- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
537-538

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Håkansson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

industriidkare, f. 11 dec. 1859 i Kinnarumma, Älfsborgs
län (dotterson till svenska bomullsindustriens
grundläggare Sven Erikson, se denne, sp. 803), blef
student 1879, utexaminerades 1883 från Tekniska
högskolans fackskola för mekanik, studerade
vidare vid Höhere webschule i Miilheim am Rhein
och tjänstgjorde 1884-86 vid tyska och engelska
fabriker. H. anställdes 1887 som teknisk ledare af
Rydboholms (se d. o.) a.-b:s spinneri och väfveri,
blef 1912 bolagets verkställande direktör och
är sedan 1919 ordf. i styrelsen samt var ordf. i
Ry-dals (se d. o.) bomullsspinneri-a.-b :s styrelse
1912 -20. H. planlade Kungsfors spinneri-a.-b. (se
Kungs f or s) och ledde det 1898-1914. Sedan 1918
är han ordf. i Svenska bomullsfabrikanternas
förenings styrelse. H. var led. af Första
kammaren för Älfsborgs län 1903-10 och därvid
1907–10 led. af bevillningsutskottet samt 1906 af
särskildt utskott. H. var landstingsman 1903-08 och
1916-20 och ordf. i södra Älfsborgs läns handels-
och industrikammare 1905–09 samt är sedan 1922
ordf. i Älfsborgs läns södra hushållningssällskap.

Fmn.

illustration placeholder
Julia M. Håkansson.


*Håkansson. – 2. Julia Matilda H. hedrades
hösten 1923 med en jubileumsrecett på Dramatiska
teatern, då hon uppträdde som fru de Trévillac
i "Äfventyret".-3. John H., broder till H. l,
donator, f. 5 dec. 1846 i öregrund, d. 30 mars 1917
i Stockholm, där han dref bankirrörelse. I testamente
af 13 nov. 1914 donerade han och hans hustru Johanna,
född Stahre, af sin efterlämnade förmögenhet (öfver
3 mill. kr.) 1,150,000 kr. till en "John och Johanna
H:s understödsfond för behöfvande i Stockholm",
450,000 kr. till ett konvalescenthem för pauvres
honteux där ("John och Johanna H:s minne"), 200,000
kr. till Stockholms högskola, 150,000 kr. till
Uppsala universitet och 150,000 kr. till Tekniska
högskolan (dessa 3 poster till hjälp åt medellösa
eller mindre bemedlade studerande), 100,000 kr. till
Konung Oskars jubileumsfond för tuberkulossanatorier,
75,000 kr. till We-landerhemmet samt i poster å 50,000
kr. och därunder omkr. 400,000 kr. till sjukhus- och
välgörenhetsinrättningar m. ni Till Nationalmuseum
testamenterade H. en stor sanning målningar, möbler,
bronser och keramik (utställd på Nationalmuseum 1919).

Håkansson, Per, kemist. Se Salubrin (äfven i Suppl.).

*Håkantorp är liksom Segerstad nu annex till
Stenstorp, Skara stift, Falköpings kontrakt. 200 inv. (1923).

Håksberg, järnmalmsfält med anrikningsverk i Ludvika
socken, Dalarna, 5 km. n. om Ludvika; vid olika
tidpunkter har en mer eller mindre omfattande brytning
egt rum af Håksbergs nya gruf-a.-b. (akt. kap. 3 mill. kr.) och A.-b. Mellansvenska
malmfälten (akt. kap. 18 mill. kr.). O. Sju.

*Håksvik, officiellt Håcksvik, hade 755 nn. 1923.

*Håkäringen, zool. Uppgiften i hufvudarbetet, att
simblåsan blåses upp, sedan lefvern uttagits ur
kroppen, är hämtad ur en äldre redogörelse rörande
detta djurs fångst och beror på ett misstag, enär
håkäringen lika litet som andra hajfiskar eger någon simblåsa.

L-e

Hålabäcka, bot. Se Holgersärter. Suppl.

Håland, härad och pastorat på Jeren, s. ö. om Stavanger,
Rogaland fylke (före 1919 Stavanger amt), Norge. 85,24 kvkm.
4,159 inv. (1920). Jordbruk, fiske, industri.

K. G. G.

Hålandsdal, härad och socken i Fusa pastorat,
s. ö. om Bergen, Hordaland fylke (före
1919 Söndre Bergenhus amt), Norge. 102,5s
kvkm. 636 inv. (1920). Boskapsskötsel.
K. G. G.

Hålflöjt (ty. hohlflöte), en i orgelmanualer
förekommande, öppen och vidt mensurerad trästämma med rund,
behaglig flöjtton, vanligen af 2, 4, 8 fots tonhöjd.

Hålland, turistort i Undersåkers socken, Jämtland,
vid järnvägen 1–2 km. v. om Ristafallen: omtyckt
uppehållsort för sommargäster. I H. ligger Fjällgård,
ålderdomshem för lappar från Jämtlands län och
Idre socken, med 20 platser, underhållet af Kvinnliga
missionsarbetares Fjäll -gårdskommitté, Stockholm.

*Hållnäs. Patronatsrätten upphörde
fr. o. m. 1922. 3,012 inv. (1923).

Hålogaland är nu namn på ett stift ("bispe-dömme")
och en lagsaga i Norge, omfattande de tre norra
fylkena Nordland, T roms och Finmark med säte för
biskop och lagman i Tromsö. Om H. i äldre tider se
Ha al o g aland.

K. G. G.

Hålogaland bispedömme (Haalogaland). sedan l jan. 1919
namn på Tromsö stift (se d. o.).

Hålrumskonstruktioner, bygnk., benämnas sådana murar
af tegel eller betong, i hvilka man gjort utsparningar
i massan för att minska materialåtgången och sålunda
erhålla billigare kostnad, utan att konstruktionen
förlorar något i sic värmeisoleringsförmåga. De
användas i synnerhet för smärre bostadshus, där det
icke kräfves så stor styrka hos murarna, som man får
vid användning af massiva murar i vanligt tegel eller
betong, om dessa få den tjocklek, som erfordras för
lokalernas isolering. Den ursprungliga typen för en
dylik konstruktion kan den s. k. engelska hålmuren
anses vara, där man i st. f. en massiv tegelmur af
1-eller 1½-stens tjocklek använder två ½-stens murar
eller en 1-stens och en ½-stens mur sammanställda på
1/4- à ½-stens afstånd och förbinder dessa sinsemellan
med här och där inlagda järnkramlor. Dylika murar
användas mycket i England, Holland och Danmark för
smärre bostadshus, men ha äfven i Sverige, särskildt i
Skåne och öfriga Syd-Sverige, kommit till användning.

I Norge har man utom denna typ utarbetat en annan,
där man i murens mellersta parti utsparat smärre
vertikala luftkanaler åtskilda medelst murtungor
och därvid tillämpat två modeller, s. k. Bergensmur
och Trondhjemsmur.

På sista åren har man i Sverige framfört i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free