- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
569-570

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Högste befälhafvare öfver kustflottan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gift i art. Civilprocess, Suppl., sp. 129,
där dagen för ikraftträdandet angetts till
den förut bestämda 1 jan. 1923.) Uppskofvet
har föranledts af budgetsskäl. Huruvida den nya
civilprocesslagstiftningen skall tillämpas från l
jan. 1925, är beroende på beslut af 1924 års storting.

I tvistemål skall enligt de nya bestämmelserna
talan fullföljas från underrätt (herreds- och
byret) genom lagmandsret till Höjesteret. Utan
särskildt tillstånd af Höjesterets kjæremålsutvalg
(sammansatt af 3 af rättens medlemmar) får icke
fullföljd ske till Höjesteret, därest målet rör
sig om ett förmögenhetsvärde ej öfverstigande 1,000
kr. Höjesteret har i fullföljdt tvistemål blott att
pröfva, huruvida rättstillämpningen i målet är riktig
och om laga rättegångsformer iakttagits. Däremot
afgöres den egentliga bevisfrågan slutgiltigt af
lägre instans.

Talan i brottmål fullföljes direkt till
Höjesteret såväl från lagmandsret som från
underrätt. Fullföljdsrätten är i viss mån begränsad i
mål om mindre brott, särskildt när den öfverklagade
domen är frikännande (närmare straffprocesslagen §
400 m. fl. lagrum). Höjesteret pröfvar icke frågan,
om den tilltalade gjort sig skyldig till den åtalade
gärningen, den s. k. skuldfrågan, utan endast
strafffrågan eller frågan om straffets bestämmande
äfvensom vissa formella spörsmål.

Höjesteret, som i fall af behof kan arbeta
på afdelningar, är i allmänhet domför med 7
ledamöter. Rättens president bestämmer tid för
sammanträdena och fördelar målen mellan de olika
ledamöterna och af delningarna. 1. P. E–t. 2. Å. H.

Höjning. 1. Geol. Som orsak till den skandinaviska
kvartära landhöjningen antas numera, i enlighet
med T. F. Jamiesons (se d. o. Suppl.) hypotes,
att inlandsisen genom sin tyngd tryckt ned
landet i Skandinavien och att landet vid dess
afsmältning genom en isostatisk (se Isostasi.
Suppl.) återverkan sträfvat tillbaka till sitt
ursprungliga jämviktsläge. – Den största landhöjningen
är numera bestämd till 300 m. eller något mera för de
inre delarna af Ångermanland, och den högsta marina
gränsen är vid kusten där bestämd till omkr. 280 m. –
De nyaste undersökningarna om landhöjningen i nutiden
vid Östersjöns kuster ha blifvit utförda af R. Witting
("Hafsytan, geoidytan och landhöjningen inom Baltiska
hafvet och vid Nordsjön", 1918). Höjningen är
störst vid Västerbottens kust, i medeltal omkr. 1
cm. om året, och aftar söderut. Om också vissa
oregelbundenheter kunna konstateras, kan man dock ej
iakttaga något märkbart aftagande i landhöjningen
under de senaste 150 eller t. o. m. 240 åren. – Se
A. G. Högbom, "Nivåförändringarne i Norden etc.",
(1921), och R. Liden, "Geokronologiska studier
öfver det finiglaciala skedet i Ångermanland"
(1913). K. A. G.

Hök, Kristofer (Christoffer) Vilhelm,
tjänstgjorde 1901–05 som direktör och teknisk
ledare vid W. Lindbergs verkstads & varfs
a.-b., Stockholm, var 1911–20 direktör och chef
för Lindholmens verkstads a.-b. och 1920–22
för A.-b. Lindholmen–Motala. H. har upprättat
ritningar till och öfvervakat byggandet af, förutom i
hufvudarbetet nämnda fartyg, de största svenskbyggda
linjeångarna, "Axel Johnson" och "Annie Johnson",
byggda vid Lindholmen, m. fl. Han tog
1904 initiativet till bildande af Svenska
teknologföreningens afd. för skeppsbyggnadskonst
och var dess ordf. 1904–06. H. är styrelseled, i
Sveriges allmänna sjöfartsförening sedan 1903, var
led. af öfverstyrelsen för Sveriges verkstadsförening
samt vice ordf. i dess västra krets 1914–22 och
fullmäktig i Svenska arbetsgifvareföreningen
1920–22. Initiativtagare till bildande af Lundby
industrikammare (1915), Göteborgs industrikammare
(1919) och Sveriges varfsindustriförening, var
H. ordf. i dessa sammanslutningar resp. 1915–19,
1919–21 och 1918–22. Han är vidare led. af
Ing.-vet. akad. sedan 1919 och af Lloyd’s register,
Svenska kommittén, sedan 1920. På uppdrag af
Järnvägsstyrelsen uppgjorde H. 1917–18 förslag till
passagerar- och godsfärja, alternativt ångare, för
trafik Sverige-England och Sverige-Ryssland och 1922
var han sakkunnig i fartygskonstruktionsfrågan hos
svensk-finska trafikkommissionen.

Sedan 1886 medlem af The north-east coast
institution of engineers and shipbuilders i
England, var H. den förste, som erhöll detta
samfunds stora guldmedalj (1891, för 2 afh. On the
unsinkability of cargocarrying vessels
). Bland af
H. författade afh. märkas vidare A rapid method
of determining the stability of ships
(1892),
Method of comparing steamship performances and
of estimating powers and speeds of ships
(1894),
On the transverse stability of fleeting vessels
containing liquids
(1895), The trunk-deck steamer
Oscar II
(1898), Svensk och utländsk lagstiftning om
säkerheten ombord på fartyg
(1907), A new type of
shipping crane
(1920), Om skeppsbyggnadskonstens
utveckling 1870–1920
(1920) samt Om betalning
(1920, rörande arbetaraflöningsproblemet). Fmn.

Hökarna. Sp. 255 rad 24 uppifr. står Accipitris bör
vara Accipiter
.

Hökatorp, egendom i Holmestads socken, Skaraborgs
län, 17 km. n. ö. om Skara, med en areal af
220 har, hvaraf 98 har åker. Tax.-v. 114,000
kr. (1923). H. donerades 1919 af O. H. Gullstrand
till länets hushållningssällskap. Det
är ifrågasatt att efter den nuvarande
arrendetidens utgång göra H. till försöksgård.
O. Sju.

<b>Hökbringa,</b< veter. Se Bringa. Suppl.

Hökensås. Rad 9 uppifr. står Harja bör vara Härja.

Hökerberg, Fredrik Lars, bokförläggare, f. 14
aug. 1851 i Örebro, student i Uppsala 1869–72,
litterärt biträde hos P. A. Norstedt & söner
1873–77, började 1882 förlagsverksamhet under
firman Lars Hökerbergs bokförlag. Bland dess alster
märkas flera tidskrifter, såsom den af H. och
Anna Sandström utgifna "Verdandi" (se d. o.),
"Djurvännen" 1890–1900, "Djurvännernas tidning"
1901–12, "Nya bokhandelstidningen" 1901–12 och
"Svensk bokhandelstidning" (1913 ff.), praktiska och
juridiska handböcker som G. Aldéns "Medborgarens bok"
samt ungdomsböcker. H. öfverlät firman 1920 till sin
son Folke Joar Lars H., f. 1886, student 1905,
som utvidgat förlagets omfattning med öfversättningar
af utländsk vitterhet samt personhistoriska verk,
R–n E.

Hökhufvud omfattar nu 11,478 har. 1,437 inv. (1923).

Höks härad omfattar nu 96,179 har. 19,243
inv. (1923).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free