- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
413-414

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hindenburg ... - *Hishult - Hiskiadammen - Hislop, Joseph Dewar - *Hiss - *Hissinspektion - Hisska knuten - Hisslogar - Histiophorus - Histogenes - Histoner - Historikermöten - *Historiska föreningar - *Historiska institutet i Rom - *Historiska kongresser - Historiska museum - *Historiska tidskrifter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

413

Hishult-Historiska tidskrifter

414

Geschichte der medizinischen klinik zu Leipzig
(1899). H. är led. af Fysiogr. sällsk, i Lund (1914).

’Hishult omfattar nu 10,860 har med 2,103 inv.,
hvaraf i Hallands län 9,256 har med 1,867 inv. och
i Kristianstads län 1,604 har med 236 inv. (1923).

Hiskiadammen. Se Jerusalem, sp. 1372.

Hi slop [-åp], Joseph Dewar, operasångare, f. 5 april
1887 i Edinburgh, kom som utöfvare af

rask konst till Göteborg, utbildades i sång af d:r
Bratt och vid operaskolan i Stockholm, debuterade
1914 som Faust i Gounods opera på K. teatern
i Stockholm och var anställd där 1914-19 samt
naturaliserades här. Därefter uppträdde han med
stor framgång i Kristiania, Köpenhamn, Neapel
(30 föreställningar på San Carlo-teatern 1920),
London och längre tider på de största operascenerna
i Nord-Amerika och Italien samt har i tre omgångar
gett gästspel och konserter i Stockholm. H:s röst är
en mjuk tenor med äkta klang, fri ton-gifning och
glänsande, fylliga höjdtoner; han har lärt sig att
i sången (och småningom äfven i aktionen) utveckla
italiensk brio, väl till pass för hans egentliga
rollfack, som omfattar Radames i "Aida", hertigen
i "Rigoletto", Faust i "Mefistofeles", Ca-nio i
"Pajazzo", Rodolphe i "Bohéme", Cavara-dossi i
"Tosca", förutom Romeo, Gerald i "Lak-mé" m. fl.
E. F-t.

*Hiss. Hissanordningar för-inlassning af hö och
otröskad säd ha under senare år fått allt allmännare
användning vid landthushållningen. De finnas af olika
slag. Stackhissar för upplassning på stackar i det
fria bestå af en enkel hisställning, näml. en väl
stagad stång eller en eller två sax-formiga bockar,
uppbärande ett hissblock, hvari löper en lina, hvarmed
buntar af stråfodret upphissas. Dylika hissar äro
vanliga i Nord-Amerika, men ha icke fått nämnvärd
användning i Sverige, Släphissar, som användas för
uppforsling af foder på skulle, ha ett hissblock
fäst under taket å skullens ena gafvel. Med en öfver
blocket löpande lina släpas foderbuntarna in genom
luckan på motsatta gafveln fram till det ställe, där
de aflassas. - H i s s l o g a r, hvari otröskad säd
införes medelst en lina, som löper öfver ett på en
rörlig löpvagn anbragt linhjul, ha sin takresning
uppburen af snedstolpar, men fri från hanbjälkar
och andra vågräta virkesdelar, som skulle hindra
transporten. Under taknocken löper en längsbjälke,
som bildar en bana, hvarpå löp vagnen vid hissningen
får rulla till den punkt, där urlassningen skall
ske. Denna verkställes genom utlösningen af ett lås
medelst dragning i en nedhängande lina.

Hissningen skedde förr vanligen med hästkraft genom en
vandring, numera vid de båda senare slagen af hissar
oftast med elektrisk kraft. Stråfodret sammanhålles
vid hissningen antingen med höharpuner eller med
kloformiga gripgafflar eller ock medelst repslyngor,
som vid lassningen af vagnen lagts kring hela lasset
eller del däraf. H. J. Dft.

