Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Holm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arbeten rörande byggnaden af nervsystemet, såsom
Zur anatomie des gehirns von Myxine (1919),
Zur vergleichenden anatomie des gehirns von
polychaeten, onychophoren, xiphosuren etc. (1916)
och Zur anatomie und histologie des vorder- und
zwischenhirns der knochenfische (1920); de båda
sistnämnda ha belönats med Flormanska priset. H. är
utgifvare af den internationella tidskriften "Acta
zoologica", som utkommer sedan 1920. – Hans hustru
Karin Helena Fjällbäck-Holmgren, politiker, född
Fjällbäck, f. 31 juli 1881 i Stockholm, blef student
1899, studerade vidare i Uppsala och vid Stockholms
högskola samt gifte sig 1906. Hon har arbetat nitiskt
på det sociala och det politiska fältet, var 1911–20
sekreterare och v. ordf. i Föreningen för kvinnans
politiska rösträtt, är styrelseled. i Centralförbundet
för socialt arbete sedan 1918, led. af Stockholms
frisinnade valmansförenings centralstyrelses
arbetsutskott sedan 1917 och var 1920-23 led. af
Frisinnade landsföreningens verkställande utskott
samt stadsfullmäktig i Stockholm 1919–23. Hon har
med tidnings- och tidskrifts-uppsatser gjort inlägg
i sociala och politiska frågor.
7. Israel Fritiofsson H., son till H. 4, läkare,
f. 12 juni 1871 i Uppsala, med. kandidat vid Uppsala
univ. 1895 samt med. licentiat 1902 och doktor 1910
vid Karolinska institutet, blef öfverläkare 1906
vid med. afd. af länslasarettet i Falun och 1909 vid
tuberkulosafd. vid sjukhuset S:t Göran, Stockholm,
förordnades s. å. till docent och utnämndes 1913
till professor i medicin vid Karol. inst. Sedan 1916
är han direktör för Serafimer-lasarettet. H. var
led. af Sv. läkaresällsk:s nämnd 1912-18 och af
Medicinalstyrelsens vetensk. råd 1915-17 samt
vetenskaplig rådgifvare hos Armé-förvaltningens
sjukvårdsstyrelse 1918–20. Han har varit redaktör
af "Nord. med. arkiv" (afd. för inre medicin)
sedan 1916 och dess fortsättning "Acta medica
scandinavica". Sedan 1912 är han medlem af
Internationella tuberkuloskonferensen. H. har gjort
många utrikes studieresor. Han har offentliggjort
ett hundratal med. skrifter, af hvilka den måhända
förnämsta, gradualafh. Vber den einfluss der
Basedowschen krankheit und verwandter zustände
auf das längenwachsthum nebst einigen gesetzen der
ossifikation (1909), erhöll Sv. läkaresällskapets
jubileumspris 1912. Genom detta arbete har han gett
en djupare inblick i tillväxtmekanismens funktioner,
särskildt dess samband med sköldkörteln. Ett mycket
bemärkt arbete, det förnämsta i en serie hithörande,
är Studier över kapillaritet och adsorption jämte en
på grundval härav utarbetad metod för bestämmande av
utspädda mineralsyrors styrka (i "Hygiea", Festband,
1908). H:s vetenskapliga arbeten i öfrigt behandla
specialfrågor inom lungtuberkulosens klinik äfvensom
flera kliniska undersökningsmetoder, antropologiska
undersökningar, röntgendiagnos, serodiagnostik,
den per-niciösa anemien och dess behandling,
med. yrkesfrågor m. m. Af sakkunniga sättes
H:s vetenskapliga forskningsarbete synnerligen
högt. H. har med sina arbeten nått resultat af
stor betydelse. Som populärvetenskaplig författare
står H. i främsta ledet. I svenska med. tidskrifter,
särskildt i Sv. läkaresällskapets förhandlingar, finns
ett stort antal utmärkta diskussionsyttranden af H.
