- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
583-584

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Idrottsorganisationer - Idrottspark - Idrottsplats - *Idrottsutställning - Idsjön - *Idun - *Idun - Idyllisk - Idzo - I. E. - Ifno - *Ifvetofta - *Ifö. 2. - *Ifösjön - Igdyrer - Igel - Igelsta - Igelström, Lars Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

583

Idrottspark-Igelström

584

gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund
utgöres af inom landet arbetande föreningar för
gymnastik och idrott med undantag af sådana för
häst- och motorsport samt segling, skjutning
och boxning. Riksförbundet är landets högsta
myndighet i frågor, som röra den svenska idrottens
organisation och ledning, samt representerar
genom sina specialförbund Sverige i idrottsligt
afseende gentemot utlandet. De å sp. 366 nämnda,
under riksförbundet sorterande 14 sektionerna,
numera benämnda specialförbund, ha ökats med
4, näml. Svenska ishockeyförbundet, Svenska
lekförbundet, Svenska tyngd-lyftningsförbundet
och Svenska brottningsförbundet (de 2 sistnämnda
förut sammanslagna under namnet atletik),
hvaremot Svenska pärkförbundet uppgått i
Sv. lekförbundet, så att specialförbunden nu äro
17. Sv. skidlöpningsförbundet bär numera namnet
Sv. skidförbundet. Till de 20 nämnda distrikten
har nu tillkommit Upplands idrottsförbund. Under
riksförbundet sorterar dessutom Sveriges skolungdoms
gymnastik- och idrottsförbund (Skolförbundet). -
Inom de flesta idrottsgrenar hållas årligen dels
svenska mästerskaps-täflingar, dels inom de olika
distriktsförbunden di-striktsmästerskapstäflingar
och juniormästerskapstäf-lingar (se M äst
er sk aps t af Ii ng ar. Suppl.). Under
de senaste åren har riksförbundet börjat
upplysningsverksamhet genom skiopti-konserier och
propagandaföredrag. Riksförbundet åtnjuter sedan 1914
understöd af statsmedel.

A. Lmn. E. B-11.

Idrottspark, på en del håll använd benämning på
ett för idrottsutöfning ordnadt område med Öfnings-
och täflingsbanor samt erforderliga byggnader för
omklädnad jämte (oftast) åskådarläktare. Ex.:
Stockholms idrottspark (se d. o., sp. 367),
numera ersatt af Stadion, samt Norrköpings
idrottspark. Vanligare är dock benämningen
idrottsplats. Äfven i Danmark används benämningen
idrottspark. Ex.: I d r a e t s-p ark e n i
Köpenhamn, anlagd 1911. Den är omkr. 10 har stor
och omfattar fotbolls-, hockey- och kricketbanor,
banor för allmän idrott, gymnastik-och idrottshus
samt lawn-tennisbyggnad. Fotbolls-banan har plats
för 25,000 åskådare och idrottshusets sal för 2,200.
E. B-ll.

Idrottsplats. Se Idrottspar k. Suppl.

’Idrottsutställning. Svenska sådana ha varit anordnade
vid de allmänna utställningarna i Stockholm 1897,
Malmö (den baltiska) 1914 och Göteborg 1923.

Idsjön, en 10 kvkm. stor sjö, 261 m. ö. h., i
Nyhems socken, Jämtland, genomflytes af Gimån.
O. Sjn.

’Idun, sällskap, högtidlighöll 22 nov. 1912 sin
50-årsdag, till hvilken T. Westrin utgaf den rikt
illustrerade minnesskriften "Några bidrag till
Sällskapet Iduns historia" och sällskapet anordnat en
stor utställning af konstnärliga ledamotsporträtt,
öfver hvilken katalog utgafs. 1913 afgick Westrin
från sekretariatet och efterträddes af professor
Knut Kjellberg, som innehade det till sin död (mars
1921). Sekreterarsysslan har från dec. 1921 be-stridts
af R. G:son Berg. Sammanträdena, som efter Hotel
Fenix’ rifning varit förlagda till olika lokaler,
ha sedan 1916 hållits på Gillet (Brunke-

bergstorg). Ledamotsafgiften höjdes 1918 till 10 kr.

