Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hwasser ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och Hvetlanda–Säfsjö järnväg (se om dem
hufvudarbetet). Dessa två järnvägar öfvertogos
fr. o. m. 1916 af ett nybildadt bolag, A.-b. Vetlanda
järnvägar, som äfven ombesörjer trafiken. Bolagets
styrelse har sitt säte i Hvetlanda. F. P.
*Hvetlanda–Målilla järnväg. Se Hvetlanda
järnvägar. Suppl.
*Hvetlanda–Säfsjö järnväg. Se Hvetlanda
järnvägar. Suppl.
Hvide sande, ort på Holmsland klit (se d. o.), mellan
Ringkjöbing fjord (Danmark) och Vesterhavet. Enär
fjordens utlopp vid Nymindegab blef igensandadt
till skada för fisket i fjorden, sökte man råda
bot däremot medelst genomskärning af landet vid
H. 1910, hvarvid det dock visade sig omöjligt att
trygga detta utlopp till Vesterhavet, hvarför det
1915 blef igenfylldt. Ett nytt utlopp öppnades sedan
längre söderut vid Gödelen, men regeringen har 1924
föreslagit att låta stänga detta och återupptaga
utloppet vid H.
P. E-t.
* H vilan. - 2. Om kurser vid folkhögskolan se
Folkhögskolor Suppl., sp. 932. Föreståndare är sedan
1908 E. Ingers (se d. o. Suppl.).
’Hvita bandet. Den internationella föreningen
räknar nu (1924) öfver l mill. medlemmar och har af
delningar i nästan alla jordens länder. - Den 1901
för rörelsen i Sverige bildade centralstyrelsen
anslöt sig till Hvita bandets världsförening,
till hvilken årligen erlägges en afgift af 4 öre pr
medlem. F. n. finnas i Sverige 200 lokalföreningar
med omkr. 10,000 medlemmar. Bland lokalföreningarnas
praktiska anstalter för nykterhetsarbetet må nämnas
A.-b. Hvita bandets restaurangverksamhet i Göteborg,
idkad i ganska stor skala. De olika lokalföreningarna
idka en synnerligen mångsidig och omfattande
social praktisk verksamhet. Så ha utom barnhem
och barnkrubbor inrättats mjölkdroppsanstalter,
arbetsstugor och husmodersskolor; flera hundra
matlagnings-, barnavårds- och sömnadskurser anordnas
årligen, äfvensom kurser i snickeri och skomakeri
m. m., och många föreningar ha inrättat hvilohem
för uttröttade mödrar, industriarbeterskor och
andra, som äro i behof af hvila. Sedlighetsarbetet
fortgår genom upplysningsverksamhet, utöfvad af
de olika föreningarna, hvarjämte några föreningar
ha gripit sig an med praktisk verksamhet. Så
ha norra och södra föreningarna i Stockholm ett
s. k. upptagningshem, och Hvita bandet i Linköping
har 1913 upprättat Vårdhemmet Granebo för ogifta
mödrar med syfte att låta barnen under sitt första
lefnadsår åtnjuta vård af egen moder. Detta hem
har utfört en storartad gärning. Andra föreningar
syssla med barnbespisning, barnbeklädnad, bokutlåning
m. m. Föreningarnas pressorgan "Vita bandet" är en
rätt stor tidning, sedan hösten 1913 redigerad af
fröken E. Rathou, under några år tills, med fröken
Gerda Meyerson. Vidare utges årsboken "Kvinno-Krafter"
och "Jultoner". Hvita bandet anordnar för landets
kvinnor föreläsningar samt instruktions- och
sociala kurser, utlåning af vandringsbibliotek
m. m. Rörelsen har äfven en väl organiserad
ungdomsverksamhet. Fröken E. Rathou har varit
sekreterare i centralstyrelsen alltifrån rörelsens
början här i landet E. B-ou.
’Hvita frun. Scribes i art. nämnda operatext
tonsattes mästerligt af Boieldieu (se denne, sp. 920)
och uppfördes i Stockholm f. g. 1827.
Hvita gardets regemente. Se Finlands hvita
garde. Suppl.
Hvita hunner. Se Indo-skyter.
Hvita hägern, zool. Se Hägrar.
Hvita Körös, flod. Se K öros.
Hvita liljan, bot. Se Lilium.
Hvitalm, bot. Se Alm. Suppl.
Hvit andorn, bot. Se Marrubium.
Hvita näckrosen, bot. Se Nymphsea.
Hvita rosen, orden. Se Finlands hvita ros. Suppl.
Hvita-ros-medaljen. Se Finlands hvita ros. Suppl.
*Hvita Ryssland, Hvitryssland, blef efter
Världskriget och ryska revolutionen deladt
mellan Polen och en hvitrysk folkrepublik,
numera under namn af Hvitryska socialistiska
rådsrepubliken inlemmad i det federativa ryska
sovjetstatssystemet. På vissa af Polen i besittning
tagna delar af Hvitryssland göres anspråk från
republiken Litauen. - Hvitryska socialistiska
rådsrepubliken uppgafs 1920 omfatta 59,730 kvkm. med
1,634,000 inv., hvaraf 1,232,631 hvitryssar, 260,000
judar och 72,000 storryssar. Dess hufvudstad är
Minsk. Hufvudnäring är jordbruk; industrien är
ännu obetydlig. Stadsbefolkningen utgöres till 60
proc. af judar. En hvitrysk republik proklamerades
dec. 1918 och erkändes sept. 1919 af Moskvaregeringen
som oberoende stat. Den inträdde dec. 1922 i
de federativa socialistiska sovjetrepublikernas
statsförbund. Författning och förvaltning äro de
i Sovjet-Ryssland gällande. Jfr Ryssland. Suppl.
V. S-g.
* Hvita slafhandeln. Föreningen Vaksamhets byrå i
Stockholm har nu sin lokal Handtverkar-gatan 23 A,
lokalkretsen i Göteborg har sin byrå Köpmansgatan
42. Under senare år har kampen mot den hvita
slafhandeln upptagits äfven af Nationernas förbund.
Nationernas förbunds första delegeradeförsam-ling i
Geneve 1920 beslöt igångsätta en undersökning om de
åtgärder regeringarna vidtagit eller ämnade företaga
för att bekämpa hvita slafhandeln och anmodade
rådet att inbjuda till en konferens af ombud för de
till 1904 och 1910 års internationella konventioner
anslutna staterna. Denna konferens hölls i Geneve
1921 och resulterade i en konvention af 5 juli 1921,
som innehöll vissa kompletterande bestämmelser till
fördragen af 1904 och 1910 och dessutom förordade
tillsättandet af en rådgifvande kommission för
hithörande frågor. Konventionen undertecknades inom
kort af 33 stater, och i januari 1922 tillsatte
rådet den föreslagna kommissionen, som bestod
af 9 representanter för olika regeringar jämte 5
"assessorer" som ombud för de stora internationella
organisationer, som ha hvita slafhandelns bekämpande
till ändamål. I anslutning till rapporter från
kommissionen riktade fjärde förbundsförsamlingen 1923
en anmodan till rådet att öfver-väga lämpligheten af
att inbjuda regeringarna i de länder, där officiell
reglementering ännu är i bruk, att vidtaga särskilda
åtgärder för garanterande af skydd och frihet för i
bordeller använda kvinnor samt att anmoda ständiga
mandatkommis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
