- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
521-522

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hwasser ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mandatkommissionen att uppmärksamma frågans läge i
mandatområdena. En särskild kommission har
tillsatts för undersökning af hithörande
förhållanden i Armenien, Mindre Asien,
Turkiet och angränsande områden.

F- K- J-

Hvitastjarna, nord. fornsaga. Se Tjälvar.

Hvita storken, zool. Se Storksläktet.

Hvit astrakan. Se Äpple, sp. 1244 och
färgpl. fig. 1.

*Hvita örns orden. Denna ursprungligen polska orden
har återupplifvats i republiken Polen, sedan den efter
revolutionen 1917 upphört att utdelas i Ryssland. Se
Ordnar. Suppl.

Hvitberg, A. L. Se Vitberg.

Hvit jura, geol. Se Jurasystemet, sp. 304.

*Hvitklöfver. Se äfven Klöfver, sp. 373.

Hvit kopparnickel, miner. Se Kopparnickel.

Hvit magnesia, kem. Se Magnesia.

Hvitmelöt, bot. Se Hvit sötväppling. Suppl.

Hvitmentning. Se Läder, sp. 169.

Hvitmetall, tekn., allmän gemensam benämning för
åtskilliga metallegeringar af ljus, mer eller mindre
silfverhvit färg: mässingssorter med låg kopparhalt
(hvitmässing) och särskildt lagermetaller. Se vidare
Legering, sp. 40. Jfr Antifriktionsmetall,
Babbits metall. Britannia-metall och Mässing.
Fmn.

Hvitmosstorf. Se Torf, sp. 382.

Hvitmäll, bot., svenskt namn på Chenopodium album.

Hvitmässing, tekn. Se Bath-metall. Suppl.

Hvit nikt, kem. Se Nihilum album och Oxidum (zincicum).

Hvitoxel, bot. Se Oxelsläktet.

Hvitpytta, bot., svenskt namn på Achillæa Ptarmica.

Hvitrutener, föråldrad benämning på hvitryssar (se d. o. Suppl.).

Hvitryska socialistiska rådsrepubliken. Se Hvita
Ryssland. Suppl.

Hvitryssar (ry. Bjelorussij), folkgrupp inom den ryska
stammen, bosatt i det s. k. Hvita Ryssland (se d. o., äfven i Suppl.)
l. Hvitryssland. Hvitryssarna (om deras förhållande
till storryssarna se Ryssland, sp. 1393–94)
beräknades 1920 uppgå till 3,3 mill. i Ryssland
(hvaraf 1,23 mill. i Hvitryska socialistiska
rådsrepubliken och omkr. 330,000 i Ukraina) och
1,7 mill. i Polen. Äfven i Litauen finnas
hvitryska folkelement. Om hvitryska språket se
Ryska språket, sp. 1374.

Hvitryssland. Se Hvita Ryssland. Suppl.

Hvitröta. Se Slemmögel.

Hvitsiken, zool. Se Siksläktet.

Hvitstjärtade tropikfågeln, zool. Se Tropikfågelsläktet.

Hvit sötväppling, Hvitmelot, bot., svenska namn på
Melilotus albus.

Hvittingfors, vattenfall i Numedalslågen, n. v. om
Holmestrand, Norge. Träsliperi. Slutpunkt
för järnvägen Holmestrand-H.

K. G. G.

*Hvittis. Sedan Kauyatsa kapell 1917 och Keikyä
1919 afskilts till" själfständiga församlingar
och kommuner, omfattar H. 424 kvkm. med 8.724
inv. (1922), finsktalande, hvaraf omkr. 1/4 i
Lauttakylä bosättningscentrum.

O. B–n.

*Hvittisbofjärd. Kapellet afskildes 1908 från Norrmark
till själfständigt pastorat af 2:a kl. 185 kvkm. 4,339
inv. (1922), finsktalande.

O. B-n.

Hvitt klaräpple. Se Äpple, sp. 1244 och färgpl. fig. 3.

Hvit vitriol, kem. Se Zink, sp. 792.

Hväsljud, fonet. Se Sibilant 1.

*Hyacint. – 2. Miner. Se Ädelstenar, fig. 15.

Hyænodon, paleont. Se Creodonta och Hyaenodontidæ.

*Hyaenodontidae ha numera anträffats äfven i Egyptens oligocenlager.

L–e.

Hya-hya, bot. Se Tabernsemontana.

Hyalonema, zool. Se Svampdjur, sp. 820.

Hybbinette [-ne’tt], Oskar Samuel, kirurg, medicinsk
författare, f. 31 jan. 1876 i Öster-Åker, Stockholms
län, blef student i Stockholm 1894, med. kandidat
1899 och med. licentiat 1904 vid Karolinska
institutet. Efter förordnanden som amanuens i
kemi (1897), i anatomi (1898-99) och i kirurgi
(1905-06) blef H. underkirurg vid Serafimerlasarettet
1907. Sin kirurgiska utbildning fortsatte han hos
ett antal utländska framstående kirurger: i Wien
(hos Lorenz och v. Eiselsberg), i Lausanne (Roux),
i Paris (Albarran, Luys, Hartmann) samt hos Calot
och Ménard i Berck-sur-mer. 1908-22 verkade H. som
privatkirurg i Stockholm och blef 1922 öfverläkare vid
Sabbatsbergs sjukhus’ ena kirurgiska afdelning. Bland
H:s vetenskapliga arbeten må särskildt nämnas
de om behandlingen af radiusfrak-turer, af svåra
gomdefekter och om mobilisation af leder, framför
allt af höftleden. - Såväl utom som inom landet är
H. högt skattad jämväl för sin glansfulla tenorröst
och konstnärliga sång, som han i synnerlig grad ställt
i välgörenhetens tjänst. C. S-g.

*Hübler, B., dog 19 april 1912 i Berlin.

Hübner, Max, tysk skolman, f. 20 jan. 1855 i
Waldenberg, Schlesien, d. 19 aug. 1916 i Breslau,
rektor där sedan 1894, inrättade ett kommunalt
skolmuseum, det förnämsta i sitt slag i Tyskland,
och skref Die deutschen schulmuseen (1904) och Die
ausländischen schulmuseen (1906) m. m.

Hybo, ångsåg. Se Iggesund. Suppl.

Hybridini, zool. Se Ugglor, sp. 855.

*Hyby. 1. Socknen omfattar nu 5,560 har. 2,033
inv. (1923). Patronatsrätten upphörde fr. o. m. 1922.

*Hyckert, A. J., var riksgäldsfullmäktig 1810–12 (ej 1809–10).

Hydatider, anat., kallas små vätskefyllda blåsor,
som träffas å däggdjurens inre könsorgan såväl hanliga
som honliga. De uppfattas som rudimentära delar af sagda organ.

L–e.

Hyde [haid], Douglas, irländsk författare ocb
folkminnesforskare, f. 1860 i Frenchpark, grefskapet
Roscommon, egnade sig från ungdomen åt studiet af
gammal irländsk litteratur, irländska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free