Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Inbjudning till aktieteckning - In bulk - Incalzando - Inchcape, lord - Incisivi - *In coena domini - Income tax - *Indal - *Indals-Liden - Indaminer - Indantrenfärgämnen - *Indelningsverket - Indelningsändring, Kommunal - *Indelta armén - Indelta löner - Indenrigsministeriet i Danmark - *Indépendance belge, L' - Inderöy. 1. - Inderöy. 2. - Index
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
595
In bulk-Index
596
annan än stiftare må teckna aktier, uppgift å det
antal aktier, som enhvar af stiftarna tecknat,
och å den grund, efter hvilken, i händelse af
öfver-teckning, aktierna skola fördelas emellan
tecknarna (§ 10). Aktieteckning, som göres å lista,
den där ej uppfyller föreskrifterna i § 10, är
ogiltig. E. K.
In bulk [ba’lk], eng. ("i klump"), hand., utan
särskild inpackning (om sådan skeppslast som
t. ex. kalk).
lncalza’ndo [-då], it. (af incalzäre, pådrifva), mus.,
med påskyndadt tempo, dets. som stringendo (se d. o.).
Inchcape [i’njkéip], lord. Se Mackay, J. L. Suppl.
Incisivi, anat. Se Tänderna, sp. 742.
*ln ccena domini. Se äfven Nattvardsbullan.
Income tax [i;nk9m tä’ks], eng., inkomstskatt
i England. Den infördes första gången, som
en utomordentlig krigstidspålaga, af W. Pitt
d. y. 1799, afskaffades 1801, utkräfdes ånyo 1803-16
och åter-upplifvades 1842 af sir Kobert Peel,
äfven då som en temporär skatt, men har sedan
dess regelbundet utkräfts efter växlande skala,
som till 1907 likformigt tillämpades på inkomster
af alla storlekar. Sedan dess har differentiering
skett dels genom högre skattesatser för små
inkomster, dels genom ett af dragssystem, dels
genom extrabeskatt-ning (super-tax] af mycket
stora inkomster. Jfr I n-komstskatt. Suppl.
V. S-g.
* Indal. 1. Socknen tillhör nu Sundsvalls
kontrakt. 2,771 inv. (1923). - 2. Tingslaget ingår
nu i Ljunga fögderi. 7,082 inv. (1923).
* Indals-Liden tillhör nu Sundsvalls kontrakt,
Härnösands stift. 2,939 inv. (1923).
Indamlner, kem., tekn., en serie blåa eller gröna
organiska färgämnen, som erhållas genom inver* kan af
nitrosodimetylanilin på aminer, t. ex. di-metylanilin,
eller genom oxidation af paradiami-ner i närvaro
af monaminer. Det enklaste hithörande färgämnet
fenylenblått eller vanlig indamin framställes
genom inverkan af kalium-bikromat på en blandning af
parafenylendiamin och anilin. Det bildar grönsvarta, i
vatten lösliga kristaller. Indaminerna äro obeständiga
vid inverkan af syror och sönderdelas därvid i kinoner
och aminer. De användas därför ej som färgämnen, men
äro viktiga som mellanprodukter vid framställning af
safraniner (jfr d. o.). K. A. V-g.
Indantrénfärgämnen, kem. tekn., synnerligen
äkta kypfärgämnen (se F ä r g n i n g,
sp. 296) af antrakinongruppen. Det viktigaste är
indantren-blått, som framställes genom upphettning af
dia-minoantrakinon med kaliumhydrat vid 250°. Det
bildar en blå deg, som med brun färg löses i
svaf-velsyra. Nyttjas som äkta färg på bomull. K.A.V-g
* Indelningsverket. Anslaget "Ersättning för
rustning och rotering" är i riksstaten för 1924
upptaget till 460,000 kr. Se Sv. Ågren, "Karl
XI:s indelningsverk för armén. Bidrag till dess
historia åren 1679-1697" (1922).
Indelningsändring, Kommunal. Se Kommunal
indelningsändring. Suppl.
