Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hogcholera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
wandering scholar in the Levant (1896), Philip and
Alexander of Macedon (1897), The nearer East (1902),
Ionia and the East (1909), Carchemish, del I (1914),
The ancient East (s. å.), Hittite seals (1920) och
Arabia (1922). T. J. A.
Hogcholera [hågkålera], eng., svinpest.
*Hogland. Rad 2 nedifr. står Viborg bör vara
Sveaborg.
Hogner Karl (Carl) Yiktor Gudmar, präst, f. 6
april 1859 i Stockholm, student i Uppsala 1878,
aflade teol. kandidatexamen 1891, prästvigdes
s. å., blef komminister i Väster-Fär-nebo 1892, var
1897-1905 Svenska kyrkans missionsstyrelses ombud
och sekreterare och utnämndes 1905 till kyrkoherde
i Nyköpings västra församling. Sedan 1908 är han
kontraktsprost i Nyköpings västra kontrakt. 1906-15
var H. suppleant och är sedan 1916 led. i Svenska
kyrkans missionsstyrelse. H. deltog i 1920 års
kyrkomöte som ersättare för biskop Ullman. Som
ledare för Svenska kyrkans mission utgaf H. Svenska
kyrkans missionstidning och har dessutom publicerat
smärre tal och uppbyggliga skrifter. - Hans broder
Per Gustaf Rikard H., f. 15 febr. 1852, med. doktor
1884, sedan 1893 praktiserande i Boston, har skrifvit
bl. a. Dagligt bröd och dagligt liv eller konsten
att leva länge och hålla sig ung (5 bd, 1914–16).
E. M. R.
*Hogrän. Såväl H. som Vall äro nu annex till
Stenkumla, Medelkontraktet, Visby stift. 364
inv. (1923).
Hohbarr [ha-], slott. Se Zabern.
Hohenberg, Sophie, hertiginna af. Se Chotek 3
(äfven i Suppl.).
*Hohenfels, Stella, dog 21 febr. 1920 i Wien.
*Hohenlohe. Om släktens historia se Weller,
"Geschichte des hauses H." (2 bd, 1904-08).
– 5. Hermann, furst von H. Langenburg, dog 9 mars
1913 i Langenburg. - Hans son Ernst lämnade riksdagen
1911 och var under Världskriget generaldelegerad för
frivilliga sjukvården på östfronten. Han var 1919
led. af författningsgifvande landsförsamlingen
i Württemberg.
– 6. Alexander, prins zu H.-Schillingsfürst,
prins af Ratibor och Korvey, son till
den i hufvudarbetet (sp. 949-950) nämnde
rikskansleren furst Chlodwig H., tysk ämbetsman
och skriftställare, f. 6 aug. 1862 i Lindau, var
1895-99 sin faders privatsekreterare och legationsråd
i utrikesministeriet samt 1899–1906 bezirkspresident
i öfre Elsass. H. tog ledande andel i utgifvandet af
faderns memoarer (se Hohenlohe 3, sp. 950)
och afgick ur statstjänst 1906 i samband med Vilhelm
II:s missnöje med denna publikation. Han var 1893-
1903 medlem af tyska riksdagen och har under
och efter Världskriget uppträdt som pacifistisk
skriftställare (Vergebliche warnungen, 1919;
tidskrifts- och tidningsuppsatser).
