Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hundwyl ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
505
Husförhör-Hushållningssällskap
506
da undersökningar ha klargjort, att husflugan är
spridare af många svåra infektionssjukdomar genom
öfverföring af smittfarliga bakterier. Flugan är
nästan alltid öfverhöljd med smuts och föroreningar;
det har utrönts, att t. ex. en fluga, som man låtit
plaska i steriliseradt vatten, efter en halftimme
däri afgett 350,000 bakterier. Bakterieförrådet
bära de iramför allt på de klibbiga utskotten
mellan benens klor (fig. 2) och på mundelarna. Med
hufvudets ut-skjutbara snabel (fig. 3) vidröra de
allehanda föremål under sökande efter föda, och
bakteriehalten i en enda flugas tarmkanal kan växla
mellan 10,000 och flera hundra millioner. De glupska
små djurens uppstötningar och exkrementer, kvarlämnade
på liviloställena som svarta fläckar, "flugsmuts",
kunna likaledes möjliggöra transport af smittämnen. -
De sjukdomar, som man numera vet kunna spridas af
flugan, äro nervfeber (tyfus), rödsot, diarré, kolera,
tuberkulos, spetälska, mjältbrand m. fl. Husflugans
utveckling sker i afskrädeshögar och soplårar, framför
allt i stallgödsel, och honan af-sätter i medeltal
600 ägg, fördelade i flera kullar. En flugkulls
utveckling från ägg genom larvstadiet (fig. 4) och
puppstadiet till fullbildad fluga sker synnerligen
snabbt. 3-4 generationer om året antas vara det minsta
i tempererade trakter (i varmare vida flera), och
en enda flugas afkomma kan dymedelst från april till
september stiga till bortåt 26 mill. individer. Allt
bör följaktligen göras för .att förhindra dessa
skadedjurs förökning och så vidt möjligt utrota
dem. Genom att städse förvara gödsel och affall
i slutna kärl bör man hindra flugorna att finna
kläckningsställen. Bland mera direkta medel mot dem
kunna dels mekaniska, såsom flugfäl-lor, flugpapper
och limremsor, göra god verkan, dels kemiska, såsom
svaga formalinlösningar, vara af värde. Åtgärderna bli
verksammast på våren och .försommaren, då det gäller
att oskadliggöra stammödrarna till högsommarens
och höstens flugskaror. Jfr M u s c i d se.
N. A. K.
* Husförhör, numera officiellt för-skrifnin-gar
(d. v. s. ett förarbete till mantalsskrifningen),
skola enligt k. förordn. 3 dec. 1915 om kyrkoböckers
förande årligen hållas (vanligen i skolhusen)
i stad efter 8 okt. och på landsbygden efter l
nov., och det åligger hvarje fastighets egare eller
innehafvare att därvid själf vara tillstädes eller i
händelse af förfall inge förteckning, utvisande de i
hans hus eller på hans egor boende personers namn,
födelseår och födelsedag samt befattning. Måste
uppgifterna genom krono- eller stadsbetjänt
infordras, eger denne att utan föregående dom eller
utslag uttaga godtgörelse med 5 kr. för hvarje
förrättning. I städerna torde husförhör numera alls
icke hållas. Och på landsbygden ha de mångenstädes
ersatts af bibelförklaringar, utom i vissa trakter,
särskildt af västra och norra Sverige, där de ännu
ofta äro väl besökta.
’Husgerädskammaren, Kungliga. Chefskapet utöfvas
numera af en öfverintendent med biträde af l intendent
jämte erforderlig personal.
Hushällningssystem. Se Landtbrukssy-s t e m.
*Hushållningssäl!skap. Antalet medlemmar i samtliga
hushållningssällskap 1922 var 102,082. Deras
tillgångar utöfver skulderna utgjorde 1921 6,111,059
kr., inkomsterna 5,606,054 kr. och ut-
gifterna 5,533,726 kr. I st. f. de fr. o. m. år
1915 indragna brännvinsförsäljningsmedlen
har ersättning lämnats från staten (2,801,642
kr. 1921). De af staten för särskilda ändamål
lämnade bidragen utgjorde s. å. 1,328,338 kr. Af
sällskapens utgifter gingo 3,336,492 kr. till
jordbruk, husdjursskötsel, mejerihushållning och
veterinärväsen, 905,695 kr. till förvaltningskostnader
och 1,291,539 kr. till öfriga utgifter. Nya stadgar
utfärdades 8 juni 1923 för hushållningssällskap,
som åtnjuta statsbidrag. Dessa stadgar afvika i
följande väsentliga afseenden från förut gällande
bestämmelser. Eätt till inträde i hushållningssällskap
eger hvarje kommunalt röstberättigad person, som idkar
landt-hushållning eller därtill hörande binäring,
fiske eller hemslöjd. Beslutanderätt vid sällskapets
sammanträden ha "landtbruksombud", som valts ett
för hvarje af de valkretsar, hvari sällskapets
om-råds indelas, samt förvaltningsutskottets
ledamöter. Landtbruksombudens antal fastställes af
K. M:t efter förslag af sällskapet med hänsyn till
antalet af dess ledamöter och områdets folkmängd
och bör ej utan vägande skäl väsentligt afvika från
landstingsmännens. Landtbruksombud och lika många
suppleanter för dem väljas för 4 år. Yttranderätt vid
sällskapets sammanträden ega alla dess ledamöter samt
landshöfdingen i länet eller i hans ställe äldste
af delningschef en i länsstyrelsen. För besluts
giltighet fordras, att det fattats af minst hälften
af närvarande röstberättigade ledamöter; ernås ej
sådant flertal, skall ärendet bordläggas till nästa
sammanträde, då det afgöres af de då närvarande
röstberättigade. För beslut om nytt anslag samt om
utgift, som af styrkts af förvaltningsutskottet,
likasom för höjande af utgift öfver utskottets
förslag fordras 3/4 pluralitet. Proportionellt
valsätt används vid val af förvaltningsutskottet och
af särskilda kommitterade, om så begäres af så många
närvarande röstberättigade som hela antalet närvarande
röstberättigade, divideradt med det antal personer,
som skall väljas, + 1.
Förvaltningsutskottet består af sällskapets
ordf., v. ordf. och sekreterare samt högst 9
af sällskapet bland dess ledamöter för 4 år
valda personer. Ordf. och v. ordf. väljas af
sällskapet, sekreterare och öfriga tjänstemän af
förvaltningsutskottet; på förslag till sekreterare
uppsättas 3 bland de sökande, om så många finnas,
och de föreslagnes kompetens skall underställas
Landtbruksstyrelsen godkännande. Rese-
och dagtraktamentsersättning tillkommer
förvaltningsutskottets ledamöter och med viss
begränsning landtbruksombuden. Beslut, som anses
strida mot stadgarna, kan öfverklagas hos K. M:ts
befallningshafvande.
De flesta hushållningssällskapen ha under åren
1903-17 firat 100-årsdagen (några 50-årsdagen)
af sin stiftelse och med anledning däraf utgett
historik öfver sin verksamhet. Af dylika skrifter,
som lämna synnerligen rikhaltiga bidrag till
landtbrukets historia under denna tid, ha följande
utkommit: Blekinge läns kungl. hushållningssällskaps
historia 1814- 1914, af Hugo Wachtmeister (1914),
Gefleborgs läns kungl. hushållningssällskap
1814-1914. Minnesskrift (1914), Göteborgs
och Bohus läns kungl. hushållningssällskap
1814-1914, af Gunnar Sanne (1917), Hallands läns
hushållnings-sällskap 1812- 1912 (1912), Jönköpings
läns kungl. hushållnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
