- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
385-386

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hessen-Nassau ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

landtdagen, som i vissa fall kan anklaga den inför en
delvis af landtdagen, delvis af H:s högsta domstol
(oberlandesgericht) utsedd statsdomstol. Vid alla
val, äfven kommunala, tillämpas nu allmän, lika och
direkt rösträtt efter proportionell metod. – Budgeten
balanserade finansåret 1922–23 med 1,156,14 mill. mk,
och statsskulden uppgick 1922 till 173,06 mill. mk.

Historia. I okt. 1918 infördes i H. parlamentariskt
styrelsesätt, och några veckor senare följde där
liksom i andra delar af Tyska riket revolution:
storhertig Ernst Ludvig (jfr Ernst, tyska furstar
4. Suppl.) förklarades (10 nov.) afsatt, och
republiken utropades. Regeringen öfvertogs af
en koalitionsministär af socialdemokrater och
borgerlig vänster under ledning af socialdemokraten
Carl Ulrich (f. 1853), hvilken efter antagandet af
fristatens nya författning 1919 blef H:s förste
statspresident (han är ock regeringsordförande
och utrikesminister). Rheinhessen hör enligt
Versaillesfördraget till det (till 1935)
af de allierade ockuperade området (franska
ockupationszonen).

Litt.: H. Gmelin, "Yerfassungsentwicklung und
gesetzgebung in H. von 1913–1919" (i "Jahrbuch
des öffentlichen rechts", bd IX, 1920) och "Die
hessische verfassung und gesetzgebung von 1920"
(ibid., bd X, 1921).
E. A-t. V. S-g.

*Hessen-Nassau, nu provins i "Land Preussen", hade
2,273,502 inv. 1919. Den är ej längre Preussens
näst minsta provins; mindre äro Oberschlesien och
Schleswig-Holstein. Provinsen, jämte Waldeck och
kretsen Wetzlar, men utan kretsarna Schaumburg och
Schmalkalden, utgör vid val af ledamöter i tyska
riksdagen 1 valkrets; den bildar med fristaten Hessen
"Wahlkreisverband Hessen".

*Hessenstein. 1. Hed vig U. v ön H. Se Esther
Jacobson, "Hedvig Taube. En bok om en svensk kunglig
mätress" (1909).

*Hesse-Wartegg, E. von, dog 17 maj 1918 i Luzern.

*Hessiska flugan är afbildad å pl. I, fig. 13 till
Landtbrukets skadeinsekter.

Hessler, Gustaf Emil, musiker, f. 23 febr. 1873
i Stockholm, tog 1897 musikdirektörsexamen vid
konservatoriet, är anställd som klarinettist i
hofkapellet sedan 1894, musikdirektör vid Svea
lifgarde sedan 1904 och lärare i klarinettspel vid
konservatoriet sedan sistn. år. Han blef 1921 led. af
Mus. akad. Efter Johan Kjellbergs bortgång är H. vår
mest värderade klarinéttvirtuos samt har vunnit
popularitet som anförare af militärkonserter och
arrangör för harmonimusik. E. F-t.

*Hestmandöen skrifves nu officiellt Hestmannöy
[uttalas hestmona]. Areal 13,25 kvkm. 187 inv. (1920).
K. G. G.

Heta, egypt., folk. Se Hettiter. Suppl.

Heta zonen. Se Zon 1.

Hetéer, den senaste bibelöversättningens namnform
för hettiter (se d. o. Suppl.).

Heteroklisi (af grek. heteros, annan, och
klinein, böja), språkv., heteroklitisk (se d. o.) böjning.

Heterolog [-låg], bakteriol. Se Homolog. Suppl.

Heteronom segmentering [-nåm], zool. Se Segment 2.

Heterophlebia dislocata, zool. Se Odonata.

Heteropiska bildningar (af grek. heteros, annan,
och ops, gen. opis, utseende), geol., betecknar
olikartade, men samtidiga bildningar,
d. v. s. aflagringar af olika facies; motsatsen är
isopiska (af grek. isos, lika) bildningar,
både likartade och samtidiga bildningar.
K. A. G.

