- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
483-484

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hotin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

483

Hudkräfta-Hudvattusot

484

gård (f. 1892); redaktionssekreterare är
0. A. Bergstrand (f. 1874). Postprenumerationspriset
är 12 kr. för år.

Hudkräfta, med. Se Kräfta. Suppl. Jfr äfven
Yrkessjukdomar, sp. 613.

Hudkörtlar, zool., benämnas de hos skilda
djur-typer förekommande, ur öfverhuden uppkomna
körtlarna. Hos många ryggradslösa djur äfvensom
hos lägre ryggradsdjur kunna de vara encelliga;
vanligtvis utgöras de af en större eller mindre
anhopning af körtelceller, som kommit att ligga
på djupet under öfverhuden och mynna utåt genom en
gemensam utförsgång. Jfr Hud. L-e.

*Hudmaskar (P or m ask ar), masklika bildningar
i huden, hvilka sitta infattade i utvidgade
talgkörtelmynningar och bestå af hornmassa med brun
eller svart spets, knappnålshufvudstor eller något
större. Pormasken beror på abnormt stark hornbildning
kring talgkörtelmynningen och har form af en tunna,
bildad af koncentriska hornlameller. Mörkfärgningen
af dess främre ända beror icke, som man förr trodde,
på smuts, utan på en kemisk omvandling (oxidation
af hornämnet). I det inre finnas utom hornceller
rikligt med små fina baciller, "seborrébaciller"
(se Seborré), samt fett. Pormasken hindrar
utströmningen på hudytan af det i talgkörteln
bildade fettet. Den kan utpressas genom tryck
mellan 2 naglar, som en gulaktig fast propp med
mörk spets, följd af en hvitare, trådlik massa,
det kvarhållna talgkörtelsekretet. Inflammatorisk
retning af deras omgifning ger upphof till finnar
(se F i n n e). Pormaskar förekomma hufvudsakligen
i ansiktet, på ryggen och bröstet. De motverkas bäst
genom omsorgsfull tvättning med varmt vatten och tvål.
L- Mbg.

Hudmjältbrand, med. Se Mjältbrand, sp. 719-720.

Hudmuskelsäck (ty. hautmuskelschlauch), zool.,
benämnes hos flera ryggradslösa djur, såsom maskar
och sjögurkor (se Tagghudingar), huden och den
innanför liggande och intimt med denna förbundna
muskulaturen. Denna hudmuskelsäck betingar det
egendomliga ställflyttningssätt, hvilket betecknats
såsom det masklika. Is-t.

Hudreflexer, fysiol. Se Ref l ex, sp. 1171.

’Hudskelett. - 2. Zool., i vidsträckt bemärkelse
liktydigt med sammanfattningen af alla i
djurens kroppsbeklädnad förekommande hårda
beståndsdelar. Hudskelettet har till uppgift
att skydda och stödja kroppen; det kan dessutom
afge fästpunkter för muskler. Redan hos de lägsta
ryggradslösa djuren anträffas ett hudskelett i form af
en kutikula (se d. o. 2). Ur denna kutikularbildning
kan framgå ett skal af olika sammansättning och
styrka, såsom förhållandet är hos många polyper,
mossdjur, ringmaskar och andra. Städse af söndras
denna kutikula af hudens epidermisceller. Det af
söndrade, mer eller mindre fasta höljet omger kroppen
som ett löst skal, eller ock förblir det i omedelbart
samband med epidemis, ur hvilken det framgått. Hos
led-djuren uppnår det af kitin (se d. o.) bestående
eller förkalkade kutikularskelettet en hög
utbildning. Hos blötdjuren utgöres hudskelettet af ett
enhetligt skal eller af två eller flera sådana. Inom
ryggradsdjurens grupp är hudskelettet äldre än det
inre skelettet: det uppträder högt utveckladt redan
hos några af de äldsta fiskliknande organismerna

(Placodermata, se d. o.), där det inre ännu står
mycket lågt. Hos fiskarna förekommer hudskelettet
i form af fjäll eller plåtar; hos sköldpaddor,
krokodiler, somliga ödlor och hos bältdjuren utgöres
hudskelettet af större eller mindre plåtar. Äfven
munhålans tänder uppfattas såsom tillhörande
hudskelettet. Af det här sagda framgår, att
hudskelettet ej är en homolog bildning hos alla djur.
L-e.

Hudson [halsen], William Henry, engelsk författare,
f. omkr. 1846 i Syd-Amerika, d. 22 aug. 1922 i London,
vistades som ung i Syd-Amerika, hvars naturlif och
framför allt fågel värld han egnade det noggrannaste
och kärleksfullaste studium. Af hans arbeten (The
purple land, 1885, Argentine ornithology, 1888-89,
The naturalist in La Platå, 1892, Birds in a village,
1893, Idle days in Patagonia, s. å., British birds,
1895, Na-ture in Downland, 1900, El Ombu, 1902;
"I ombu-trädets skugga", 1923; Hampshire days,
1903, A crystal age, 1906, The lands end, 1908,
Afoot in England, 1909, m. fl.) märkas särskildt
Green mansions (1904; "Grönskande boningar", 1923),
en fantasifull, men också på rika naturiakttagelser
hvilande romantisk skildring från vildmarkerna söder
om Orinoco, bygdeskildringen A shepherd’s lif e
(1910) och Far away and long ägo; history of my
early lif e (1918). 1922 började H:s Collected works
utges i 24 bd. E. Garnett utgaf 1923 153 letters from
W. H. H. Postumt utgafs 1922 A hind in Richmond park.
R-n B.

Hudson [ha’dson], WilliamHenry, engelsk författare,
f. 2 maj 1862 i London, d. 12 aug. 1918 i Droitwich,
var först tidningsman, sedan sekreterare åt
Herbert Spencer och for därpå till Förenta
staterna, där han var biblioteksman och 1892-1901
verkade som professor i engelsk litteratur vid
Stanford-universitetet i Kalifornien och 1902
-03 vid Chicago-universitetet. Efter återkomsten
till England anställdes han som "stafflecturer"
vid Londons universitet. H:s rika alstring omfattar
bl. a. Studies in interpretation (1896), Idle hours in
a library (1897), The study of english litera-ture
(1898), The meaning and value of poetry (1901),
Rousseau and naturalism in lif e and thought (1903)
och Short history of french literatur e (1919).
E-nB.

*Hudson-bay-kompaniet leddes af lord Strathco-na
till dennes död, 1914. Under Världskriget
egnade sig kompaniet i stor utsträckning åt
varuinköp för franska militärförvaltningens
räkning och lifsme-delstransporter till franska
civilbefolkningen. Det förlorade genom tyska
undervattensbåtsangrepp 110 ångare. En historik öfver
kompaniets verksamhet 1670-1920 har utgetts af sir
W. Schooling (1920).

*Hudson-bay-länderna. De forna territorierna Yukon,
Mackenzie, Keewatin och Ungawa ha genom nyindelning
1920 blifvit de tre distrikten Mackenzie, Keewatin
och Franklin.

Hudtuberkulos [-lås]. Se Tuberkulos, sp. 242.

Hudvattusot, äfven kallad fläckfeber, a n a-s a r
k a, veter., är en hos hästen uppträdande sjukdom,
som yttrar sig genom smärre blödningar i hud och
slemhinnor, vanligen först i näsan, och af söndring
af blodvatten i underhudsbindväfven, i synnerhet
under buken. Sjukdomen uppstår i sam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free