- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
541-542

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Håkansson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

541

Häfverö-Hägge

542

är en klippfyr med hvitt sken, 4:e ordningens
lins, 1,800 hlj. styrka och 10 bågminuters
lys-vidd, 7,6 m. öfver medelvatten, uppförd 1891
och ändrad 1904. Båda fyrarna använda lux-Ijus
E. A-t.

.Häfverö omfattar nu 14,718 har. 5,422 inv. (1923).

Häfverösund, järnvägsstation och samhälle i Häfverö
socken vid Skeboån, 3 km. s. om Edebo-viken och
Hallsta, med 2 bankkontor, flera handlande och
handtverkare samt något industri. O. Sjn.

Haegebostad. 1. Pastorat i Agder bispedömme, Norge,
med socknarna H. och Eiken. 461,59 kvkm. 1,799
inv. (1920). - 2. Härad och socken i H. pastorat,
i Lyngdal, n. ö. om Farsund, Vest-Agder fylke
(före 1919 Lister og Mandal amt), Norge. 163,60
kvkm. 867 inv. (1920). Boskapsskötsel och skogsbruk.
l o. 2. K. G. G.

Haegeland, härad och socken i övreby pastorat, vid
Setesdalsbanan, n. om Kristianstand, Norge. 203,09
kvkm. 1,019 inv. (1920). Jordbruk och skogsbruk.
K. G. G.

* Hägerstad. - 2. H:s åldershem har upplösts och
öfvergått till Föreningen för f. d. familjelärarinnor
med hem i Sigtuna.

* Hägerström, A. A. T., utnämndes till professor
i praktisk filosofi i Uppsala 1911. I sin
installationsföreläsning, som i något utvidgad form
utgetts under

titeln Om moraliska föreställningars sanning (1911),
gör han gällande, att de moraliska omdömena äro
subjektiva värdeomdömen, rörande hvilka begreppen
sanning eller falskhet ej kunna tillämpas, och
att därför moralvetenskapen ej är en lära t moral,
utan blott en lära om moralen, - en vetenskap om de
faktiska moraliska värderingarna i deras historiska
växt, stödd på psykologisk analys och ledd af kritiskt
filosofiskt inträngande i på detta område verksamma
idéer. Med tillämpning af denna metod ser H. fram emot
utvecklingen af en verkligt autonom moral, som hvarken
stöder sig på gudomlig auktoritet eller fordrar
absolut helgd för det individuella samvetets domslut,
utan blott betraktar det moraliska intresset såsom
en inriktning mot det, hvarpå vi sätta det högsta
värdet. Sina rättsfilosofiska undersökningar har
H. fortsatt i Social teleo-logi i marxismen (i Uppsala
univ:s årsskr. 1909), Titt frågan om den objektiva
rättens begrepp, I. Viljeteorien (i "Skrifter utg. af
Hum. vet. samf. i Uppsala" 1917) och Naturrätt
i straffrättsvetenskapen? (i "Sv. juristtidn.",
1920). Han söker häfda värdeomdömenas subjektivitet
äfven på det rätts-filosofiska området och vill visa,
att den vanliga uppfattningen af gällande rätt som
uttryck för vilja, vare sig statens egen eller de i
staten maktegandes, är falsk och att i stället rätten
är ett system af handlingsregler, som på grund af
samverkan mellan allehanda psykiska faktorer kommer
till faktiskt genomförande. Såväl i rättsvetenskapen
som i den

Axel H. Hägg (H. 1).

positiva rätten ser han ännu många rester af
naturrättens fiktioner, emot hvilka han i stället
hänvisar till rättens grundande på nyttan för
samhället i det hela i afseende på det, som vi
faktiskt sätta värde på, alltså i allmänhet
befordrandet af materiell och andlig kultur,
särskildt sådant som allmän säkerhet, produktionens
höjande och omsättningens befordrande. Till H:s
allmänna ståndpunkt har V. Lundstedt anslutit sig
i sina juridiska skrifter. Till juris hedersdoktor
promoverades H. vid reformationsfesten i Uppsala 1917.
S-»-.

*Hägg. 1. A. H. H. dog 23 aug. 1921 i Southsea,
England. - 2. Jakob H. var konteramiral i flottans
reserv 1904-09. Han blef 1909 föreståndare för
statens sjökrigshistoriska samlingar, ämnade att
ingå i ett blifvande marinmuseum, som H. planlagt
och ifrat för. H. är upphofsman till flottans
hemliga farledssystem och har genom broschyrer och
tidningsartiklar verkat för svenska flaggans rätta
form och användning.

3. J. A. H. blef 1917 led. af Mus. akad.

5. Erik H., son till H. 2, sjömilitär, f. 8 nov. 1870
i Karlskrona, blef underlöjtnant vid flottan 1892,
där han avancerade till kommendörkapten af l:a graden
1917, var 1917 -19 stabschef hos be-fälhafvande
amiralen i Karlskrona samt förordnades 1919 och
utnämndes 1920 till general-lotsdirektör. H. har
i tal och skrift varit synnerligen verksam för
framhållande af flottans betydelse, l detta syfte
har han utgett Flottan och dess vapen (1904),
Örlogsflottan (1910), Sjömännens stad (1918)
och ett större antal broschyrer (Flottan och
försvarsfrågan, 1923 m. fl.) samt i pressen ofta
gjort vägande inlägg. 1915-19 var han redaktör af
"Vår flotta". Till det rent nautiska området höra
Handbok i praktisk navigation (3:e uppl. 1920) och
Utprickningen i svenska farvatten (1905) m. m. H. är
led. af örlogsmannasällsk. (1904; hedersled. 1920)
ochKrigsvet. akad. (1919). l.G-gN. 5. D. L-t.

Häggbladlusen, zool. Se Haf rebladluse n Suppl.

*Häggdänger är nu konsistoriellt pastorat i
dom-prosteriet, Härnösands stift. 1,144 inv. (1923).

Hägge, Bengt August, tidningsman, f. 27 juli 1857
i Lofta, Kalmar län, blef student i Lund 1878,
redaktionssekreterare i "östgöta-correspondenten" 1881
och var nämnda tidnings hufvudredaktör 1886-98. Sedan
1898 är H. huf-

Jakob Hägg (H. 2).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:10:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcp/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free