Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hässleholm-Markaryds järnväg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
559
Höfjäril-Högbom
560
1920), dels med skrifter af växlande
filosofiskt innehåll (Den menneskelige tanke
1910, Den store humor 1916, Totalitet som
kategori 1917, Ople-velse og tydning 1918,
Relation som kategori 1921). Litt.: E. Kindom,
"H. H." (1913) och "Samtaler med H. H." (1918),
G. Schott, "H. H. als religionsphilosoph" (1913),
och V. Hansen, "H. som religionsfilosof" (1923).
P. E-t.
Höfjäril, zool. Se P i er i d se. ’Höfler, Max,
dog 8 dec. 1914. Höftknöl, anat. Se Lår.
*Hög. 1. Socknen omfattar nu 8,110 har med 731
inv. (1923) och är annex till Hälsing-Tuna, Uppsala
stift, Sundhede kontrakt. – 2. Socknen omfattar
nu 682 har. 462 inv. (1923).
*Höga kommissionen afskaffades 1689 (ej 1682).
Högalidskyrkan, det numera
fastställda namnet på den 1917–23 i Stockholm uppförda
kyrka, som äfven fått sidonamnen Ansgariikyrkan och
Evangeliekyrkan (se dessa ord, Suppl., samt afbildning
å pl. I till art. Byggnadskonsten. Suppl.). Jfr
"H. Minnesskrift vid invigningen" (1923).
*Höganäs. 1. Socknen omfattar nu 600 har. 6,994
inv. (1924). Den till Höganäs stenkolsverks styrelse
med förbindelse att kalla en af stiftets präster
hörande patronatsrätten upphörde fr. o. m. 1922.
– 2. H. municipalsamhälle omfattar nu 216
har med 5,809 inv. (1924). Tax.-värdet å
bevillningspliktig fast egendom var 16,108,100
kr. och den till bevillning taxerade inkomsten
5,952,366 kr. (1922). Kommunalskatten var
4,97 kr. och municipalskatten 2,50 kr.
per bevillningskrona (1923). Samhällets
inkomster voro 110,289 kr., utgifter 90,141 kr.,
tillgångar 51,292 kr. och skulder 24,500 kr. (1919).
I hamnen byggdes 1911 en ny kaj för malmlossning;
hamnen djupmuddrades delvis 1923 och har nu ända
till 6 m. djup. Antalet ankomna och afgångna
fartyg 1923 var 1,768 om 121,427 ton.
På yttre hamnarmen finns en 8,8 m. ö. h.
liggande intermittent fyr på 56° 12’ n. br. och
12° 32’ 40" ö. lgd fr. Gr. med 6:e ordningens lins
och agaljus, uppförd 1880 och ändrad 1913.
I Hälsingborg utges "Höganäs tidning" (6 ggr
i veckan). – 3. Stenkolsverk och industrier
i H. socken och municipalsamhälle, tillhöriga
Höganäs-Billesholms a.-b., som eger fastigheter
i H. socken och munic.-samh., i Väsby, S. Vram,
Risekatslösa, Mörarp, Bjuf, Ekeby, V. Broby,
Björnekulla, N. Vram, Trollenäs, Näsum,
Kvistofta, Fjärrestad, Gällared, Gunnarp
och Krogsered socknar samt i Trollhättans stad.
Bolagets samfällda tillgångar, inberäknadt
gruffälten, upptogos vid 1923 års slut till omkr. 58
mill. kr. H. grufschakt ligga utom munic.-samh:s
område, i sockenområdets östligaste del;
västerut, vid Hultabo, äro stora tegel-,
rör-, elektrod-, järnsvamps- m. fl. fabriker
belägna. Från H., Billesholm, Bjuf, Skromberga,
Hyllinge, Ormastorp och Gunnarstorp uppfordrades
1923 omkr. 422,000 ton stenkol och omkr. 148,000
ton lera. S. å. tillverkades vid Höganäs-, Bjuf-
och Skrombergaverken omkr. 52,300 ton eldfast tegel,
26,000 ton rör samt omkr. 3,9 mill. st. murtegel,
omkr. 114,000 st. lerkärl, 16,000 st. sanitetsgods,
omkr. 1,225 ton kolelektroder samt omkr. 2,500 ton
järnsvamp samt omkr. 10,300 ton klinkertegel; vid
Hyllingeverken
omkr. 6,3 mill. st. mur- och omkr. 625,000
st. taktegel; vid Trollhätteverken omkr. 420 ton
kiselkarbid, omkr. 400 ton alumo (smält lerjord)
och omkr. 560 ton kiseljärn. Totala arbetarantalet
1923 var 3,824, hvaraf 2,183 vid grufvorna och 1,641
vid öfriga driften – ensamt vid Höganäsverken äro
motsvarande siffror totalt 1,227, hvaraf 401 vid
grufvorna och 826 vid fabrikerna. Vid H. finnas nu
två sparbanker samt afd.-kontor af Skand. kredit-a.-b
och Nord. handelsbanken.
