- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
527-528

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hydrografiska byrån ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

527

Hydrografiska byrån-Hydropyrin

528

pegelstationen gällande karakteristiska
vattenmängderna: exceptionell lågvattenmängd,
medellågvat-temnängd, 9-månadsvattenmängd,
6-månadsvatten-mängd (vattenmängd, som kan
påräknas under resp. 9 och 6 af årets 12
månader), medelvattenmängd, medelhögvattenmängd
och exceptionell högvattenmängd. Afrinningen
från området uppskattas dels i sekundliter per
kvkm. (för jämförelse mellan olika floder), dels
i mm. såsom ett tänkt sammanhängande vattentäcke
öfver hela området. Ur den senare siffran beräknas
afrinningsprocenten, d. v. s. afrinnande proc. af
den fallna nederbörden. En viktig uppgift för den
moderna färsk-vattenshydrografen är vidare att å
kartorna noggrant uppmäta de landytor, som floderna
af-vattna. Denna arbetsgren, arealstatistiken,
omfattar utom uppmätningen af flodernas, biflodernas,
sjöarnas, forsarnas m. m. nederbördsområden, äfven,
där noggranna landkartor finnas, uppskattning af de
skilda markslagens ytor, skogsmark, åkermark, myrmark,
bart berg, sjöarealer m. m. Det är nämligen af största
vikt för bedömande af ett områdes hydrografiska
förhållanden att känna till, med hvilken proc. de
olika markslagen ingå i ett nederbördsområdes
totalareal. I tempererade och kallare länder
måste man vidare lära känna de olika vattendragens
isförhållanden, isläggnings- och islossningstider,
istjocklek m. m. Beräkningen af sjöarnas, myrmarkernas
samt snötäckets (under vintern) vattenmagasinering
är vidare synnerligen viktig. I flodhydrografiens
uppgifter ingår äfven profilafväg-ning af vattendragen
för vinnande af kännedom om fallhöjder i forsar och
fall. Med kännedom om fallhöjd och vattenmängder
låter sig nämligen beräknas det kraftbelopp, räknadt
i hästkrafter eller kilowatt, som vid utbyggnad
af de olika fallen kan påräknas. Äfven för andra
praktiska syften behöfs ingående kännedom om de
från ett visst ytområde afrinnande vattenmängderna,
t. ex. för reglerings-ändamål, invallnings- och
utdikningsföretag o. s. v. Som grenar af modern
färskvattenshydrografi räknas äfven undersökningar
öfver sjöarnas djup- och bottenförhållanden, öfver
sötvattnens halt af uppslammade och lösta ämnen,
vattnets genomsiktig-het samt öfriga kemiska och
fysikaliska egenskaper äfvensom af vattnens växt-
och djurvärld. I senare tider har man äfven, ej utan
framgång, försökt åstadkomma vattenståndsförutsägelser
på grundval af redan befintligt vattenståndsmaterial,
snötjock-1 eksundersökningar m. m. Jfr Vattenstånd
och Vattenståndsförutsägelser. - I .le flesta
länder, där större vattenkraftstillgångar
finnas eller där det från jordbruks- och andra
synpunkter är af vikt att noggrant följa de
färskvattenshydrografiska företeelserna, finnas
numera anordnade statsanstalter för detta syfte,
ibland, t. ex. i Förenta staterna, i anslutning till
landets geologiska undersökning, ibland med närmare
samband med de marinhydrografiska instituten. Om
Sverige se Statens meteorologisk-hydrogra-fiska
anstalt. Suppl. - 3. I Sverige, i synnerhetunder
1700-talet, bruklig benämning på sjömätning,
någon gång betecknande all med sjökartevä-sendet
förbunden verksamhet. Kommendören N. Strömcrona,
till hvars tjänstebefattning det hörde såväl att
förrätta sjömätning som att författa sjökar-tar,
benämnde sig under 1730-talet "K. M:ts Hydro-

graphus". Under 1800-talet började de
svenska benämningarna sjömätning och sjökarta
m. m. undantränga den äldre beteckningen; men
emedan motsvarig verksamhet inom alla andra
kulturländer, med undantag af de skandinaviska,
alltjämt betecknas som hydrografi, har benämningen
fått internationell klang, och enär den ej alltid
kan tillfredsställande öfversättas med något svenskt
ord, håller den sig fortfarande i bruk, t. ex. i
sammanställningen Internationella hydrografiska byrån
(se Internationella byråer. Suppl.).

1. K. A. A-n. 2. J. V. E. 3. P. Du

* Hydrografiska byrån. Den förändrade organisation har
1921 genomförts, att Hydrografiska byrån sammanförts
med Statens meteorologiska centralanstalt till ett
under Jordbruksdepartementet sorterande centralt
ämbetsverk, Statens metc-orologisk-hydrografiska
anstalt (se d. o. Suppl.).

Hydrografiska byrån i Finland, en byrå vid
öfverstyrelsen för väg- och vattenbyggnaderna med
uppgift att systematiskt undersöka rikets färskvatten,
inrättades 1903, sedan en del hydrometriska arbeten
redan tidigare af öfverstyrelsen påbörjats Arbetet
hänför sig hufvudsakligen till undersökning och
beskrifning af inlandets vattendrag i afseende
på läge, form, fallförhållanden, vatten -föring,
industriella anläggningar och förhållandet mellan
nederbörd och aflopp med beaktande jämväl af
andra på afloppet verkande faktorer. Bland byråns
publikationer märkas hydrografiska beskrif-ningar
af Vuoksenfloden och Kymmene älf, årsböcker samt
meddelanden ang. specialundersökningar. Vid byrån
äro på ord. stat anställda l föreståndare och l
assistent samt med aflöning från dess årsanslag
4 ingenjörer, räkne- och ritbiträden m. m.
O. B-n

Hydrografiska byrån, Internationella Se
Internationella byråer. Suppl.

Hydrografiska kartor, sedan slutet af 1600-talet i
Sverige bruklig benämning på kartor, författade för
nautiskt ändamål, hufvudsakligen sjö-mätningskartor,
men äfven sjökartor. Beroende på skalans storlek
eller konstruktionssättet användas för sådana
kartor benämningar såsom special-hydrografisk,
general-hydrografisk eller hydrografisk växande
karta. Benämningen används ej om nutid» svenska
kartor, men var i bruk ännu under 1800-talets senare
del. P- Dn.

Hydrokinidin, Hydrokinin, farm. med. Se Kinabark,
sp. 77.

Hydroklelstogami, bot. SeKleistogami.

Hydrometallurgi (af grek. hyfdor, vatten), metallers
framställande på våta vågen (se d. o.).

Hy7dromys, -zool. Se M ö s s d j u r.

Hydro’phorus, zool. Se Långbenflugor.

* Hydroplan, stundom använd kortare benämning på
hydroaeroplan, sjöflygplan (se Fly g-p l an.
Suppl., sp. 893).

Hydropyrin, med. farm., litiumsalt af
acetyl-salicylsyra, ett i vatten lättlösligt,
hvitt kristall-pulver, som i tarmen likasom äfven
i blodet af-skiljer salicylsyra. Medlet används
vid ledgångsreumatism i dos af 6-7 gr. dagligen
och uppges vara betydligt mindre giftigt än
salicylsyradt natron. Obehag från magen samt
öronsusning ha dock iakttagits som biverkningar.
C. G. S.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free