- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
439-440

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hogcholera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

439

Holland-Holländska litteraturen

440

Hans broder Victor H., f. 1866, kapellmästare vid
Metropolteatern i Berlin, har komponerat några operor
samt en mängd operetter och sångfarser, hvaraf i
Stockholm getts bl. a. "Damen från strand-badet"
{1915; Lie dame von Ostende).

* Holland. - 2. Enligt senaste uppgifter omfattar
prov. Nord-Holland 2,798 kvkm. med 1,315,744 inv.,
460 på l kvkm., och prov. Syd-Holland 3,130 kvkm. med
1,707,784 inv., 550 på l kvkm. (1922).

’Holland, Thomas Erskine, afgick från sin professur
1910. Han erhöll knightvärdighet (sir Erskine
H.) 1917. Bland hans senare arbeten märkas The
laws of war ön land (1908), Proposed changes in
the law ön prize och en samling af hans inlägg i
"Times" i folkrättsliga dagsfrågor, Letters to the
"Times" upon war and neutrality, 1881-1920 (1921).
V. S-g.

Holland [hå’l9nd], John Philip, irländsk-amerikansk
uppfinnare, konstruktör af undervattensbåtar, f. 24
febr. 1842 i Liscannor, grefskapet Clare på Irland,
d. 12 aug. 1914 i Newark, New Jersey, var först
skollärare i sin hemtrakt, emigrerade till Förenta
staterna 1875 och slog sig ned som skollärare i
Paterson, New Jersey. Som ifrare för Irlands oberoende
hade H. länge grubblat öfver något medel att krossa
Brittiska rikets sjömakt och därunder kommit in på
konstruktion af undervattensbåtar. Med finansiellt
understöd af fenier i Amerika byggde han i Paterson
mot 1870-talets slut sin första undervattensbåt,
hvilken var cigarr-formad som en torped och profgick
i en flod i närheten, och 1881 sin mera lyckade
"Fenian ram", med framgång af prof vad i New
York-bukten. H. fortsatte sedermera sina experiment
och segrade 1895 i en af amerikanska regeringen utlyst
täflan i konstruktion af undervattensbåtar. Hans
"Plun-ger" (drifven med ånga, medan de äldre
haft fotogenmotorer) byggdes i Baltimore, men
tillfredsställde ej H. I stället åstadkom han en
ny typ, "Holland", 1898 (drifven i marschläge med
gaso-linmotor och i undervattensläge med elektrisk
motor, mätte i undervattensläge 53 ton). Typen
förbättrades ytterligare, och af J. P. Holland
sub-marine boat co, som öfvertagit patentet, inköpte
amerikanska regeringen 1900 denna nya "Holland"
och beställde ytterligare 6. (Se fig. l o. 2 å pl. I
till art. Undervattensbåt.) H. blef snart oense med
sina förlagsgifvare, utträdde 1904 ur bolaget och
sysslade sina sista år med flygmaskinsexperiment.
V. S-g. Hollandaise [-däs], kokk., holländsk sås. Se
S å s, sp. 51.

Holland-ljssel, flodarm Se Ijssel. Hollandsch
[-lands], höll., holländska språket. Se
Nederländska språket.

Hollebeke, by i belgiska prov. Väst-Flandern, 5.5
km. s. ö. om Yperen. 997 inv. (1920). Under

slaget vid Yperen 1914 intogs den af engelsmänneD
besatta byn 30 okt. af tyskarna, som behöllo
den, trots engelsmännens försök att återtaga den
(4-7 nov. s. å.), ända till 31 juli 1917, under
slaget i Flandern, då detta slutligen lyckades. Byn
återeröfrades dock 10 april 1918, under slaget vid
Lys-floden, af tyskarna, som likväl ännu en gång
måste utrymma densamma 28 sept. 1918. Byn var då till
stor del förstörd. Jfr Världskriget, sp. 172, 221,
236 och 242. H. J-dt.

*Holleman, Arnold Fredrik. Af H:s Lehr-buch der
anorganischen chemie utkom 17 :e uppl. 1921 och af
Lehrbuch der organischen chemie 16:e uppl. 1922.

*Holleschau tillhör nu Tjecho-Slovakien. 6,602
inv. (1921).

*Hollgren, K. A., dog 6 juni 1911. Han
ligger begrafven å en höjd vid Stora Skärsjön å
Tönner-sjöhedens kronopark i Halland, hvilken lämnar
utsikt öfver de storartade skogsplanteringar, som
under hans ledning där utfördes på 1890-talet. G- Sch.

Hollmann, Friedrich von, tysk amiral, f. 19 jan. 1842
i Berlin, d. 21 jan. 1913, ingick i flottan 1857, var
chef för amiralstaben 1887-88, blef statssekreterare
för riksmarinen och Viceamiral 1890, amiral 1896 och
tog afsked 1897. H. W-l.

*Hollola. - 3. Socknen tillhör nu det 1923
bildade Tammerfors’ stift. A dess område har
Lahtis stad uppstått (privilegier 1905). Lahtis
stadsförsamling afskildes 1916 till själfständigt
pastorat. 509 kvkm. 14,221 inv. (1922), finsktalande.
O. B-n.

*Hollstén, E. B., f. 23 juli 1840 i Skellefteå, d. 3
aug. 1922 i Stockholm, underlöjtnant i flottan 1866,
kapten 1875 och kommendörkapten i flottan 1884,
inlade som brandchef i Stockholm 1875- 1900 stor
förtjänst om brand väsendets utveckling.

Hollweg. Se Bethmann-Hollweg, M. A. von. Suppl.

Hollywood [hå’liωud], nordvästlig förstad till Los
Angeles, nordamerikanska staten Kalifornien, vid
foten af S:a Monica mountains. Omkr. 25,000 inv.,
af hvilka omkr. 20,000 ha sin utkomst i och genom
filmindustrien.

Holländarberg, blixtfyr på nordvästra sidan af Smögen,
på 58° 21’ 43" n. br. och 11° 12’ 44" ö. lgd fr. Gr.,
18,e m. öfver medelvatten, uppförd 1883 och ändrad
1917. Agaljus. E. A-t.

Holländare, en sorts bakelser af mördeg med smör,
socker, finhackad mandel, ägg och finstötta skorpor.

Holländaren, hufvudroll (baryton) i E. Wagners opera
"Den flygande holländaren" (se d. o. Suppl.).

Holländska kalkonen. Se Kalkonskötsel.

"Holländska litteraturen. Tidsskedet 1830-80 hade sina
karakteristiska företrädare i kritikerna Coenraad
Busken Huet (1826-86) och Carel Vosmaer (1826-88),
hvilka båda gingo bort, just då en ny epok bröt
in. Den som tjugu ettårig skördade lyrikern Jacques
Perk (1859-81) väckte utomordentlig uppmärksamhet
genom en cykel sonetter, hvars musikaliska form och
oretoriska naturlighet inneburo en betydelsefull
lyrisk förnyelse. Icke mindre viktigt var, att
M a r-cellus Emants (1848-1923), författare till
naturalistiska berättelser och den symboliska dik-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free