- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
465-466

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Honterus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

465

Honterus-Hoover

466

H. på 1530-talet från humanism till lutherdom
och utbredde denna raskt genom sin starka
personlighet. - H. är en af reformationens främsta
gestalter, ej blott genom sin djupa fromhet och
sedliga storhet samt sitt d j arf va mod, utan
ock genom sin mångsidiga begåfning: klassiker,
diktare, tecknare, talare, filosof, matematiker,
träsnidare. 1541 gällde Kronstadt för att genom
H. ha blifvit en luthersk stad. 1542 utgaf han
Formula rejorma-tionis, som vann äfven Luthers
bifall och som började omgestalta kyrkoväsendet
i Kronstadt och omnejd. Den katolske kardinalen
Martinuzzis försök att kväfva reformationsrörelsen
strandade under intrycket af H:s mästerligt skrifna
Apologia refor-mationis (1543). Hela det sachsiska
Siebenburgen blef lutherskt, och H. blef dess
andlige ledare som stadskyrkoherde i Kronstadt
från 1544. S. å. lade han ock den ideella grunden
till sachsarnas borgerliga folkenhet genom sin för
rättens utveckling viktiga handbok i borgerlig rätt,
Compendium juris civilis (1544). Han var sitt folks
både Luther och Melanchthon; så grundlade han 1544
den stora sachsisk-siebenbiirgska lärdomsskolan. Hans
"Formula reformationis" blef i utvidgad gestalt
(Reformatio ecclesiarum saxonicarum in Transylvania]
1547 införd för hela den sachsiska nationen och
1550 upphöjd till världslig lag. Vid H:s död hade
lutherdomen vunnit också Siebenbiirgens magyarer
och szekler. - H:s skrifter utgåfvos 1898 i urval af
0. Wetolicza, som då ock utgaf "Gedenkebiich-lein"
till minne af H:s födelse. Jfr Trausch-Schuller,
"Schriftsteller-lexikon der siebenbiirger-deutschen",
IV (1902), och Hj. Holmquist, ;;Den lutherska
reformationens historia" (2:a uppl. 1919).
Hj.H-t.

Honterus, Jakob. Se Hunterus, J.

Honungsbär, bot. Se Sapindaceae.

Honungsskimmel. SeSkimmel.

*Honungssten. Jfr M e 11 i t s y r a.

Honungsstensyra, kem. Se M el l i t s yr a.

Honungsväxter, bot. 1. Detsamma som bi-foderväxter
(se d. o. SuppL). - 2. Äfven för annat ändamål
odlade eller vilda, honungsrika växter, som ifrigt
besökas af bien, t. ex. klöfver, lind, ljung m. fl.
l-2. G- L-m.

*Honvéd. Landtvärnet i Ungern är nu upplöst i enlighet
med freden i Trianon (4 juni 1920).

Hoofden (plur. af höll. hoofd, hufvud), urspr, namn
på kritklipporna vid Engelska kanalens kuster, hvilket
sedan öfverflyttats på dessa själfva och slutligen på
den sydligaste trattlika delen af Nordsjön. H. var
skådeplats för flera tyska torpedbåts-expeditioner
under Världskriget. I sjöslaget i H. 23 jan. 1917
blefvo 2 engelska torpedbåtsförstörare sänkta och
ett tyskt fartyg så svårt skadadt, att det måste söka
holländsk hamn. E. A-t.

Hooge [håche], by i belgiska prov. Väst-Flandern
vid landsvägen Menin-Yperen, 3,? km. ö. om det
sistnämnda. Byn och det n. därom liggande slottet,
belägna på en den lågländta terrängen närmare Yperen
behärskande höjdsträckning, besattes i okt. 1914 af
engelsmännen, som här anlade en gruppbefästning. Under
2:a slaget vid Yperen anfölls den sålunda bildade
taktiska stödjepunkten af tyskarna, hvilka efter en
långvarig, förbittrad kamp slutligen, 3 juni 1915,
lyckades eröfra densamma utom västligaste delen af
byn och närliggande ställningar.

Striderna om sistnämnda del af stödjepunkten
fortsattes sedan, med insättande af allt starkare
krafter på ömse sidor och med växlande framgång,
hela sommaren. Först 6 juni 1916 blefvo tyskarna
herrar öfver hela positionen, men denna återtogs 31
juli 1917 af engelsmännen. 27 april 1918 stormades
stödjepunkten än en gång af tyskarna, som dock
slutligen, 28 sept. s. å., måste uppge densamma. Byn
och slottet H. voro då fullständigt förstörda. Jfr
Världskriget, sp. 171, 184, 205, 221, 236 och 242.
H. J-dt.

Hoogvliet [hå7chfllt], Jan Marius, holländsk
språkforskare, universitetslärare, f. 30 juni 1860 i
Spaarndam, Noord-Holland, blef docent i skandinaviska
språk och ryska vid universitetet i Utrecht 1903
och var vice ordf. i svensk-nederländska föreningen
i Holland 1914-18. H. har offentliggjort en rad
skrifter öfver skandinaviska ämnen, hvaribland De
ziel der volken van’t Noorden (1903) samt studier
öfver Ibsen och Holberg i tidskr. "De Spectator" och
"Onze eeuw" jämte öfversättnin-gar till holländska
af svenska och danska prosastycken och dikter,
bl. a. en mästerlig tolkning af J. 0. Wallins "Dödens
ängel" ("De engel des doods", 1886; omtryckt i
"Neerlands dichterschat, door T. H. van Leent",
1896) och har äfven skrifvit svenska och danska
dikter. H. är mångsidig språkkännare och har utgett
arbeten i språkpedagogik och allmän psykologisk
språkvetenskap: Proagon (psykologisk lärobok i
forngrekiska, 1888), Lingua, leerboek van algemeene
en nederlandsche taalkennis (1903), Die sogenannten
geschlechter im indoeuro-päischen und im latein
(1913), Elements of dutch (7:e uppl. 1923) m. m.
Hj. P-r.

Hook [hu’k], SuppL, sp. 775. *Hook, J. C.,

idrottst. Se Boxning.

dog 14 april 1907.

Hooka [höka], eng., dets. som huka (se d. o. SuppL).

*Hooker (sp. 1085). - 2. Sir Joseph D a 1-ton H. dog
10 dec. 1911 i Kew.

Hoover [hö7vo], Herbert Clark, amerikansk ingenjör
och politiker, f. 10 aug. 1874 i West Branch, lowa,
tillhör en kväkarsläkt, fick ingenjörsutbildning
vid Leland-Stanford-univorsitetet i Kalifornien,
praktiserade från 1897 som grufin-genjör i
Nya Syd-Wales, blef 1899 generaldirektör för de
kinesiska statsgrufvorna och utmärkte sig 1900 vid
européernas försvar i Tien-tsin mot "boxarna". H. var
sedermera verksam vid grufföretag i olika delar
af världen (Burma, Mexico, Kyssland o. s. v.) och
mestadels bosatt i London, där han vid Världskrigets
utbrott 1914 blef ledare för en organisation för
hemsändande af amerikaner, som i Europa öfverraskats
af krigsutbrottet. Hans stora organisationsförmåga
anlitades därefter för hjälpverksamheten bland de
nödlidande i Belgien, och H. ledde med outtröttlig
energi och stor smidighet denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free