikanska partiet att
stranda. Medan Smuts därefter förenade sina anhängare
med det brittiska unionistpartiet till ett nytt
sydafrikanskt parti, fortsatte H. såsom ledare för de
oförsonliga boerelementen sin opposition och ingick
1922 en allians med den andra oppositionsgruppen,
arbetarpartiet, hvarvid krafvet på en fullt oberoende
sydafrikansk republik ställdes på framtiden.
V. S-g.

Hertzsprung, E j n a r, dansk astronom, f. 8 okt. 1873
i Köpenhamn, blef cand. pclyt. 1898, studerade i
utlandet till 1901, blef 1909 e. o. professor i
Göttingen, s. å. observatör vid astro-fysikaliska
observatoriet i Potsdam, 1919 anställd vid
observatoriet i Leiden och 1920 e. o. professor vid
universitetet där. Han har skrifvit en mängd afh. i
synnerhet om den astrofysiska undersökningen af
fixstjärnorna. Rörande H:s hypotes om stjärnornas
uppdelning i "jättar" och "dvärgar" se Stjärnor,
sp. 1435. P. E-t. Hervé [ärve], Gustav e, fransk
publicist och politiker, f. 2 jan. 1871 i Brest,
var först läroverkslärare i historia, men afsattes
1900 på grund af sin våldsamma antimilitaristiska
cch antinatio-nella propaganda ("på gödselhögen med
fanan!"). Han blef därefter advokat och uppsatte
1906 den

socialistiska tidningen "Guerre sociale"
(se d. o. Suppl.). I denna fortsatte han sin
propaganda och förordade särskildt generalstrejk
vid krigsutbrott. Då Världskriget 1914 bröt ut,
slog H. helt och hållet om och påyrkade som
ifrig nationalist samling kring försvaret. Hans
temperamentsfulla artiklar fingo mycken genklang,
och han har allt framgent i sin tidning, som 1916
antog namnet "La victoire", och som inrikespolitisk
medarbetare i "Le petit parisien" gjort sig till
tolk för en partilös, starkt nationalistiskt färgad
medelklassopinion. Bland H:s skrifter märkas Histoire
de France et de VEurope. L’enseignement paci-fique
par Vhistoire (1905), L’internationalisme (1909)
och en rad samlingar af tidningsartiklar under
krigsåren, såsom La patrie en danger (1915), Apres
la Marne (s. å.), Jusqu’å la victoire (1916) m. fl.
V.S-g.

"Hervieu, P. E., dog 25 okt. 1915.

Herzl, Theodor, österrikisk skriftställare af judisk
börd, den organiserade sionismens grundläggare,
f. 2 maj 1860 i Budapest, d. 3 juli 1904

1 Edlach i Nedre Österrike, var en tid österrikisk
ämbetsman, men tog afsked för att helt egna sig
åt skriftställar verksamhet. Han var 1891-95
korrespondent i Paris till "Neue freie presse",
utgaf 1896 programskriften Der judenstaat (5:e
uppl. 1903) och kom genom denna i förbindelse med
äldre sionistiska kretsar. Snart tog H.
ledningen af sioniströrelsen, som genom honom
fick sin organisation på en kongress 1897. Han
ledde sedermera till sin död de internationella
sionistkongresserna och var därjämte redaktör för den
litterära och f öl j etongaf delningen i "Neue
freie presse". H. var äfven rätt produktiv
som dramatisk författare och utgaf bl. a.
framtidsromanen Alt-Neuland (1902), hvari han
fantasirikt skildrade sin efterlängtade judestat,
sådan han tänkte sig den 20 år efter dess tillkomst.
En samling af hans Feuille-tons utkom i 2 bd 1904.
Jfr Sionismen.

Herzog [hä’rtsåch], Karl Johann (Hans), schweizisk
militär, f. 28 okt. 1819 i Aarau, d. där

2 febr. 1894, blef 1840 officer vid
artilleriet, deltog 1847, som kapten, i det
s. k. "Sonderbundkriget", var 1856 under
gränsbevakningen artilleribrigad-chef samt blef
1860 öfverste och inspektör för artilleriet.
Vid fransk-tyska krigets utbrott 1870 blef
han general och öfverbefälhafvare för den till
neutralitetens skydd mobiliserade armén. Då franska
l:a armén ("östarmén") i slutet af jan. 1871 vid Les
Verriéres-Suisse af den förföljande tyska sydarmén
trängdes in på schweiziskt område, afslöt H. l
febr. konventionen med den förras öfverbefälhafvare
(general Clinchant, som efterträdt Bourbaki) och
öfvervakade franska arméns afväpning och internering,
hvilket grannlaga och svåra uppdrag - nämnda armé
var i upplösning - han med takt och skicklighet
fullgjorde. Efter krigets slut föranledde hans
oförbehållsamma blottande af härordningens brister en
revision af denna, beslutad af förbundsförsamlingen
1874 och genomförd under H:s ledning.
H. J-dt.

Heröy. 1. Härad och pastorat vid kusten, s. v. om
Aalesund, Möre fylke (före 1919 Romsdals amt),
Norge. 140,05 kvkm. 4,531 inv. (1920). Flera
fiskelägen. Fiske och jordbruk. - 2. Härad och socken
i H. pastorat, vid kusten, s. v. om Sandnessjön, Nord-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free