Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Huë ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
487
Hughes-Huitfeldtska stipendiefonden
488
varit utrikesminister i Hardings och
Coolidges kabinett. Han var initiativtagare
till rustningsbe-gränsninffskonferensen
i Washington nov. 1921 -febr. 1922 (se
Washingtonkonferensen. Suppl.) och hade som dess
ordf. högsta ledningen af där förda betydelsefulla
förhandlingar. H. åtnjuter inom det republikanska
partiet mycket stort anseende och har under sin
utrikesministertid satt sin starka personlighets
prägel på den amerikanska utrikespolitiken,
liksom tidigare hans opposition mot artikel 10 i
förbundsakten för Nationernas förbund afsevärdt
bidrog till, att Ver-saillesfördraget ej blef
ratificeradt af senaten. Tanken på en internationell
konferens i skadeståndsfrågan under amerikansk
medverkan har emellertid framförts af H., bl. a. i
ett uppmärksammadt tal i New Haven dec. 1922.
V. S-g.
Hughes [hjö’s], sir S a m u e l (S a m), kanadensisk
militär och politiker, f. 8 jan. 1853 i Darlington,
Ontario, gick vid 13 års ålder in vid milisen,
deltog 1870 tappert i gränsskyddet mot fenierna
och avancerade småningom till milisöfverste. Han
utgaf 1885-97 tidningen "Lindsay Warder" och deltog
1899-1902 i boerkriget, bl. a. som befälhafvare för
en blandad engelsk och kanadensisk spanarafdelning
i västra Kapkolonien. H. var sedan 1892 led. af
Canadas parlament och ifrade tidigt för Canadas fulla
delaktighet med moderlandet i försvarsförpliktelser
och inflytande på utrikespolitiken. Han blef 1911
milis- och försvarsminister i Bordens ministär och
organiserade vid Världskrigets utbrott med kolossal
energi uppsättandet af den betydande kanadensiska
kontingenten (400,000 man rekryterades de båda
första krigsåren). H. blef 1915 generalmajor och
erhöll s. å. knightvärdighet. En konflikt med
Borden föranledde honom nov. 1916 att af gå från
krigsministerposten. V. S-g.
Hughes [hjö^s], William Morris, australisk politiker,
f. 25 sept. 1864 i Wales, utbildade sig till
folkskollärare, men emigrerade 1884 till Australien,
där han arbetade som fåraherde, gränsridare
m. m. till 1890, då han slog sig ned i Sydney och
egnade sig åt organiserandet af därvarande varfs-och
hamnarbetare. H. var 1894-1901 led. af Nya Syd-Wales’
parlament och har sedan Australiska statsförbundets
tillkomst, 1901, tillhört dess parlament. Han var 1904
utrikesminister i arbetarpartiets första ministär
(Watson) samt attorney general i Fishers ministärer
1908-09 och 1910-13. Han erhöll hösten 1914 samma
post i Fishers tredje ministär och blef vid dennes
afgång okt. 1915 jämväl premiärminister. Som sådan
sökte han förgäfves ge-nomdrifva införandet af allmän
värnplikt (se A u-straliska statsförbund©!t. Suppl.,
sp. 381), bröt i denna fråga med arbetarpartiet och
bildade 1917 en koalitionsministär, som sedermera
stöddes af ett väsentligen borgerligt samlingsparti,
nationalisterna. H. vistades länge i Europa som
medlem af rikskrigskabinettet och var 1919 australiskt
ombud vid fredskonferensen i Paris, där han bl. a. i
det längsta häftigt motsatte sig de forna tyska
koloniernas infogning i ett mandatsystem under
Nationernas förbund och i stället förordade obeslöjad
annektering. I Australien ökades H:s parlamentariska
svårigheter genom arbetarpartiets växande opposition
mot hans själfsäkra politik; vid en rekonstruktion
af ministären 1921 öfvertog han utrikesport-följen,
och jan. 1923 nödgades hela ministären af-gå. Jfr
D. Släden, "From boundary-rider to prime minister:
H. of Australia" (1916), och "Mr H.: a study" (1918).
V. S-g.
Huglen. Se H u glo 1. Suppl.
Huglo. 1. (Huglen) En 13,45 kvkm. stor skogig ö
i leden mellan Haugesund och Bergen, Störd härad,
Hordaland fylke (före 1919 Söndre Bergenhus amt),
Norge, känd för sin egendomliga, rika flora. 259
inv. (1920). - 2. (H u gloy) En 18,33 kvkm. stor
bergig ö, n. om Sandnessjön, Nesna härad, Nordland
fylke (före 1919 Nordlands amt), Norge. 247
inv. (1920). 1-2. K. G. G.
Huglöy. Se Huglo 2. Suppl.
Hugn, en 7,5 kvkm. stor sjö, 88 m. ö. h. i Kola och
Eda socknar, Yärmland, s. om Charlottenberg, afrinner
till Glafsfjorden och Byälfven. O. Sjn.
*Hugo (sp. 1250). 1. Victor Marie H. Hans på Avenue
Victor H. resta monument är afbildadt å pl. VIII till
art. Paris.
Hugo, Yngve, folkhögskoleföreståndare, f. 14 mars
1886 i Norrköping, blef filos, kandidat i Uppsala
1913 och är sedan 1910 lärare vid Brunnsviks
folkhögskola. H. har i folkbildningssträfvandenas
tjänst nedlagt intresseradt och värdefullt arbete
på många områden, bl. a. som ledare 1909-18 af ett
tjugutal folkhögskolekurser, som instruktör 1912
-17 i Arbetarnas bildningsförbund och sedan 1918 som
förbundets riksstudieledare och föreståndare för dess
centralbyrå. Han var 1920 i Ecklesiastikdepartementet
tillkallad som sakkunnig i folkbildningsfrågor och
har om sådana lämnat många inlägg i tidningar och
tidskrifter.
Hugo Burger, pseudonym. Se L u b l i n e r, H.
Huitfeldt, Hans Emil, norsk diplomat, f. 14 sept. 1869
i Kristiania, är son till den i hufvudarbetet
omnämnde riksarkivarien H. J. Huitfeldt-Kaas, blef
student 1887 och juris kandidat 1892, var några år
anställd i inrikesdepartementet och sedermera 1900-02
konsulatstipendiat i London och Paris och 1904-05
vicekonsul i Schang-hai. H. var legationssekreterare
i Köpenhamn 1906-08 och i London 1908-11, blef
legationsråd i Berlin 1912 och i Haag 1917 samt
är från 1922 norsk minister i Köpenhamn och Haag.
M- II
* Huitfeldtska stipendiefonden. Den officiella
benämningen är Kungl. och Hvitfeldtska
stipendieinrättningen. Stiftarinnan, f. 5 nov. 1608,
d. 16 nov. 1683, som skref sig M a r-grete Huitfeld,
var änka efter befallningsmannen öfver Dragsmarks
klosters län Thomas Dyre. Det 22 jan. 1664 upprättade
testamentet ger donationerna (säterierna Sundsby i
Valla socken och Åby i Tossene socken med underlydande
af-velsgårdar, hemman, lägenheter och fiskelägen
m. m., tills. 141V24 mantal enligt jordebok 1673)
till "Hans Kungl. Maj:ts akademi eller gymnasium i
Göteborg och den studerande ungdom af Bohus län,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
