- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
443-444

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hogcholera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

443

Holländsk kvarn-Holm

444

skådespel. Willem Gerard van N o u h u y s (i. 1854)
skref realistiska stycken. Naturalismens drama har sin
förnämste representant i Herman Heijermans (f. 1864),
egentligen den ende holländske dramatiker, som trängt
utanför landet; han har i berättelseform skildrat
de judiske diamantsli-parnas lif. - Ytterligare må
nämnas fru S i-mons-Mees och Schurmann.

Den allra senaste litterära fasen representeras af
den unga krets, som utger tidskriften "Het Getij"
(Ebb och flod, 1916 ff.), hvilken till att börja med
innehöll blott dikter, mej nu är stor, illustrerad
och af skiftande innehåll. Dess förnämsta kraft är
Herman van der Bergh (f. 1897 i Amsterdam) , dess
redaktör är lyrikern Ernst Groene-v e 11, som 1919
gett ut en de unges antologi.

I södra Afrika finns numera en icke obetydande
holländsk litteratur, som efter 1900 till stor
del betjänar sig af kapholländska språket. Af
äldre skalder må nämnas F. L. H e m k e s
("Veertig gedich-ten", 1882), af yngre T. W. Reitz
("Afrikansee gedigte"), J. F. E. C e 11 i e r s (se
denne. Suppl.) och J. D. du T o i t (T o t i u s),
C. L o u i s L e i-p o l d t ("Oöm gert vertel",
1911) och D. F. M a 1-her b e

Af den på flamländska skrifna litteraturen
(se Belgiska litteraturen 2. Suppl.) tillhör en
icke ringa del Holland, genom såväl författarnas
nationalitet som motivens förläggning. Den litterära
rörelse, som hade sitt hufvudorgan i "Nieuwe gids",
fick äfven flamländsk efterföljd, hvars centrum
vardt "Van nu en stråks". Bland de mera betydande
flamländske författarna, som till sin nationalitet
äro holländare, må nämnas lyrikerna Prosper van
Langendonck (f. 1862), August Vermeylen (f. 1872),
Victor d e M e i j e r e (f. 1873), Karel van de W
o e-styne, Richard de Cneudt (f. 1877), prosaisterna
Stijn-Streuvels och Herman T e i r l i n c k (f. 1879)
samt dramatikern L. Scheltjens. Jfr Coremans, "De
nederlandsche letterkunde in Belgié sedert 1830"
(1904). I Holland finns äfven en liten litteratur på
frisiska, af hvars författare må nämnas den populäre
J. G. van Blom (1796-1871).

Litt.: Poelhekke, "Modemen" (1899); G. Kalff,
"Geschiedenis der nederlandsche letterkunde" (7 bd,
1905 ff.), J. te Winkel, "De ontwikkelingsgang der
nederl. letterk." (4 bd, 1908 ff.), J. Prinsen,
"Handbock tot de nederl. letterk. geschiedenis"
(1916; 2:a uppl. 1920), E. D’01iveira, "De mannen
van’80" och "De jongere generatie"; N. de Vooys,
"Historische schets van de nederl. letterk." (10:e
uppl. 1919), L. van Deyssel, "Verzamelde
opstel-len" (11 bd, 1894-1911), W. Kloos, "Nieuwere
literatuurgeschiedenis" (11 bd, 1904-14), och
"Tijdschrift voor nederl. taal- en letterkunde" (1881
ff.); A. Besselaar, "Zuid-Afrika in de letterkunde"
(1914), och B. C. Pienaar, "De tweede afrikaanse
taalbeweging" (1919). R-n B.

Holländsk kvarn. Se Kvarn.

Holländsk ost. Af holländska ostsorter (hvilka numera
tillverkas äfven i andra länder, bl. a. Sverige),
såsom Gouda-, Edam- och kryddost, brukar särskildt
den sistnämnda betecknas som holländsk est. Denna
kryddost, äfven kallad Leiden- eller nyckel-ost
(af det inpressade märket två korslagda

nycklar, staden Leidens vapen), är en hård ost,
beredd af skummjölk och kryddad med kummin och
kryddnejlikor. Formen är plattcylindrisk, omkr. 40
cm. i diameter och 13 cm. hög. Ytan är vanligen färgad
rödbrun med orleana. H. J. Dft,

Holländsk sås (fr. sauce hollandaise), kokk. Se Sås,
sp. 51.

Holländskt lotten. Se Lotteri.

Holländsk vikt, ett i Norden förr och i
södra Sverige ännu vanligt sätt att ange
spannmåls rymd-vikt: 100 skålpund holländsk
vikt motsvaras af nära 60 kg. per hl.
H. J. Dft.

*Holm. - 3. H. tillhör nu Sundsvalls kontrakt,
Härnösands stift. 1,372 inv. (1923). - 4. Socknen
omfattar nu 5,597 har. 2,924 inv., hvaraf 1,410 i
Melleruds köping (1923).

"Holm (sp. 991), G. B. A., dog 11 juli 1910 på
Steninge. Se C. Laurin, "Människor" (1919).

*Holm (sp. 991), E. J. G., tog 1923 afsked
från intendentsbefattningen. Han är led. af
Fysiogr. sällsk. i Lund (1915).

*Holm (sp. 992), P. Edvard, dog 18 maj 1915 i
Köpenhamn. Hans arbete Danmark-Norges historie f ra
den store Nordiske krigs slutning etc. 1720- 1814
var vid hans död så långt kommet, att däri felades
endast skildringen af den inre historien 1810 _14.
P. E-t.

*Holm (sp. 993), H. J., dog 22 juli 1916 i Ordrup.
?. E-t.

Holm, Karl Emil Teodor, posthistoriker, f. 9
febr. 1855 i Högsrums socken, Öland, inträdde 1876
i postverkets tjänst samt var postmästare 1903-17 i
Liljeholmen och 1917-22 i Stockholm. Han utgaf 1890-91
och 1900-02 tidningen "Posten", afsedd för postala
intressen, och har författat bl. a. Sveriges allmänna
postväsen (4 dlr, 1906-16, omfattande tiden 1620- 97),
ett på grundliga arkivforskningar stödt arbete, hvari
bl. a. ådagalägges, att svenska statens postväsen
grundlades 1620 (ej, som man dittills antagit, 1636).

Holm, Quintus Rurik Sten Ture, teolog, pedagog,
f. l febr. 1877 i Höganäs, blef student i
Hälsingborg 1894, filos, doktor 1905, docent i
historia s. å. (t. f. professor vårterminen 1908),
teol. kandidat 1907 och teol. doktor 1918, allt i
Lund. 1908-13 var han stadens folkskolinspektör
i Göteborg. 1910 blef han t. f. föreståndare
för Aug. Abrahamsons stiftelse å Nääs och är
sedan 1913 ord. innehafvare af denna befattning,
hvarjämte han varit föreståndare för teoretiska
prof årskursen i Göteborg 1912 -15. H. har tagit
initiativet till grundläggningen af yrkes- och
husmodersskolor i Göteborg. Han har verksamt deltagit
i folkbildningsarbetet som föreläsare och styrelseled,
i Västra Sveriges folk-bildningsförbund. Lifligt
intresserad för det nordiska samarbetet, var H. en
af grundläggarna af

P. Edvard Holm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free