*Hissinspektion. I Stockholm verkställas såväl
nybesiktning som årliga besiktningar af de tekniska
anordningarna vid hvarje hiss jämlikt k. kung. 15
okt. 1909 genom af Öfverståthållarämbetet förordnade
hissinspektörer. Hissar inom industriella anläggningar
i Sverige höra under yrkesinspektionens eller
bergmästarnas inspektion. J- G. S.

Hisska knuten, fysiol., en del af retningsledningen
i hjärtat, som öfverför retningen från förmaket till
kammaren. J-
F. J-n.

Hisslogar, landtbr. Se Hiss. Siippl.

HistiVphorus, zool. Se Svärdfisksläktet.

Histogenes (af grek. histo’s, väfnad, och ge’ne-sis,
uppkomst). Se Insekter, sp. 715

Historier, kem., äro basiska ägghvitämnen, som utgöra
ett mellanting mellan protaminer (se d. o.) och
egentliga ägghvitämnen. De karakteriseras däraf, att
de ur sina lösningar (i syror) fällas af ammoniak,
men åter lösas i öfverskott af fällningsmedlet. Vid
kokning med saltsyra ’jfr Proteinämnen,
sp. 412) ge de en stor mängd arginin och andra
s. k. hexonbaser (se d. o.). Histoner upptäcktes
först af Kossel (i gåsblod) och ha sedan påvisats
i spermatozoer af många fiskar och andra djurarter.
K. A. V-g.

Historikermöten. Se Historiska kongresser (äfven
i Suppl.).

* Historiska föreningar Svenska historiska
föreningen utgaf 1923 en ny publikation:
"Svensk historisk bibliografi 1901-1920"
(utarbetad af Kristian Setterwall). - I
tistland har bildats Akadeemiline ajaloo-selts
(Akademiska historiska föreningen) i Dorpat,
hvilken från 1921 utger "Ajalooline ajakiri"
(Historisk tidskrift). - En nybildad historisk
förening i tingland är Institute oj historical
research vid universitetet i London, grundad 1921.
Den utger fr. o. m. 1923 en "Bulletin".

* Historiska institutet i Rom. Preussiska,
österrikiska och ungerska historiska instituten
i Rom nödgades under Världskriget suspendera sin
verksamhet, och utgifvandet af det preussiskas
publikation "Quellen und forschungen aus
italienischen archiven und bibliotheken" hade
ännu 1922 ej återupptagits. Görres-gesellschafts
(se d. o., äfven i Suppl.) historiska institut i
Rom är åter där öppnadt och i full verksamhet under
ledning af d:r Stephan Ehses. Ett nederländskt
historiskt institut i Rom verkar sedan 1904.
"British school ät Rome" sysslar sedan 1901
med arkeologiska, historiska, konst- och
litteraturhistoriska studier. Det belgiska
historiska institutet i Rom utger publikationen
"Analecta Vaticano-belgica".

* Historiska kongresser. Den sista internationella
historiska kongressen före Världskriget hölls 1913
i London. Då beslöts, att nästa kongress skulle
hållas i Petersburg 1918, men Världskriget
och ryska revolutionen hindrade detta.
I Bruxelles hölls 1923 en historisk kongress till
hvilken emellertid historiker från de i Världskriget
besegrade staterna ej egde tillträde; deltagandet
från under kriget neutrala länder var ej det
normala, och från Sverige deltogo inga historiker.
Åt en kommitté gafs i uppdrag att söka åstadkomma
ett återupplifvande af de internationella
historiska kongresserna. Den 2:a nordiska
historikeikongressen hölls i juli 1920 i Kristiania,
den 3:e i juli 1923 i Göteborg. Ett nordiskt
(filolog- och) historikermöte hölls i aug. 1922 i
Helsingfors. V. S-g.

Historiska museum, Statens. Se Statens historiska
museum.

’Historiska tidskrifter. I Tyskland utges
"Hi-storische zeitschrift" fr. o. m. bd 113 af F. Mei-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free