Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Iadera - *Ialomita - *Iatrokemi - *Iatropha - Ibach, Johannes Adolf - *Ibb, Sankt - Iberiska hafvet - Ibestad - Ibibio - Ibn Tulun - Ibrahim - Ibsambul - *Ibsen. 1. Henrik I. - *Ibsen. 2. Sigurd I. - *Ibsen. 3. Bergliot I. - *Ibsen. 4. Lillebil Sofie Parelius I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I ad e ra, romersk koloni. Se Zara. lalomita.
Under Världskriget intog den vid Arges (Ardsjisj)
v. om Bukarest 5 dec. 1916 slagna och af tyska
Donauarmén häftigt förföljda rumänsk-ryska armén under
dagarna efter slaget en . förberedd försvarsställning
bakom I. Sedan det tyska själfständiga kavalleriet
(10 dec.) uppträdt framför fronten och 9:e tyska
armén (11 dec.) kringgått ställningens högra
flank öfver Urziceni, måste ställningen
12 dec. uppges, hvarefter tyskarna
öfvergingo floden. Jfr Världskriget, sp. 212.
H. J-dt.
*latrokemi betecknar äfven den riktning inom kemien
(se d. o., sp. 1402), som inleddes af Paracelsus
(d. 1541) och hvars sträfvan hufvudsakligen gick
ut på framställning af läkemedel mot kroppens
sjukdomar. Framstående iatrokemi-ster voro v. Helmont,
Glauber, Agricola m. fl. Mot slutet af 1600-talet
öfvergick den iatrokemiska perioden i den flogistiska.
K. A. V-g.
*latropha, bot., skrifves äfven Jatropha. Artantalet
uppgår till 160.
Ibacfl, Johannes Adolf, tysk piano- och
orgeltillverkare, f. 1766, d. 1848, öppnade 1794
i Barmen en pianofabrik och orgelbyggnadsanstalt,
som fortsatts af hans ättlingar. Särskildt firmans
flyglar ha i många länder, äfven i Norden, blifvit
omtyckta för sin fylliga ton och hållbarhet.
*lbb, Sankt. Arealen är 752 har. 1,057 inv. (1923).
Iberiska hafvet, stundom brukadt namn på västligaste
delen af Medelhafvet, mellan Spanien, i n., samt
Marokko och Algeriet, i s.
Ibestad, härad och pastorat, nära Harstad,
Troms fylke (före 1919 Tromsö amt), Norge. 807,58
kvkm. 5,749 inv. (1920). Boskapsskötsel och fiske. _
- K-G. G.
Ibibio, negerstam i Kalabars kustland, i Syd-Nigeria,
omfattande omkr. 210,000 pers., hvilka beskrifvas
som vilda fetischister.
Ibn Tulön. Se E g y p t e n, sp. 1486.
Ibrahim, turkisk sultan. Se Turkiet, sp. 408.
Ibsambul, äldre namn på Abu-simbel (se d. o.).
*lbsen. 1. H e n r i k I. Af nya viktigare
uppl. märkas en i 8 bd 1914 och en af D. A. Seip redi-
gerad "standardudgave" i 7 bd 1918. Bland den mycket
omfattande I.-litteraturen må nämnas E. Gosse,
"Life of I." (1908), K. Woerner, "H. I." (2 bd,
1900-10, med bibliografi), R. Bazardjian, "Kritik
iiber das Ibsensche theater" (1910), J. Collin,
"H. I. - Sein werk - seine weltanschau-ung - sein
leben" (s. å.) W. Berteval, "Le théåtre d’I." (1912),
0. Walzel, "H. I." (s. å.), G. Gran, "H. I." (1918),
G. Heiberg, "I. og Björnson paa scenen" (s. å.), och
E. Kihlman, "Ur I.-dramatikens idéhistoria" (1921).
2. Sigurd I. publicerade i "Samtiden" 1906 en
utredning i memoarform af en del händelser i samband
med svensk-norska unionens upplösning. Han har
sedermera utgett de samhällsfilo-
sofiska studierna Men-neskelig kvintessens (1911;
"Mänsklig kvintessens", s. å.) och Udsyn og indUik
(1912) samt de föga uppmärksammade skådespelen Robert
Frank (1914) och Erindrin-gens tempel (1917).
3. Bergliot I., den föregåendes hustru, dotter
till skalden Björnstjerne Björnson, norsk
sångerska, f. 1869, studerade på
1880-talet för Desirée Artöt i Paris och blef 1892
gift med Sigurd I. Hon ha.* med mycken framgång
företagit konsertresor, bl. a. med fadern. Sin lilla
behagliga sopranröst behandlar hon med finess. Hon
konserterade i Göteborg och Stockholm 1898.
4. Lillebil Sofie Parelius I., sonhustru
till Sigurd och Bergliot L, norsk dansös och
skådespelerska, född Krohn,’f. 1900 i
Kristiania, debuterade redan 1911 på
National-theatret som Prinsessen paa certen och
har senare utfört hufvudroller i många baletter och
pantomimer på ett 50-tal scener i in- och utlandet
samt vunnit internationellt rykte. Hon eger en
medfödd, utprägladt artistisk talang, som ytterligare
utveck-
Sigurd Ibsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