*ldun, tidning. Johan Nordling afgick som
huf-vudredaktör 1915 och efterträddes af Ernst
Högman. 1923 inköptes tidningen af redaktör Beyron
Carlsson, som nu är dess utgifvare med fru Ebba
Theorin som redaktör. Bland medarbetare märkas
prins Vilhelm som teater- och Tor Hedberg som
litteraturkritiker.

Idyllisk (se Idyll), landtlig, som framställer
landsbygds- eller herdelif; enkel och okonstlad,
präglad af ofördärfvad natur.

Idzo. Se Negerspråk, sp. 726.

I. E., förk. för i m m u n i t e t s e n h e t (se
d. o. Suppl.).

Ifni, spanskt territorium i Marokko, på sp. Santa Cruz
de Mar Pequeña
(se Santa Cruz 11). Spaniens
anspråk på I. erkändes under Marokkoförhandlingarna
1902, men inskränktes genom ett fördrag med Frankrike
af 27 nov. 1912 till den s. k. Ifni-enklaven,
en 44 km. lång och 25 km. bred kustremsa
i södra Marokko, mellan Wadi Nun i s. och Wadi
Bu-Sedrat i n. Den spanska ockupationen uppges vara
rent nominell. Området har omkr. 20,000 inv., som
lefva af fiske, dadel- och trädgårdsodling.

*lfvetofta. Patronatsrätten upphörde
fr. o. m. 1922. 2,935 inv. (1923).

*lfö. - 2. Kaolin- och chamottefabriken
med porslinsfabrik tillhörde 1903-09
ett svensk-danskt bolag och eges sedan
1910 af A.-b. Ifö chamotte-och kaolinverk
(akt. kap. 1,350,000 kr.); cementfabriken eges af
Ifö cementfabr.-a.-b. (akt. kap. 350,000 kr.). I
båda är Skånska cement-a.-b. huf-vudintressent.
O- Sjn.

*lfösjön beräknas nu ha en areal af 54 kvkm. På den i
densamma liggande ön I f ö n (areal 30 kvkm.) höjer
sig i norr Ifö klack till 126 m. ö. h., under det
att Vångaåsen på sjöns nordvästra strand når 159 m.
O. Sjn.

Igdyrer, folk. Se T ur km ene r, sp. 441.

Igel, by i preussiska reg.-omr. Trier, Rhenpro-vinsen,
vid Mosel. 519 inv. (1919). Vinodling. Där-invid
står den 23 m. höga I g e l p e l a r e n, ett
bildsmyckadt romerskt grafmonument från omkr. 200
e. Kr. öfver klädeshandlarfamiljen Secundi-nierna
(afbildadt å fig. 9 till art. Romersk provinskultur).

Igelsta, blixtfyr i farleden Landsort-Södertälje på
59° 10’ 10" n. br. och 17° 40’ 3" ö. lgd fr. Gr.,
uppförd 1916. Agaljus.

Igelström, Lars Johan, mineralog, f. 10 febr. 1822
på Yngshyttan vid Persberg, d. 15 maj 1897 på
Gräs, Sunnemo socken, Värmland, genomgick 1841-42
Filipstads bergsskola, blef efter några års arbete
i Finland e. o. stipendiat i Järnkontoret samt
kvarstod som sådan till 1857. Han var äfven lärare
i kemi och mineralogi vid bergsskolan i Filipstad
samt tjänstgjorde 1858 som extra geolog vid den då
nyinrättade Sveriges geol. undersökning och gjorde
då det märkliga fyndet af det första exemplaret af
Yoldia arctica i östra Sverige. I. bosatte sig 1859
på’ fädernegården vid Persberg ock flyttade 1871
som landtbrukare till Gräs. Under somrarna reste
han rundt till gruffalten i Värmland, och under
vintrarna analyserade han sina fynd. Bland hans
mineralupptäckter må nämnas pyre-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free