- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
603-604

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Indien. 2.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tredubblades, och deras kapital sjudubblades s. å.;
krigsvinsterna gåfvo upphof till en mängd nya
industriföretag. Handeln med utlandet sjöledes 1921–22
uppskattades till 5,797,36 mill. rupier, hvaraf
importen 3,120,11 mill. och exporten 2,677,25 mill. –
Utrikes sjöfarten omfattade 3,948 ankomna och 4,089
af gångna fartyg om resp. 7,641,810 och 8,013,157
ton; järnvägarnas längd var 59,971 km., hvaraf
43,138 km. statsbanor; posten hade 19,557 kontor
och 1,455 mill. försändelser, regeringstelegrafen
10,471 stationer, 147,670 km. linjelängd och 20,61
mill. betalda telegram, den trådlösa telegrafien 22
stationer, hvaraf 8 vid kusten, och telefonen 265
stationer med 35,946 abonnenter (1922). – Myntenheten
rupie är sedan sept. 1920 likvärdig med 1/10 pd
st. (= 1,816 kr.). Slutet af 1917–april 1919 fanns
i I. en filial af engelska myntverket (Royal mint),
som präglade guldmynt om 15 rupier, kallade "gold
mohur", till ett värde af 1 pd st.

Budgeten upptog inkomster till 1,332,28 mill. rupier
(däraf tullar 454,2 mill., järnvägar 309,2 mill.,
inkomstskatt 221,1 mill., saltmonopol 68,6 mill. och
opiummonopol 30,9 mill.) och utgifter till 1,423,91
mill. rupier (däraf försvaret 677,2 mill., järnvägar
259,85 mill., statsskuld 152 mill., myntväsen 108,2
mill. och förvaltning 9,74 mill.). Statsskulden var
635,7 mill. pd st. 1922.

Folkundervisningen står fortfarande lågt, i
det att endast 10 proc. af den manliga och 1,5
proc. af den kvinnliga befolkningen kunna läsa och
skrifva. 1919–20 funnos 155,344 offentliga folkskolor
med 6,14 mill. lärj., hvaraf 1,18 mill. kvinnliga,
8,708 elementarskolor med 1,23 mill. lärj., hvaraf
0,12 mill. kvinnliga, 4,090 specialskolor med 0,13
mill. lärj., 34,623 privatskolor med 0,59 mill. lärj.,
hvaraf 70,000 kvinnliga, samt 216 "colleges"
med 65,916 lärj., hvaraf 1,249 kvinnliga. Nya
universitet ha upprättats i Patna (1917), Benares
(s. å.) och Mysore (1916). Kostnaderna för den
offentliga undervisningen voro 14,89 mill. pd
st. 1919–20. Antalet utgifna tidningar s. å. var
925 på 25 olika språk, engelska inbegripet. – Nyare
litt. om I.: "The imperial gazetteer of India"
(2 uppl., 26 bd, 1909), G. Anderson, "British
administration in India" (1921), E. C. Buckland,
"Handbook for India, Burmah, and Ceylon" (10:e
uppl., 1919), V. Chirol, "India, old and new" (1921),
Cross, "The development of self-government in India,
1858–1914" (1922), Ilbert, "The government of India"
(1922), Mukherji, "Indian constitutional documents
(1773–1915)" (1916), prins Vilhelm, "Där solen
lyser etc.", 1913 (eng. öfv. "In the lands of the
sun", 1915), och "The indian year-book" (årligen).
E. A-t.

Försvarsväsendet har undergått väsentliga förändringar
efter Världskriget, hufvudsakligen efter 1920. Den
till I. förlagda brittiska hären af engelska
trupper uppgick 1923 till omkr. 45 bataljoner,
50 skvadroner, 60 batterier m. m. med 60–65 tusen
man. Den infödda (nativa) hären uppgår till omkr. 130
bataljoner, 90 skvadroner och 20 bergsbatterier med
160,000 man. Dessa trupper äro ordnade efter samma
grunder som de engelska med engelsmän på alla högre
officersplatser. Båda slagen äro förenade i brigader
om 4 bataljoner och divisioner om 3 brigader,
hvarje division med 3 engelska och 9 infödda
bataljoner. I stället för förut befintliga trupper
i andra linjen har kommit en icke permanent
hjälparmé
, bildad af engelsmän och infödingar,
värfvade, efter samma grunder som territorialarmén
i England. Organisationen är under utveckling,
och uppsatta äro ännu blott några tiotal enheter af
olika truppslag. Tillika förberedes uppsättningen af
en infödd territorialarmé, afsedd att i händelse
af behof förstärka den reguljära armén. Till allt
detta komma polistrupper. Hela landet är deladt
i fyra kommandodistrikt, hvart och ett deladt i
distrikt motsvarande divisionerna och i underdistrikt
motsvarande brigaderna. Hvarje bataljon o. s. v. har
sitt rekryteringsområde med depå. Alla stridskrafter
stå under en general commendant, utnämnd efter
förslag af vicekonungen, men dessutom har denne
under sig en generalinspektör med underlydande
inspektörer. De engelske officerarna rekryteras från
moderlandet, anställas för fyra år och därefter
för framtiden; byten ofta förekommande. Ett antal
inder mottages numera i engelska krigsskolan. Den
indiska militärbudgeten uppgick 1922–23 till 677
mill. rupier. Till förestående komma ytterligare de
indiske furstarnas och vasallstaternas trupper,
uppgående till mera än ett hundratusental
man.
C. O. N.

Författning och förvaltning. I:s
författning och grunddragen af dess förvaltning ha
nyordnats genom Government of India act af 1919
(formellt en lag om ändringar i motsvarande lag
af 1915, men faktiskt väsentligt omgestaltande
det äldre förvaltningssystemet). Förvaltningsrådet
(Council of India; se India office. Suppl.) består
af minst 8, högst 12 för 5 år af statssekreteraren
för I. utsedda ledamöter, af hvilka minst hälften
måste ha i 10 år beklädt indiska ämbeten eller
vistats i I. och vid utnämningen ej varit borta
därifrån mer än högst 5 år. I London företrädes
indiska regeringen af en high commissioner for India,
som öfvertagit många af de ärenden, hvilka tidigare
ombesörjts af India office. Ministern för I. kan
i viss utsträckning afstå från sina kontroll- och
uppsiktsbefogenheter i fråga om indiska regeringens
åtgöranden och förutsättes, när I:s regering och
legislatur äro ense, endast i undantagsfall ingripa
i frågor af rent indisk natur. Indiska regeringen
har sedan 1912 sitt säte i Delhi (en stor del af
året liksom förut i Simla). Generalguvernörens råd
(executive council) består fortfarande af 6 ledamöter
och högste befälhafvåren i I. med bevarad rätt för
generalguvernören att under vissa omständigheter
träffa afgöranden mot rådets flertal. Nyupprättad
är legislaturen (Indian legislature), bestående
af generalguvernören och två kamrar: statsrådet
(Council of state) och lagstiftande församlingen
(Legislative assembly). Statsrådet består af 60
medl., af hvilka 27 äro utsedda af regeringen
(däribland högst 20 ämbetsmän) och 33 äro
valda af olika korporationer. Lagstiftande
församlingen har 144 medl., hvaraf 41, däribland
högst 26 ämbetsmän, äro utsedda af regeringen
och 103 valda. Valkorporationerna, som reglerats
på administrativ väg, äro fördelade på de olika
provinserna efter deras inbördes storlek och betydelse
och så anordnade, att muhammedaner, icke-muhammedaner,
europeiska och indiska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free