- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
543-544

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Håkansson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

543

Häggenäs-Hällefors

544

vudredaktör af tidningen "Halland"
(se d. o. Suppl.) och sedan 1903 äfven af
"Halländingen". H. har i Halmstad varit lifligt
verksam som kommunalman.

* Häggenäs omfattar nu 48,810 har, med
2,683 inv. (1923), och ingår i Lits och Ködöns
tingslag. H. bildar eget pastorat i Ströms kontrakt,
Härnösands stift.

Hägglund, Erik, kemist, universitetslärare,
f. 1887 i Hässjö socken, Yästernorrlands län,
studerade 1906-10 vid Stockholms högskola, där
han var amanuens till 1911, arbetade därefter vid
Bergviks sulfitfabrik och promoverades 1914 till
tilos. doktor. Under Världskriget tog han anställning
hos firman Goldschmidt i Essen, där han själfständigt
fullgjorde olika tekniska uppdrag. 1920 kallades
han till professor i skogsprodukternas kemi och
kemiska teknologi vid Åbo akademi. H:s viktigaste
vetenskapliga arbeten ligga på det jäsningskemiska
området och inom kolhydratkemien. I Tyskland
har han tekniskt utarbetat en på Will-stätters
hydrolys af cellulosa med koncentrerad saltsyra
grundad metod för försockring af vedaffall (i
"Svensk kem. tidskr.", 1923), som förtjänar stor
uppmärksamhet. Bland hans monografier må nämnas
Die sulfitablauge und ihre verarbeitung auf alkohol
(2:a uppl., Braunschweig, 1921). H. E. Häggmespel,
Bärmespel, bot., svenska namn på Amelanchier.
G. L-m.

Häggqvist, Per Gustaf Engelbert, läkare,
universitetslärare, f. 18 okt. 1891 i Ködöns
församling, Jämtlands län, studerade vid Karolinska
institutet, där han promoverades till med. doktor
1919. S. å. blef han docent i histologi och
mikroskopisk anatomi vid Lunds universitet,
inne-belägen i Föllinge och Hotagens socknar,
Jämtlands län 1920 och som hospitalsläkare i
Lund 1923 samt utnämndes s. å. till professor
i histologi vid Karolinska institutet.
R- w-

Häggsjön, en 18 kvkm. stor sjö, 320 m. ö. h., belägen
i Föllinge och Hotagens. socknar, Jämtland, af
rinner till Hårkan och Indalsälfven. O.Sjn. "Häggum
är nu annex till Sjogerstad, Skara stift,
Billings kontrakt. 422 inv. (1923).

’Haegstad, K. M., afgick 1920 från professuren. Af
V estnorske maalföre f yre 1350, II. Sudvest-landsk
ha hittills utkommit 3 bd: Rygiamaal (1915), Indre
sudvest-landsk (1916), Sudvest-landske yvergangsmaal,
Fceröymaal (1917); det återstående bandet skall
behandla isländskan. H:s vetenskapliga verksamhet
har företrädesvis varit inriktad på undersökning af
de norska folkmålens utveckling under äldre tid. Med
utgångspunkt i medeltida skriftalster, som kunnat
säkert lokalbestämmas (särskildt diplom), har det
lyckats honom att fastställa de typiska kännetecknen
för språket i olika bygder, dialekternas gränser
och litterära betydelse samt hufvuddragen af det
lefvande tal-

språkets förändringar, särskildt med hänsyn till ljud-
och formgestalt. H:s arbeten utmärkas för grundlighet
och pålitlighet; för norsk språkhistoria äro de af
grundläggande betydelse. - Under yngre år utvecklade
H. liflig politisk verksamhet, bl. a. såsom redaktör
(för tidningen "Nordtrönde-ren") och stortingsman
(1892-94 och 1897- 1900). Framför allt har han
framträdt som outtröttlig och framgångsrik förkämpe
för "landsmålet". En följd af år var han ordf. i
Det norske samlaget. H. är den förste professor, som
hållit sina föreläsningar på landsmål. Han har äfven
författat den första skolgrammatikan för detta språk,
Norsk maallcera (1879; ll:e uppl. 1920). E. W-én.

* Häktning. De myndigheter (frånsedt domstol),
som ega häktningsrätt, äro numera K. M:ts
befall-ningshafvande, borgmästare och råd,
magistratens ordf., landsfogde, landsfiskal,
stadsfiskal och polisämbetsman, där sådan för viss
stad eller ort särskildt förordnad finnes. Om
tiden för företagande af rannsakning med häktad
gäller nu lag af 2 juni 1922, enligt hvilken
rannsakning skall börjas snarast möjligt, inför
rådstufvurätt senast å åttonde dagen och inför
häradsrätt senast å fjortonde dagen från den dag
vederbörlig anmälan om häktningen inkommit. Gällande
lag om förordnande al rättegångsbiträde åt häktad
är af 19 juni 1919. Huvudbestämmelserna innehålla
att, om någon, som hålles häktad såsom misstänkt
för brott, begär hjälp vid sin talans förberedande
och utförande och säger sig själf ej kunna anskaffa
biträde, biträde åt honom skall förordnas af K. M:ts
befall-ningshafvande eller, om vid målets handläggning
inför underrätt biträde ännu ej förordnats eller
ej kommit tillstädes, af rätten samt att, om vid
rannsakning med häktad inför underrätt biträde
för den häktade ej är tillstädes, men rätten med
hänsyn till bristande förmåga hos den häktade att
själf tillvarataga sina intressen finner biträde
erforderligt för målets utredning, rätten eger, ändå
att det ej påkallas af den häktade, förordna biträde.
E. K.

’Hälbenet, anat. Se Fot och Tärs.

Hälften hvar eller Hin ondes andel (La part du
diable), komisk opera med musik af Auber till librett
af Scribe, med sångaren Farinelli till hufvudperson;
uppf. i Stockholm f. g. 1844.

Hälla, landtbr., ett bindsle, hvarmed tvä ben,
vanligen ett fram- och ett bakben, eller ett bec med
halsremmen förenas på betande djur, särskildt får,
för att hindra dem att hoppa öfver hägnader. Dylik
fängsling måste betraktas som djurplågeri, och bruket
däraf har numera i allmänhet bort-

H. J. Dft

"’Hällaryd omfattar nu 8,123 har. 3,005 inv. (1923).

’Häileberga bildar nu eget pastorat i Yäxjö stift,
JJppvidinge kontrakt. 2,282 inv. (1923).

*Hälleflinta. Detta namn har i ganska hög grad
kommit ur bruk och ersatts af ordet l e p t i t,
som h. o. h. utträngt namnet hälleflintgnejs. K. A. G.

’Hälleflintgnejs. Se Hälleflint a. Suppl.

.Hällefors. - 2. Bruk i Örebro län, tillhör nu Vargöns
a.-b. (se Var gon). - 3. Bruk i Södermanlands län,
med aduceringsverk, manufakturverk och mek. verkstad,
tillhör nu A.-b. Järnförädling (akt. kap. 5
mill. kr.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free