- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
561-562

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hässleholm-Markaryds järnväg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

handlande olika förhållanden vid den kvartära
nordiska landhöjningen. Hans Geologisk beskrifning
över Jämtlands län
utkom 1920 i 2:a uppl.
Här bör ock erinras om hans Epeirogenetische
bewegungen
(i W. Salomons samlingsverk ”Grundzüge
der geologie”, 1922). Af H:s hand föreligga också flera synnerligen välkomna,
sammanfattande och öfversiktliga arbeten i geologien: Fennoskandia (i
”Handbuch der regionalen geologie”, Heidelberg, 1913), Nivåförändringarna
i Norden, ett kapitel ur den svenska naturforskningens historia

(1921, prisbelönt af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg) och Geologiens
utveckling under det nittonde århundradet
(i serien
”Det 19:e århundradet”, 1921). H. har af ”Bulletin
of the Geological institution of Upsala” redigerat
bd III–XVIII (1897-1922). Vid hans
60-årsdag (1917) egnades honom som minnesskrift bd
XV af ofvannämnda ”Bulletin” med bibliografi öfver
hans skrifter (af J. M. Hulth). Han är led. äfven
af Landtbruksakad. (1913), Fysiogr. sällsk. i Lund
(1920), Göteborgs vet. o. vitt. samhälle (1921)
och flera utländska lärda samfund.
K. A. G.

Högbonden, liten holme i Bottenhafvet, 14 km.
s. v. om Södra Ulfön, i Nordingrå socken,
Västernorrlands län. Där ligger på 62° 51′ 54″ n. br.
och 18° 28′ 37″ ö. lgd fr. Gr. en intermittent
klippfyr, med lågan 75 m. öfver medelvatten i ett
1909 uppfördt, 14 m. högt fyrtorn, lins af 2:a
ordningen, hvitt, rödt och grönt sken med resp.
15,000, 3,700 och 1,800 hlj. styrka, 22, 18 och
16 bågminuters lysvidd samt luxljus.
E. A–t.

Högbro batteri, på Gotland vid Burgsvik, i
Öja socken, byggdes 1711, men fick efter då
pågående krigs slut förfalla.
L. W:son M.

*Högby. 1. H. bildar nu med Källa ett pastorat
i Växjö stift, Ölands norra kontrakt. 1,871 inv.
(1923). H. fyr, på 57° 8′ 52″ n. br. och 17°
3′ ö. lgd fr. Gr., har 115,000 hlj. ljusstyrka.

Högdahl, Tor Axel, naturskyddsfrämjare, f.
31 juli 1879 i Svenljunga, Älfsborgs län, var
1898–1906 medarbetare i olika tidningar och är sedan
Svenska naturskyddsföreningens stiftande 1909
styrelseled. och sekreterare däri samt redaktör af
dess årsskrift, ”Sveriges natur”. Han var led. af
kommittén för utredning af vissa jaktlagstiftningsfrågor
1916–22. H. har inlagt betydande
förtjänster om naturskyddsrörelsen i vårt land. Han
har skrifvit bl. a. Naturmålningar och vildmarkssagor
(1906), Naturskydd i Sverige (1910), Nya
jaktboken
(1913; ny uppl. 1919), Gammel-Ante,
en bok om havsörnen och andra skärgårdens fåglar

(1923) samt tidnings- och tidskriftsuppsatser om
naturskydd och hembygdsvård.

Högeffektpanna, maskint. Se Ångpanna,
sp. 1071 och fig. 7.

*Högestad. 1. H. omfattar nu 1,362 har. 379
inv. (1923). H. skall framdeles öfverföras från
Ljunits och Herrestads till annat närgränsande
kontrakt för att ingå i pastoratsbildning därstädes.

Högfors, bruk i Karkkila by, Pyhäjärvi socken,
Nylands län, Finland, med gjuteri och mekanisk
verkstad, grundades 1820 och tillverkar handels- och
byggnadsgjutgods, värme- och kloakledningsgjutgods,
gasartiklar och pumpar m. m. Omkr.
400 arbetare; produktionens bruttovärde 18 mill.
mark (1922). Till bruket leder en smalspårig 45
km. lång järnväg från Hyvinge station å stambanan
Helsingfors–Riihimäki.
O. B–n.

Högfrekvenstelefoni. Se Telefon. Suppl.

Höghammar, Gäfleborgs läns sinnesslöanstalt, i
Bollnäs socken, Hälsingland, upprättad 1905 med
55 platser, äfvensom arbetshem för 10 pers.

Högklint, bergbrant på Gotland, känd för sin
vackra utsikt, vid stranden strax s. om Fridhem,
6 km. s. om Visby, l km. söderut ligger en
bekant postglacial strandgrotta, ”Röfvar Liljas
håla”.
O. Sjn.

Höglettiska. Se Lettiska språket och
litteraturen.

*Höglund, Hjalmar, dog 19 april 1919 i
Stockholm, där han från 1915 varit anställd som
sekreterare i De blindas förening. Han skref
romanerna Lytets börda (1910) och Hett blod (1911) och
vann 1913 Sv. akad:s 2:a pris för Vid S:t Olas källa
sammanfogade legender om Olof den heliges landsflykt
och färd genom Svitjod
(1914).
E. N. S–g.

Höglund, Otto Magnus, affärs- och kommunalman,
f. 27 sept. 1846 i Stockholm, blef student
i Uppsala 1864 och filos. doktor 1872 och var
1879–1913 delegare i firman N. M. Höglunds söner &
komp. H., som är utpräglad högerman, men
frihandlare, har varit led. af Andra kammaren för
Stockholm 1887 sommarriksdagen och 1894–99
och tillika 1895 led. af hemliga utskottet och
bolagsutskottet. Riksgäldsfullmäktig 1889-1915 (vice
ordf. och förste deputerad 1904–15), tog H. verksamt
initiativ till utjämnande af den spänning, som
länge rådt mellan Riksbanken och Riksgäldskontoret
till följd af den konkurrerande utlåning
Riksgäldskontoret bedrifvit med de från Statskontoret
levererade öfverskottsmedlen. Först genom den nya
banklagstiftningen kunde emellertid syftet fullständigt
förverkligas. Som kommunalman och affärsman
har H. i många år intagit en framträdande
ställning. Han var stadsfullmäktig 1889–1917
samt led. af handels- och sjöfartsnämnden 1886–1917.
Genom sin motion 1903 tog H. initiativ till
det slutligen 1908 genomförda nyupprättandet af en
hamnstyrelse för Stockholms stad; den gamla
hamnstyrelsen synes ha upphäfts på 1840-talet. H. var
styrelsens förste ordf. till 1916 och tog som sådan
ledande del i genomdrifvandet af stadsfullmäktigebeslutet
om Hammarbyledens byggande. H. var
led. af bolagskommittén 1887–90 och af
kommittén ang. lag om köp och byte af lösegendom
1902–03.
T–s.

Höglund, Karl Zeth Konstantin,
tidningsman, politiker, f. 29 april 1884 i Göteborg,
blef student 1902 och egnade sig från 1904 åt
tidningsmannabanan som medarbetare i ”Ny tid”
(till 1905). Han var redaktör af ”Stormklockan”
(se d. o.) 1908–18, blef chef för det socialistiska
förlaget ”Fram” 1911 samt var 1908–11 medlem
af socialdemokratiska partistyrelsen. H. blef 1909

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free