1911 anlades ett anrikningsverk för koncentrering
af järnmalm samt ett reduktionsverk, där den
vid anrikningen erhållna sligen reduceras till
järnsvamp. 1920 anlades ett kross- och siktverk
för behandling af de vid bolagets elektriska
smältverk i Trollhättan (anlagdt 1918) framställda
slipmedlen kiselkarbid och alumo (= elektr. smält
aluminiumoxid). Gasverket nedlades 1902, då ett
elektricitetsverk (ångcentral) anlades vid Gustaf
Adolfs schakt. 1917 införlifvades förutom Skromberga
äfven Hyllinge stenkols- och lerindustri-a.-b. samt
Skånska kolbrytnings-a.-b. i Höganäs-Billesholms
a.-b., så att detta omfattar alla företag i Skåne,
som bryta stenkol och bearbeta i samband därmed
förekommande lerfyndigheter. Inbetalda aktiekapitalet
är nu 30 mill. kr.
1–2. E. A-t. 3. O. Sjn.
*Höganäs–Mölle järnväg har 1 jan. 1920
införlifvats med statsbanenätet och
tillhör III:e distriktet. Höganäs–Mölle
järnvägs-a.-b. har likviderat.
F. P.
Höganäs tidning, sedan 1890 daglig morgontidning
i Höganäs, började utges 1887 och öfvertogs 1
okt. 1891 af nuvarande egaren, hufvudredaktören
och ansvarige utgifvaren Karl Brodin (f. 1849,
folkskollärare i Ausås 1873–76 och i Väsby, Malmöhus
län, 1878–1905). Tidningen tryckes å tryckeri i
Hälsingborg; prenumerationspriset är 10 kr. för
år. Dess politiska ståndpunkt är moderat.
Högbaltiska skedet, geol. Se Baltiska
isströmmen. Suppl., sp. 449 och fig.
’Högberg, Olof, har vidare utgett Fribytare (1910),
Baggbölingar (2 bd, 1911), Utbölingar (1912),
Fågelskytten (s. å.), Storfursten af Lappland (2
uppl. 1915), Under "Jesu bröders" spira (2 bd,
1915, en fantasifull historisk roman från det
gamla Syd-Amerika), Lambertska milliarden (1916)
och Boltzius och andra gubbar (1920). Samfundet "De
nio" tilldelade honom 1921 sitt stora pris (10,000
kr.) med särskildt afseende på "Den stora vreden"
(ny uppl. s. å.).
*Högbo omfattar nu 12,000 har. 9,958
inv. (1923).
Högbo, tuberkulossjukhus
i Kopparbergs socken invid Falun, öppnadt
1910, för lungsiktiga från Kopparbergs län,
med 169 sjukplatser, tillhör landstinget.
O. Sjn.
*Högbom, A. G., afgick 1922 från professuren. -
H. tog lifligt del i förarbetena för 11 :e
Internationella geologkongressen i Stockholm
1910 både som ledare af exkursioner och som
författare af ett flertal guide-böcker till dessa,
företrädesvis till exkursionerna i Norrland. Bland
hans senare specialarbeten märkas Norra Sveriges
issjöar (tills. med A. Gavelin, 1910), Precambrian
geology of Sweden (1910), Minnesteckning öfver
A. E. Törne-bohm (1912) samt Studier öfver Upplands
äldre bebyggelseshistoria (s. å.) jämte flera
arbeten be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