Heterospörse, bot. SeLycopodiales. Suppl.

Heterotopiska bildningar (af grek. heteros,
annan, och topos, trakt), geol., betecknar samtidiga
bildningar, aflagrade i olika geografiska provinser
af en formations utbredningsområde; motsatsen är
isotopiska (af grek. isos, lika) bildningar, som
aflagrats inom samma geografiska provins.
K. A. G.

Heterotypi och Heterotypiska svulster, med. Se Svulst,
sp. 1325.

Heterozygot, biol., uppkommen genom sammansmältning
af könsceller, innehållande olika anlag. Se Arf ti
igh e t, sp. 1254.

Het l j [ej], hafsarm. Se I j.

Hetland, härad och pastorat nära Stavanger, Rogaland
fylke (före 1919 Stavanger amt), Norge. 113,82
kvkm. 11,423 inv. (1920). Jordbruk och industri. I
ecklesiastikt hänseende tillhör H. Stavangers
kontrakt, Agders biskopsdöme, och omfattar socknarna
Frue, Riskekverven och Randeberg.
K. G. G.

*Hetman. 1917 års revolution gjorde slut på ryska
storfursten-tronföljarens häfdvunna hetmanskap
öfver alla kosacker. – I Ukraina antogs under
tyska ockupationen 1918 titeln hetman öfver Ukraina
af P. Skoropadskyj (se d. o. Suppl. och Ukraina,
sp. 882). Han bar 29 april–14 dec. titeln hetman som
ett slags diktator, till nov. under tyskt beskydd
och som de tyska militärmyndigheternas redskap.
V. S-g.

Hetralin, farm. med., medel mot blåskatarr,
nål-formiga, i hett vatten lösliga kristaller,
som utgöras af dioxibensol-hexametylentetramin
(se H e x a m e-tylentetramin). Preparatet ges i
dos af 0,5 gr. flera gånger dagligen vid akut och
kronisk blåskatarr, varig katarr i njurbäckenet
(pyelitis) m. m. Det intages i vatten, mjölk
eller hafreslem före måltiderna, ej i alkaliska
mineralvatten. Dyrt. C. G. S.

*Hettiter, Hetiter, Hetéer (riktigare Hittiter)
l. Chetafolket (hebr. ḥittīm, assyr. ḫatti,
egypt. ḫeta)[1], ett folk, kändt redan från G. T. Där
finnas i hufvudsak två traditioner om hettiterna:
1) de bilda en samling småriken i norra Syrien, 2)
de utgöra, jämte kananéer, amoriter o. s. v., en del
af Palestinas urbefolkning. Den senare traditionen
tillhör de yngre partierna af Pentateuken (och
Hesekiel) och är ej lätt att historiskt värdesätta; de
fleste forskare vilja i den se en reflex af urgamla
folkförhållanden, under det att andra betrakta
den som en sen och ohistorisk konstruktion. Den
förra traditionen åter, som finns i G. T:s äldre
historiska litteratur, återspeglar troget de politiska
förhållandena i början af 1:a årtusendet f. Kr. och
har blifvit till fullo bekräftad af de assyriska
inskrifterna, som omtala oupphörliga krigståg mot
hettit-(ḫatti-)furstarna i norra Syrien alltifrån
Tiglatpileser I (omkr. 1100) t. o. m. Sanherib
(704–681), hvilken synes ha


[1] Beteckningarna och äro vetenskapliga
transkriptioner af ljud, som populärt skulle
kunna beskrifvas så: = tyskt ach-ljud, ett ljud
svagare än ach-ljud, men starkare än h. Populärt
återges därför -ljudet helst med enkelt h, alltså
ḥittīm med hittiter, hettiter, men -ljudet
med ch, alltså ḫatti, ḫeta med chatti, cheta; äldre
transkriptorer skrefvo oftast ch för ḥ.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:10:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcp/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free