Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Håkansson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
545
Hällesjö-Hälsingborg
546
* Hällesjö omfattar nu 89,090 har med 2,572
inv. (1923) och tillhör Östersunds kontrakt,
Härnösands stift. Där invigdes 8 okt. 1922
Svenska kyrkans diakonistyrelses lekmannaskola,
som l aug. 1923 förlades till Aludden,
Sigtuna.
*Hälleskogen. Rad 4 står Erik Kättilsson lör vara Erik
(Nilsson) Puke.
Hällesmörk, gård i Näsinge socken, Göteborgs och
Bohuslän, vid Idefjorden. Där aftäcktes 19 aug. 1922
en sten med Karl XILs krönta namnchiffer jämte
bild af en galär och inskrift till minne af den
ingenjörsbragd, som utfördes 1718, då en afdelning
galärer landvägen (emedan sjövägen var stängd) öfver
berg och slätter, myrar och bergpass transporterades
(till största delen halades på rullar) omkr. 30
km. från Strömstad till H. för att från sjösidan
afstänga Fredrikstens fästning. Se P. G. Berggren,
"Karl XII:s galärtransport till Idefjorden och
striderna därstädes år 1718" (i "Karol. förbundets
årsbok" 1920).
’Hällestad. 1. Socknen omfattar nu 2,545 har. 891
inv. (1923).
Hällevik (Hel le v i k), blixtfyr på Blekingekusten,
s. ö. om Sölvesborg, på 56° 55" n. br. och 14° 42/
8" ö. lgd fr. Gr. i ett 1892 uppfördt, 1913 ändradt,
9 m. högt fyrtorn. Agaljus. E. A-t.
Hällforsen. Se Lycksele (fig.) och Ume älf.
Hällmark kallas nakna eller med tunt jordlager täckta
berghällar, som förekomma hufvudsakligen nedanför
den marina gränsen, där vågsvallet bortsköljt den
lösa jorden. I största utsträckning förekomma de
på Gotland och Öland (Alfvaren). Växtligheten på
dylik mark är alltid karg och utgöres af mossa,
gräs och örter, som väl fördraga torka, samt träd,
hvilkas rötter nedträngt i sprickor i berggrunden. I
sänkor i dessa förekomma små mossar. Hällmark
lämnar föga annan afkastning än magert fårbete.
H. J. Dft.
*Hällmålningar framställa någon gång ornament. Under
sista tiden ha hällmålningar upptäckts i Norge
äfven på ön Leka (i en grotta) i Nordland,
vid Sundalsfjorden i Romsdalen, Far-sund i
Agder, Nissevand och Lunde i Telemarken,
vidare i Finland, nämligen i Kyrkslätts
socken (ornament). Äfven i Australien finnas
hällmålningar. Mest bekanta äro de (af buschmännen
utförda) sydafrikanska; de härstamma delvis
från de sista mansåldrarna. Med de sydafrikanska
öfverensstämmer på ett märkligt sätt en mängd i
Spanien nyupptäckta målningar från yngre stenåldern.
G. H-m.
Hällnäs. järnvägsstation och samhälle i Deger-fors
socken, Västerbotten, vid Vindelälfven, med statens
skogsskola, kolarskola och fröklängnings-anstalt.
O. Sjn.
* Hällristningar. I Sverige förekomma sådana
talrikast i Bohuslän (omkr. 500) och Östergötland
(omkr. 300) samt i Skåne och Uppland.
