- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
563-564

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hässleholm-Markaryds järnväg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ordf. i Socialdemokratiska ungdomsförbundet och var
1915–17 led. af Andra kammaren. Samtidigt var han
äfven led. af Stockholms stadsfullmäktige. Småningom
blefvo motsatserna mellan H. och den gamla
socialdemokratien allt större. H. var en af
de ledande i den grupp, hvilken som Sveriges
socialdemokratiska vänsterparti 1917 bröt
sig ut ur Sveriges socialdemokratiska parti
och vid riksdagen bildade Socialdemokratiska
vänstergruppen. När detta nya parti 1921 sprängdes
(se Vänstersocialister), anslöt sig H. till det
därvid bildade Kommunistiska partiet, hvilket
organiserades efter riktlinjer från Kommunistiska
internationalen. Sedan 1919 är han hufvudredaktör
för "Folkets dagblad Politiken" (se d. o. Suppl.),
som först var vänstersocialisternas och sedan 1921 är
kommunisternas partiorgan. Bland H:s skrifter märkas
Hjalmar Branting (1910), Carl Lindhagen (s. å.) och
den antimilitaristiska stridsskriften Det befästa
fattighuset
(1913; i samarbete med Hannes Sköld).
V. S-g.

Högmalning. Se Kvarn, sp. 364.

Högman, Ernst Johan Sigurd, skriftställare,
f. 18 sept. 1861 i Tibble, Uppsala län, vardt 1899
medarbetare, 1905 biträdande redaktör och var 1915-22
hufvudredaktör af tidningen "Idun". H. har äfven
varit verksam som öfversättare och bearbetare af
teaterstycken samt som författare (diktsamlingen Ett
liv, 1920, m. m.). B-n B.

* Högmosse. Se M os s e, sp. 1199 ff., och För-m u
11 n i n g. Suppl., sp. 1170.

* Högmässa. 12 sept. 1921 stadfästes af K. M:t ny
evangeliebok, upptagande som förut 3 textserier,
högmässo- och aftonsångstexter. I de båda
1860 antagna årgångarna ha några ändringar
vidtagits. Dels ha flera gammaltestamentliga
texter upptagits bland aftonsångstexterna,
dels ha passionstidens söndagar fått egna
aftonsångstexter och böndagarna fasta altartexter
m. m. J. T. B.

*Högqvist, E. Se biogr, af Lilly Lindahl (1916).

*Högre folkskola. Se Folkskola, Högre. Suppl.,
sp. 945.

Högre folkskolor med handelsundervisning. Se
Handelsskolor. Suppl., sp. 258.

Högrell, Bengt, präst, botanist, f. 14 juli 1832 i
Enslöfs socken, Halland, d. i febr. 1922 i Angered,
prästvigdes 1859 och blef kyrkoherde i Angered och
Bergum i Göteborgs stift 1866. Jämte andra botaniska
skrifter författade han Botanikens historia i
öfversigt (1886). C. Lmn.

Högre lärarinneseminariet vid stiftelsen Kjellbergska
flickskolan. Se Kjellbergska flickskolan. Suppl.

*Högre lärarinneseminarium i Stockholm. Ständernas
skrif velse af 25 febr. 1858 af läts med anledning af
en s. å. af F. A. Cederschiöld väckt motion. Före
upprättandet af Normalskolan för flickor hade
seminariets elever undervisningsöfnin-gar endast
i en af direktionen för ändamålet anordnad tvåårig
profskola.

I syfte att för alla seminariets elever fördjupa
fackbildningen och tillika genom mångläseriets
inskränkande minska faran för öfveransträngning
vidtogos i början af 1900-talet flera organisatoriska
förändringar, särskildt genom k. br. 5 juli 1907,
hvarigenom valfriheten utsträcktes inom seminariets
båda högsta afdelningar. Sedan fackbildningens

princip sålunda brutit igenom, framlades, i
öfverensstämmelse med seminariekollegiets förslag,
för 1909 års riksdag en k. proposition, enligt
hvilken seminariet för framtiden skulle omfatta
två obligatoriska kurser, hvardera tvåårig, den
ena afsedd för allmänbildningens, den andra för
fackbildningens tillgodoseende. Då riksdagen satte
sig emot införandet af ett obligatoriskt 4:e läsår,
men uttalade sig för önskvärdheten af fackstudiernas
begynnande redan under 2:a året och härför beviljade
nödiga medel, afläts 1910 en ny k. proposition i
ärendet, grundad på detta riksdagens uttalande,
och denna proposition vann riksdagens bifall. I
anslutning till det ’ sålunda skedda afgörandet
meddelades närmare bestämmelser om seminariets
organisation genom k. br. 19 aug. 1910 och 21 april
1911. Enligt dessa skall Högre lärarinneseminariet
omfatta dels en obligatorisk studiekurs, dels
en valfri fortsättningskurs ; den obligatoriska
kursen omfattar en ettårig lägre och en tvåårig
högre kurs. Undervisningen inom den förra har till
hufvudsaklig uppgift att befästa och utvidga elevernas
allmänbildning, inom den senare dels att utöfver
omfånget för denna bildning bereda eleverna tillfälle
att genom mera omfattande och själfständiga studier
förvärfva för sin lärarinneverksamhet erforderliga
specialkunskaper i vissa ämnen, dels ock att praktiskt
utbilda dem för denna verksamhet. I öfverensstämmelse
med den högre kursens karaktär skall undervisningen
här i större eller mindre utsträckning meddelas
genom vetenskapligt lagda föreläsningar. - Läroämnen
i seminariets lägre kurs äro religionslära, svenska
språket och litteraturen, tyska, engelska, franska,
psykologi och logik, historia med samhällslära,
geografi, biologi, fysiologi, fysik med astronomi,
kemi med geologi samt matematik. Af dessa ämnen får
elev efter eget val utesluta högst fyra, dock icke
religionslära, svenska språket och litteraturen,
psykologi och logik samt fysiologi, ej heller alla
de främmande språken. Läroämnen inom seminariets
högre kurs äro pedagogik, religionsvetenskap,
svenska, tyska, engelska, franska, litteratur- och
konsthistoria, historia med statskunskap, geografi,
hälso-lära med skolhygien, zoologi, botanik, fysik
med astronomi, kemi med mineralogi och geologi
samt matematik. Af dessa ämnen ingå i hvarje
elevs studiekurs, förutom pedagogik och hälsolära
med skolhygien, 3 fackämnen, af hvilka 2 skola
tillhöra någon af de ämnesgrupper, som fastställts
genom sistnämnda k. bref. Undervisning meddelas
å seminariet äfven i talteknik (obligatoriskt)
samt öfnings-ämnena teckning, sång och gymnastik;
sistnämnda ämnen äro obligatoriska i den lägre
kursen, men valfria i den högre. - Den praktiska
lärarinneutbildningen är hufvudsakligen förlagd
till den högre kursen och består dels i åhörande
af ett antal lektioner i Normalskolan (hospitering)
samt Öfningsundervis-ning därstädes, dels i åhörande
af föreläsningar i de olika ämnenas metodik. - För
lärarinneexamens afläggande skall elev i hvarje i
hennes särskilda studiekurs ingående ämne undergå
tentamen inför vederbörande lärare, hvilken tentamen
gäller som afgångspröfning. Yillkor för att antagas
som elev i seminariets lägre kurs äro, enligt nu
gällande bestämmelser, att den inträdessökande före
kalenderårets slut skall ha fyllt 18 år samt vid
anställdt förhör ådagalägger godkända kunskaper i
den högre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free