- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
597-598

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Index - Index Kewensis - *Index librorum prohibitorum - *Indhered - *Indiana

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

597

Index Kewensis-Indiana

598

föråldrade, att ändringar måste företagas, hvilket
föranledde stridigheter och osäkerhet. Man hjälpte
sig därför ofta fram med en glidande löneskala,
för hvilken lefnadskostnadsindexen blef -
vanligen med större eller mindre modifikationer -
normerande. Särskildt i fråga om befattningshafvare
hos stater och kommuner har denna utväg befunnits
lämplig.

I S v e r i g e offentliggjordes den första
partihandelsindexen 1918 af numera professor G.
Westin Silfverstolpe. Den är månatlig och
omfattar hufvudsakligen råvarupris; till
en början offentliggjordes den af "Svensk
handelstidning", men numera af "Göteborgs handels-
och sjöfartstidning" och "Svensk finanstidning".
- De i art. P r i s i n-dextabeller omtalade
förberedelserna för en svensk prisindex inom
Kommerskollegium ledde först 1922 till afsedt
resultat, i det att kollegiet sedan dess i
sin tidskrift "Kommersiella meddelanden"
utger en månatlig partiprisindex (med retroaktiva
siffror från början af 1920), omfattande pris
å såväl råvaror som halffabrikat och -
i mindre utsträckning - färdigprodukter. -
Slutligen har af "Svenska dagbladet" från början
af 1924 upplagts en af redaktören för "Kommersiella
meddelanden" H. Eneborg utarbetad partiindexserie,
som har till speciellt syftemål att åvägabringa
full jämförbarhet med de af Förenta staternas
Federal reserve board beräknade indextalen
för Förenta staterna, England, Frankrike, Canada
och Japan. Basperioden är för Silfverstolpes
serie l juli 1913-30 juni 1914, för de bägge
andra året 1913. I alla tre serierna väges de
skilda varuposternas betydelse med hänsyn till 1913
års produktions- och handelsomsättningssiffror. -
Retroaktiva indexberäkningar öfver partiprisnivån
i Sverige åren 1866 -1913 ha publicerats af filos,
doktor K. Åmark i "Kommersiella meddelanden",
arg. 1921, n:r 18. Socialstyrelsen hade redan före
1914 offentliggjort sammanfattande årsindextal
för lifsmedels-, bränsle- och lysekostnader
äfvensom hyror med 1905 som basår. Från 1916
har styrelsen i sin tidskrift "Sociala meddelanden"
offentliggjort månatliga såväl vägda som ovägda
indextal för lifsmedel, bränsle och lyse.
Vid årsskiftet 1916-1917 tillkom en fullständig
lefnadskostnadsindex, fr. o. m. 1918 beräknad
för hvarje kvartalsskifte och publicerad i samma
tidskrift. Basperioden för dessa serier är juli
månad 1914; vägningen sker i fråga om den s. k. vägda
lifsmedelsindexen och lefnadskostnadsindexen med
hänsyn till konsumtionsförhållandena åren 1913-14
inom mindre bemedlade hushåll enligt resultatet
af en då verkställd omfattande budgetundersökning.
Beräkningarna för lefnadskostnadsindexen fördela
sig på 6 hufvudgrup-per af utgifter, nämligen
lifsmedel, bränsle och lyse, bostad, beklädnad,
skatter och öfriga ändamål. Glidande löneskala på
grundval af lefnadskostnadsindex har i Sverige
tillämpats i ganska afse-värd omfattning.
För statens befattningshafvare infördes den från
l juli 1919. Befattningshafvare i kommunernas
tjänst liksom hos vissa halfoffent-liga företag
ha också allmänt fått sina löneförmåner reglerade
efter glidande skala, hvaremot den–samma endast i
undantagsfall kommit till användning för arbetare
i offentlig eller enskild tjänst Vid förhandlingar
mellan arbetsgifvare och arbe-

tare är det däremot vanligt, att förändringar af
lefnadskostnadsindexen af bägge parterna åberopas
som motiv för omreglering af lönesatserna.