– 7. Konrad, prins zu H.-Schillingsfurst, prins af Ratibor och
Korvey, den föregåendes kusin, österrikisk politiker,
f. 16 dec. 1863 i Wien, d. 21 dec. 1918 i Leoben,
var från 1894 österrikisk förvaltningsämbetsman,
blef 1903 guvernör (landspresident) i Bukovina
och 1904 ståthållare i Trieste. Han vann där rykte
för frisinnad åskådning, var en kort tid april-maj
1906 österrikisk ministerpresident och därpå ånyo
ståthållare i Trieste till 1915. Han
var nov. 1915-aug. 1916 österrikisk
inrikesminister. Hans broder, P h i l i p p, prins zu
H.-Schillingsfurst, f. 14 dec. 1864 i Wien, var i sin
ungdom militär, blef 1897 benediktinmunk och sedermera
katolsk präst ("pater Konstantin"). Han är sedan 1918
professor i kyrkorätt vid Wiens universitet och har
skrifvit en mängd arbeten i kanonisk rätt. En annan
broder, prins G o 11-fried von H., f. 8 nov. 1867
i Wien, var 1914-18 österrikisk-ungersk ambassadör
i Berlin.
5–7. V. S–g.
Hohensalzburg, fästning. Se Salzburg.
Hohenstein [håhenstajn], H. in Ostpreussen, stad
i preussiska reg.-omr. Allenstein vid järnvägen
Allenstein-Neidenburg ungefär midt emellan
dessa städer. 3,000 inv. (1919). Under slaget vid
Tannenberg, i aug. 1914, utgjorde H. en brännpunkt
för striderna mellan den anfallande 8:e tyska arméns
center (20: e armékåren och landt-värnsfördelningen
v. d. Goltz) och motsvarande del af ryska
Narevarmén. Efter 4 dagars (25-29 aug.) förbittrade
strider måste ryssarna utrymma H. och närliggande
ställningar på denna del af fronten, hvarvid de
trängdes tillbaka mot det ö. om staden varande
sjöområdet. H. var då fullständigt förstördt.
Jfr Världskriget, sp. 174.
H. J–dt.
Hohenthal [ha-], Karl Lennart, finländsk aktivist,
f. 25 nov. 1877 i Kuortane, Österbotten, student 1900,
inträdde 1903 för kontraspionage som hemlig agent
i polisens tjänst och i början af 1904 i det ryska
gendarmeriet i Helsingfors. I början af 1905 anslöt
han sig direkt till det aktiva motståndspartiets
kamporganisation. Jämlikt dennas beslut röjde
han ur vägen senatsprokuratorn J. E. M. Johnsson
(se d. o.), den ryske generalguvernörens närmaste
rådgifvare vid utvisningar och deportationer. Iklädd
rysk officersuniform, uppsökte han Johnsson
i dennes bostad och sköt honom till döds, 6
febr. 1905. Själf sårades H. därvid, häktades och
dömdes för mord till lifstids tukthus. Med andras
hjälp verkställde han dock en uppseendeväckande
flykt från fängelset 10 okt. s. å. och begaf
sig till London, där han sedan dess verkat
som sjukgymnast och affärsman. Han benådades
genom ett efter frihetskriget utgifvet allmänt
amnestidekret. Hans Memoarer utkommo 1908 i Stockholm.
T. C.
*Hohenzollern, fursteätt. Ätten upphörde att
regera i Preussen o’;h Tyskland vid revolutionen
1918, men innehar fortfarande tronen i Rumänien,
där Karl I 1914 efterträddes af sin brorson
Ferdinand. "Hohenzollern-jahrbuch" upphörde med 20:e
arg. (1916; utkom 1917).
Hohenzollern-kanalen. Se Stettin-Berlinkanalen.
Hohenzollernredutten l. Hohenzollernverket,
benämning på en af ett system starka fältbefästningar
(skytte- och kulsprutevärn m. m.) bildad stödjepunkt
(gruppbefästning) å tyska fronten mellan La Bassée
och Loos i Artois under Världskriget. Stödjepunkten,
belägen 5 km. n. om Loos å en framskjutande del af
därvarande höjdsträckning, hade en sammanhängande,
utåtböjd eldlinje af omkr. 800 m. längd. Under höstslaget
vid La Bassée och Ärras, 25 sept.–13 okt. 1915,
stormades densamma efter ytterst kraftig
artilleribeskjutning 25 sept. af engelsmännen och blef sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
