- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
511-512

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Husman. 3. - Husmodern ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

511

Husmodern-Huss

512

främjat denna utveckling. Husmansklassens politiska
betydelse framgår redan däraf, att den f. n. i Danmark
härskande klassen, gårdsegarna (gaardmcen-dene],
i allt inneha endast 77,000 brukningsdelar. Sedan
bönderna och arbetarna 1870-90 organiserat sig,
följde husmännen efter; deras rörelse började 1901,
och nu finnas omkr. 1,200 husmansföreningar,
samlade i en hufvudorganisation, utom
husmansskolor och en rad ekonomiska institutioner.
3. P. E-t.

Husmodern, tidskrift för de svenska hemmen, grundlagd
1917 af hemkonsulenten Thora Holm och journalisten
fru Elsa Nyblom, öfvertogs 1920 af Åhlén & Åkerlunds
förlag. Urspr, tillkommen i afsikt att lära de
svenska kvinnorna hushållning under kristiden och
från att ha utgått i en helt liten upplaga, har
tidskriften småningom vuxit ut att omfatta alla
hemmets arbetsområden och tryckes nu i en uppl. af
omkr. 150,000 ex. Sedan 1924 utkommer, utom den
ord. veckoupplagan, äfven Husmoderns månadshäfte med
bl. a. färgbilagor.

Husmodersföreningar ha i hufvudsak till uppgift: att
genom direkta och indirekta åtgärder, genom möten och
föredrag eller uppläsning, genom musik, sång och annan
god förströelse höja hem-lifvets nivå; att skapa en
bättre grundval för hemmens bestånd genom diskussion
af praktiska frågor, som beröra hemmens skötsel,
hvarvid bytas erfarenheter och rön ang. barnens
vård och uppfostran, ungdomens nöjeslif, hygien,
hemslöjd, matlagning, sömnad, trädgårdsskötsel, höns-
och biskötsel och andra hemmens arbeten; att verka för
åstadkommande af sunda bostäder med praktiskt inredda
kök, förvaringsrum och rumsinredningar, att arbeta
för anskaffning åt samhället af vattenledningar,
afloppsledningar, tvättstugor, elektriskt ljus,
ordentlig renhållning af gårdar och gator samt att
söka förbättra samhällets skolförhållanden, dess vård
om barn, åldringar, sjuka och nödställda. Samarbete
med de kommunala myndigheterna an-bef allés.

Enstaka husmodersföreningar uppstodo i Sverige
under kristiden. I juni 1919 bildades Sveriges
husmodersföreningars riksförbund (S. H. R.), som
har till uppgift att samla svenska kvinnor till
gemensamt arbete för hem och samhälle samt att bilda
en föreningslänk mellan de lokala sammanslutningar,
som arbeta i samma syfte. Förbundet bildades med
hjälp af tillfälligt statsunderstöd. Det arbetar
hufvudsakligen efter tre linjer: 1. Arbete för
lagstiftnings-, administrativa och andra åtgärder,
som äro afsedda att komma Sveriges alla hem till godo,
icke blott hemmen i en viss ort. Ledningen verkar
t. ex. för hemmens elektrifiering, för utarbetande
af rationella och praktiska köks- och heminredningar
samt för åstadkommande af effektiv kontroll af i
hushåll använda varor. 2. Genom stödjande och rådande
verksamhet för lokalföreningarna. Centralledningen
bör vara lokalföreningarna behjälplig genom att
tillhandahålla upplysande litteratur, föredragshållare
och reseombud, genom hjälp vid utställningar och
kursers anordnande, genom besvarande af frågor
och införskaffande af upplysningar. 3. Genom
propagandaverksamhet för husmodersföreningarnas
syften. Målet är en husmodersförening i hvarje stad,
i hvarje kommun. Först därigenom, att husmoders-

föreningarnas verksamhet sprides öfver hela landet,
skänkas verklig kraft och styrka såväl åt den
enskilda föreningen som Riksförbundet. Riksförbundets
styrelse består af 12 medlemmar (minst 5 från
landsorten). Därutöfver har Socialstyrelsen rätt att
insätta l representant i styrelsen. Lokalföreningarna
(f. n. omkr. 80) ega full själfstyrelse och
arbeta själfständigt, dock inom ramen af S. H. R:s
stadgar. S. H. R. samlas årligen före juni månads
utgång till landsmöte, då ombud från lokalföreningarna
dryfta förbundets ärenden.

I Finland, Norge och Danmark existera
husmodersföreningar sedan lång tid tillbaka,
i de båda förstnämnda länderna sedan 25 år. De
fyra nordiska länderna ha sammanslutit sig till
Nordens husmodersförbund (N. H. F.), hvars styrelse
består af l representant jämte suppleant från hvart
land. Husmodersföreningarna i Finland och Norge
åtnjuta statsunderstöd. Husmodersorganisationer finnas
i England, Canada, Tyskland, Österrike, Holland,
och frågan om internationell sammanslutning har
diskuterats. G. F-g.

Husmodersskolor. Se Hushållsskola. Suppl.

Husmodersutbildning. För deltagande i hel
kurs af högst 12 och minst 5 månaders längd
vid statsunderstödda enskilda skolor för
husmodersutbildning utgår enligt k. kung. 18
febr. 1921 statsunderstöd till obemedlade elever
med högst 25 kr. och till mindre bemedlade med
högst 15 kr. för månad. Se f. ö. Huslig ekonomi
(äfven i Suppl.), och Hushållsskola. Suppl.
N. H.

Husmyra, zool. Se M y r m i c i n ae, sp. 99.

Husordnar. Se Ordnar, sp. 828.

’Husrannsakan. Tullstadgans af 1904 bestämmelser i
ämnet ha ersatts genom §§ 12 och 13 i lag om straff
för oloflig varuinförsel 8 juni 1923. Enligt denna
må husrannsakan för eftersökande af egendom, som kan
antas enligt densamma vara förverkad, företagas, utan
särskildt förordnande, af landsfogde, landsfiskal
eller stadsfiskal, så ock af annan polisman eller
tulltjänsteman, som därtill bemyndigats, dels efter
särskildt förordnande eller i vissa trängande fall
därförutan, inom lägenhet, som plägar begagnas som
tillhåll eller härbärge för lösdrifvare m. fi., dels
inom magasin, upplagsbodar och uthus, men eljest blott
hos den, som på sannolika skäl misstankes för brott,
hvarå straffarbete eller fängelse enligt lagen kan
följa, så framt eftersökandet afser genom brottet
förverkad egendom, äfvensom hos annan, när sannolika
skäl äro, att sagda egendom där skall anträffas. Vid
denna husrannsakan böra oj af viga vittnen närvara
och förrättningen i regel ej ske under tiden 7 e. m.-6
f. m. Rid.

Huss, Frans. Se Svensk musiktidning.

Huss, svensk släkt, som räknat ett stort antal
präster, härstammar från bonden Nils Ersson Tecklo
(Talo), bonde i Hussjö by, Hässjö socken, Medelpad,
under senare hälften af 1500-talet. Tre af hans
söner an togo efter födelseorten namnet H. Från den
äldste af dessa, Erik Nilsson H., kyrkoherde i Torp
(f. 1590, d. efter 1669), härstamma genom hans två
söner alla nu lefvande grenar af släkten, en gren
("Yngre släkten H.", Johannisborgsgrenen), dock endast
på mödernet; till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free