Ristningar från samma, bronsåldern tillhörande
sydskandinaviska grupp finnas f. ö. i alla
Götalandskapen (på Gotland, på Öland samt i Småland
endast l i hvarje landskap, i Halland ’osäkert),
samt i Värmland, Södermanland, Västmanland (1)
och vid Nämnforsen i Ångermanland. I Norge
förekomma ristningar af samma slag på östlandet
(de flesta i östfold, i anslutning till
Bohusläns), sporadiskt på Vestlandet, rätt talrikt
i Trönde-
Tryckt den 21’« 24
lagen och, nordligast, på ön Tjötta, i Nordland
fylke. I Danmark finnas några få (de flesta på
Bornholm). Äfven från järnåldern finnas i Sverige
några hällristningar, t. ex. det med roddare försedda
skeppet på en häll vid Häggeby kyrka i Uppland. Af
den nordskandinaviska gruppens hällristningar,
hvilka härstamma från stenåldern och, längst i
ö., början af metalltiden (3:e och 2:a årtusendet
f. Kr.), känner man nu i Norge ett 20-tal (från
Balsfjorden vid Tromsö ned till Dram-men, alltid i
närheten af kusten) och i Sverige 3 (i Landverk,
Åre socken, och i Glosa, Alsens socken, bägge i
Jämtland, och på öarna i samt på norra stranden af
Nämnforsen). Till hällristningar böra räknas äfven
åtskilliga gotländska bildstenar (se d. o. Suppl.) och
några i fast berg utförda runristningar, som vid sidan
af skriften visa bildframställning, t. ex. den bekanta
Sigurds-ristningen på Ramsundsberget (se d. o.).
I Norden aftecknades den första hällristningen
(Brastad socken, Bohus län) af norrmannen Peder
Alfssön redan 1627. Men först under 1800-talet
väcktes lifligare intresse, och en hel rad,
framför allt svenska, afh. och af bildnings verk
utgafs. Till hufvudarbetets litteraturförteckning
må läggas 0. Almgren, "Tanums härads hällristningar"
(i "Bidrag till kännedomen om Göteborgs och Bohusläns
fornminnen", VIII), 0. von Frie-sen och G. Ekholm,
"Uplands hällristningar" (i "Uplands fornm. för:s
tidskr.", VII, VIII), G. Ekholm, "De skandinaviska
hällristningarna och deras betydelse" (i "Ymer",
1916), B. Schnittger, "En hällristning vid Berga-Tuna
i Södermanland" (i "Fornvännen", 1922), A. Norden,
"Die felsbilder der provins Ostgotland’’ (1923);
0. Rygh, "Om helleristninger i Norge" (1873),
A. L. Coll, "Fra helleristningernes omraade"
(1901-05, med litt.-hänvisn.) samt framställningar
af A. W. Brög-ger, "Den arktiske stenålder i
Norge", K. Rygh, Jan Petersen och Th. Petersen,
"Stenalderen i det nordenfjeldske Norge"
(i "Aarb. f. nord. old-kynd.", 1920) m. fl.;
H. Petersen, "Om hellerist-niLger i Danmark"
(i "Aarb. f. nord. oldkynd.", 1876), och
E. Vedel, "Bornholms oldtidsminder" (1886-97).
G. H-m.
Haellsnaes skans. Se bd X, sp. 979.
’Hallsten, K. G., d^g 1913.
Hällsö, klippfyr på östra sidan af ön H., på 57° 44’
n. br. och 11° 39’ 48" ö. lgd fr. Gr. i farleden
Göteborg-Marstrand, uppförd 1884 och ändrad
1912. Agaljus. E. A-t.
*Hällum är nu jämte Skärstad och önum annex till Vara,
Skara stift, Barne kontrakt. 279 inv. (1923). _
Hälsingborg har, efter inkorporeringar 1914 af
hemmanen Pålsjö och Senröd i landskommunen, 1918 af
Raus kommun samt delar af landskommunen och Allerum,
1919 af hela landskommunen samt 1920 af delar af
Allerums och Kropps socknar, en areal af 5,206 har,
hvaraf 5,186 har land. l jan. 1924 hade H. 49,104
inv. Två församlingar finnas, stadsförsamlingen
(38,952 inv. l jan. 1923) och Raus (9,438
inv.). Samlade fastighetsvärdet uppgick 1922 till
178,737,500 kr., hvaraf 12,112,800 kr. bevillningsfri
fastighet. Den till bevillning taxerade inkomsten
var för inländska aktiebolag och solidariska banker
11,915,795 kr.
36 b., S. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