8. Torsten Andreas Fritiofsson H., broder
till H. 7, ingenjör, f. 1 aug. 1874 i Tibble,
Uppsala län, student i Uppsala 1891, utexaminerades
från Tekniska högskolans elektrotekniska afd. 1894,
hade anställning hos Siemens & Halske i Berlin
1894-97, var 1897–99 föreståndare för Gäfle
elektricitetsverk och 1899-1901 chef för W. Wiklunds
verkstäders a.-b:s elektriska afd. 1901 bildade
han tills. med civilingenjör K. J. Rossander
firman "Elektriska pröfningsanstalten, Holmgren &
Kossander", med H. som chef och hastigt utvecklande
sig till landets största konsulterande ingenjörsbyrå
inom det elektrotekniska facket. 1907 tillträdde
H. tjänsten som elektroingenjör hos styrelsen för
Trollhätte kanal- och vattenverk och var 1910–15
öfveringenjör och chef för Trollhätte kraftverk,
landets största och första statliga, hvilket utfördes
i hvad som rör den elektriska utrustningen och det
första ledningsnätet med understationer helt under
ledning af H. 1915 återinträdde H. i den ofvan nämnda
firman som en af de ledande cheferna. Som Svenska
brandtariff-föreningens inspektör för elektriska
anläggningar (1901-06 och sedan 1916) har han verksamt
arbetat för effektiva anordningar till förhindrande
af brandfara, bl. a. genom artiklar i tidningar och
i tidskr. "Brandskydd". H. har bl. a. planlagt ur
elektrisk synpunkt Dejefors kraftverk, Sydsvenska
kraft-a.-b:s första kraftanläggningar vid Lagan,
Bergslagernas gemensamma kraftförvaltning samt
Karlskrona, Örebro och Karlstads elektricitetsverk
m. fl. H:s konstruktioner för högspänningsledningar,
för automatisk frånkoppling af felaktig del i
högspänningsnät samt för elektrisk uppvärmning af
isgrindar och valsdammar ha äfven utomlands rönt
lifligt erkännande och vunnit tillämpning. 1921
tilldelade honom Ing. vet. akad. (hvaraf han är
led. sedan 1920) stipendium för utexperimentering
af ett nytt elektriskt motståndsmaterial för
höga temperaturer. H. har vidare utexperimenterat
en ny elektrisk ugnstyp, användbar för känsliga
kemiska reaktioner inom 600-1,200° C., och arbetat
på åstadkommande af elektriska ugnar för glas-
och porslinsfabrikationen. Som sakkunnig har
H. anlitats i flera k. kommittéer och officiella
utredningar. H. har utgett bl. a. Handbok för
elektrotekniker (II-IV, 1921–22), Om revision af
elektriska kristidsinstallationer, Utsikterna för ett
ekonomiskt utnyttjande af vindkraften, A new electric
resistance furnace with reaction-zone (1924).
9. Nils Gunnar Fritiofsson H., den föregåendes
broder, läkare, universitetslärare, f. 27
sept. 1875 i Uppsala, blef 1893 student där, 1903
med. licentiat, 1908 med. doktor, 1909 docent och
1912 professor i öron-, hals- och nässjukdomar vid
Karolinska institutet. Han var andre kirurg vid
Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn
1903-05, undersökningsläkare vid Stockholms folkskolor
1905-09, öronläkare vid Epidemisjukhuset 1907–10 och
är öfverläkare vid Sabbatsbergs öron-klinik sedan
1910 samt vid Serafimerlasarettets öronpoliklinik
sedan 1912 och praktiserande öronläkare i Stockholm
sedan 1905. Han är ordf. i Svenska läkaresällskapets
sektion för Oto-rhino-laryngologi, var president för andra
nordiska Oto-laryngologkongressen i Stockholm 1914 samt
är led. af flera utländska vetenskapliga samfund inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