* Indelta armén. Den verkligen befintliga indelta
personalen var l jan. 1924 1,544 man. H. J-dt
Indelta löner. Se Lönereglering. Indenrigsministeriet
i Danmark omfattar väsentligen samma
förvaltningsgrenar som Socialdepartementet i Sverige,
bl. a. kommunalväsen, fattigvård och sociala ärenden.
P- E-t. *lndépendance beige, L’, är fortfarande den
ledande liberala tidningen i Belgien. Den tillhörde
länge den filantropiske industrimagnaten Ernest
Solvay, men hans arf vingar öfverläto den 1923 åt
nuv. utrikesministern P. Hymans och borgmästaren Max
i Bruxelles.
Inderöy. 1. Pastorat i Nord-Innherad prosteri,
Nidaros bispedömme, Norge, omfattar socknarna
Inderöy, Köra och Sandvollan. 146,si kvkm. 4,495
inv. (1920). - 2. Härad och socken i I. pastorat,
n. ö. om Trondhjem, vid inre Trondhjemsfjorden,
Nord-Tröndelag fylke (före 1919 Nordre Trond-hjems
amt), Norge. 89,73 kvkm. 2,888 inv. (1920). Jordbruk
och skogsbruk. Jfr Inderöen. K. G. G. Index (se
d. o. i hufvudarb.), statist., ett slag af statistiska
relationstal. Indextal i denna bemärkelse användas
för att på ett bekvämt och lätt öfverskåd-ligt sätt
uttrycka förhållandet mellan det matematiska värdet
hos en och samma företeelse vid olika tidpunkter
eller å skilda orter o. s. v. och vid en viss,
fixerad tidpunkt resp. ort eller (vanligen
bättre) i förhållande till dess storlek i genomsnitt
för en viss tidsperiod resp. å ett flertal orter
o. s. v. Det värde, hvarmed de öfriga talen jämföras,
kallas indexseriens bas och sättes vanligast =
100 eller 1,000. Indextalen ange sålunda icke
företeelsens absoluta storlek, utan endast relationen
till bastalet. Om basen för en viss indexserie är
100 och indextalet vid en gif ven tidpunkt är 125,
innebär detta, att en ökning egt rum med 25 proc.
Vore indextalet åter 75, hade en sänkning inträdt
med 25 proc. Indexberäkningar användas inom
olika grenar af statistiken, men ha vunnit sin
största utbredning inom prisstatistiken (se därom
Pris-indextabeller). De starka växlingar af
valutavärdena, som blefvo en följd af "Världskrigets
utbrott 1914, och de på grund däraf framkallade
stora prisfluktuationerna gjorde i alla länder
be-hofvet af tillförlitliga mått på växlingarna
i prisnivåerna synnerligen aktuellt. Dessa
mätningar fingo genomgående formen af indexserier.
De före Världskriget existerande prisindexserierna
åsyftade att mäta parfifeandeZs-prisens förändringar.
Efter krigsutbrottet befanns det emellertid snart, att
under den starka prisstegringen detaljhandelsprisen
och lefnadskostnaderna i allmänhet icke höllo
jämna steg med partiprisen. Följden däraf
blef tillkomsten först af indexserier för att mäta
detaljhandelns prisförändringar för lifsmedel
(stundom äfven vissa andra lifsförnödenheter, såsom
bränsle, lyse o. s. v.) och sedermera fullständiga
lejnads-Jcosfoiads-indexserier. Såväl parti- som
detaljpris-indices förekomma, där de medtagna posterna
inbördes få öfva lika stark inverkan på beräkningarnas
resultat (ovägda indextal), men också sådana, och
numera vanligast, där vägning efter resp. varuslags
och andra utgiftsposters relativa betydelse
företages.
Lefnadskostnadsindices ha i många länder lagts till
grund för lönesättningar. Till följd af prisnivåns
starka förskjutningar under kristiden blefvo nämligen
de fixerade lönebeloppen på kort tid så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