Vid flera tillfällen - senast 1924 - har åt
Socialstyrelsen uppdragits att verkställa s.
k. dyrortsgrupperingar, d. v. s. att beräkna
indextal för lefnadskostnaderna vid ett och samma
tillfälle å särskilda orter. Som bas för dessa
indextal har tagits "riksmedeldyrheten" vid
beräknings-tillfället, d. v. s. den genomsnittliga
dyrheten å samtliga undersökta orter.
Alltefter ortsindexta-lens höjd indelas orterna
i ett (större eller mindre) antal ortsgrupper.
Enligt principbeslut af 1919 års lagtima
riksdag ligga dyrortsgrupperingarnas resultat till
grund dels för afpassande af de skattefria afdragens
storlek efter lefnadskostnaderna (samtliga orter
indelade i fem grupper, af hvilka grupp I omfattar
de billigaste, grupp V de dyraste orterna), dels för
reglerande af lönerna åt statens befattningshafvare
(sju ortsgrupper, däraf A billigaste, G dyraste
grupp). Äfven inom det privata näringslifvet
förekomma ortsgrupperingar i de flesta
kollektiva löneaftal, som omfatta hela riket eller
en afsevärd del däraf. Vid dessas upprättande tas
dock i allmänhet hänsyn utom till lef-nadskostnadernas
relativa höjd äfven till arbetsmarknadens
läge å de skilda orterna m. fl. faktorer.
H. Heyman. 1’ndex Kewe’nsis ("Kew-förteckningen"),
förkortad titel på en lista öfver alla kända
faneroga-mers släkten och arter jämte deras synonymer
och hemland, utg. i "The herbarium" vid Royal bo-tanic
gardens i Kew nära London. Medlen därtill donerades
af Ch. Darwin, som äfven uppdrog åt sir Joseph
Hooker att leda verket. Utarbetningen utfördes
af B. Daydon Jackson (vol. l-4, 4:o, 1893-95;
suppl. utkomma alltjämt). Index Kewensis står ej i
full öfverensstämmelse med de mera allmänt antagna
principerna rörande namnprioriteten (den afviker t.
ex. genom den s. k. Kew-regeln) och får ej i hvarje
fall betraktas som ett föredöme i artuppfattningen.
C. Lmn. *lndex librorum prohibitorum. En ny upplaga
af 1900 års index utgafs 1911. Påfven Benedikt
XV upphäfde 1917 indexkongregationen och öfver-lät
dithörande ärenden till Congregazione del santo
offizio (se C u r i a. Suppl., sp. 193.

*lndhered heter nu officiellt Innherad. ’Indiana
(förk. I n d.) hade 2,930,390 inv., 1,489,074 män
och 1,441,316 kvinnor (103,2 män mot 100 kvinnor),
31 inv. på l kvkm. 1920, en folkökning sedan 1900
med 16,44 proc., sedan 1910 (2,700,826 inv.) med
8,5 proc. Af befolkningen voro 2,849,071 (97,2
proc.) hvita och 80,810 (2,s proc.) negrer. Af i
utlandet födda hvita, 150,868 pers., voro 37,377
från Tyskland, 4,942 från Sverige, 544 från Norge
och 969 från Danmark. 52,034 pers. (2,2 proc.) voro
analfabeter. Staten hade s. å. 31 städer med mer än
10,000 inv. hvar.

Bland näringar intar nu tobaksodlingen en framstående
plats (7,284 har, 2,75 mill. doll. produktvärde
1922). Den högt uppdrifna boskapsskötseln hade en
stock af 0,59 mill. hästar, 1,26 mill. nötkreatur
och 2,24 mill. svin. Kolproduktionen har mer än
fördubblats sedan 1907 (29,35 mill. ton med 92,87
mill. doll. värde 1920). Mineralprodukternas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free