- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
613-614

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Industriell demokrati - Industriens centrallaboratorium, rättare Centrallaboratoriet för Finlands industri - Industriforsyningsdepartementet i Norge - Industriförbund - Industrikommissionen - Industriraadet i Köpenhamn - Industriskolorna i Finland - *Industristyrelsen i Finland - Indwe - *Indy, P. M. T. V. d' - *Inert

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

arbetare, men i andra hand genom distrikts-
och riksrepresentantskap inom hela vederbörande
industrigren eller industrigrupp, liksom folket
i val utöfvar inflytande på kommunal-, läns- och
statsangelägenheterna vid politisk demokrati. Systemet
har dels vunnit tillämpning på frivillighetens väg,
företrädesvis i Förenta staterna, dels införts på
lagstiftningens väg, t. ex. i Tyskland efter 1918
års revolution (ty. betriebsräte, driftråd), dels
genomförts rent revolutionärt, t. ex. i Ryssland efter
1917 års revolutioner. I Förenta staterna liksom
i England har man i den industriella demokratien
på vissa håll sett ett system till främjande af
arbetsfred (se d. o. Suppl.) samt till att bland
arbetarna skapa förstående och intresse för respektive
företags framgång och för den nationella produktionens
ostörda fortgång och stegring. Systemet har därvid
tillämpats i växlande former, t. ex. i Förenta
staterna: 1) konferenssystemet, med rådgifvande
representantskap för arbetare, som uppnått viss ålder
och varit anställda inom företaget under viss tid,
rörande arbetsekonomi och arbetsmetoder, arbetarskydd
o. s. v.; 2) senatsystemet, med ordf. i bolagets
styrelse som president, en senat af arbetscheferna
och en kongress af arbetarrepresentanter, t. ex. 24,
af hvilka presidenten utser 12 och arbetarna 12. Den
i lagstiftningsväg åstadkomna industriella demokratien
i andra länder har af lätt begripliga skäl endast med
svårigheter kunnat realiseras och till verkningarna
väsentligen förfelats. Disciplinen på arbetsplatsen
under pågående arbete har måst upprätthållas, och
driftråden ha ställts inför intressekonflikter vid
ställningstagande till frågor om arbetares afskedande
(och antagande), införande af arbetsbesparande
maskiner o. s. v. Kompetenskonflikter mellan driftråd
samt fackföreningar och fackförbund ha kommit dessa
äldre organisationer att i systemet se faror. Sveriges
industri, inom hvilken arbetarnas organisationer
inta en viss maktställning vid reglering af
arbetsvillkoren m. m., har hittills icke att uppvisa
beaktansvärda exempel på frivilliga försök med
systemet, för hvilket dock en och annan industrichef
och många arbetarledare uttalat sig. 29 juni 1920
tillsatte den dåv. socialdemokratiska regeringen
en kommitté att verkställa utredning ang. den
industriella demokratiens problem, och kommittén
af gaf 31 mars 1923 betänkande jämte förslag om
driftnämnder. Enligt förslaget, mot hvars upphöjande
till lag invändningar framställts från arbetsgifvar-
och arbetarorganisationer, från de senare dock
hufvudsakligen mot förslagets utformning, skulle
driftnämnder inrättas vid företag inom industri-
och handtverk, hvarest minst 25 arbetare ega full
sysselsättning, därest de anställde arbetarna fattade
beslut om inrättandet. För förslaget i öfrigt, liksom
dess förebilder i utlandet, hänvisas till betänkandet.
E. F. K. S-n.

Industriens centrallaboratorium, rättare
Centrallaboratoriet för Finlands industri, har
till ändamål att drifva kemisk undersöknings-
och försöksverksamhet för industriellt behof
och upprätthålles af ett 1916 af ett antal
finländska industrimän och firmor stiftadt
aktiebolag. Laboratoriets verksamhet bedrefs 1916-19
i kemiska laboratoriet vid Helsingfors’ universi-

tet; hösten 1919 flyttade laboratoriet till Åbo,
men kommer att sommaren 1924 återflytta till
Helsingfors, där ett modernt laboratoriehus (arkitekt
Valter .Tung), innehållande bl. a. 2 fullständiga
laboratorieafdelningar med arbetsutrymme för minst
6 kemister hvardera jämte nödiga specialarbetsrum,
bibliotek o. s. v., är under uppförande. -
A.-b. Centrallaboratorium-Keskuslabora-torio
osakeyhtiö’s aktiekapital utgör 40,000 mark. Utdelning
till aktieegarna får icke under någon form ega
rum; vid bolagets upplösning skall, sedan skulderna
guldits, dess återstående egendom användas till något
allmännyttigt ändamål. Bolagets förvaltning handhafves
af en styrelse samt en verkställande direktör
(f. n., 1924, filos, magister G. K. Bergman); som
konsulterande kemist verkar professor 0. Aschan. Vid
laboratoriet äro f. n. anställda 6 högskolebildade
kemister förutom, annan personal. Arbetet
vid laboratoriet hänför sig mest till frågor
rörande träförädlingsindustrien, särskildt
cellulosaindustrien; de stora sammanslutningarna
inom nämnda industri äro laboratoriets förnämsta
uppdragsgifvare. Laboratoriet offentliggör ett urval
af sina undersökningar i "Meddelanden från Industrins
centrallaboratorium"; hittills (1924) ha 16 nummer
utkommit. O. B-n.

Industriforsyningsdepartementet i Norge, officiellt
kalladt Departementet for den industrielle
forsyning, upprättades genom stortingsbeslut af
24 april 1917. Dess uppgift var att sörja för
statens och industriens förseende med varor från
in- och utlandet, beslagtagande och fördelning
af råvaror och andra varor, åvägabringande
af surrogat som ersättning för felande varor,
behandling af frågor om exportförbud, omläggning
och användning af industrien för krigstekniskt
syfte samt civil mobilisering och rationell
användning af fackutbildade arbetare. Departementet
afskaffades 1920; flera af de ärenden det hade att
handlägga ha nu lagts under generalfälttygmästaren.
M. H.

Industriförbund. Se Fackförening. Suppl., sp. 715.

Industrikommissionen. Se Statens industrikommission.

Industriraadet [-rådet] i Köpenhamn upprättades
af Industriforeningen (se d. o.) 1910 med
uppgift att tjäna industriens allmänna
intressen. Under Världskriget afslöt det
tillsammans med Gros-serersocieteten i
vid utsträckning öfverenskom-melser med de
krigförande länderna om in- och utförsel och
öfvervakade dessa öfverenskommelsers uppfyllande.
P- E-t.

Industriskolorna i Finland äro af staten underhållna
lägre tekniska läroverk, som utbilda maskinister,
byggmästare, arbetsledare m. fl. sådana
funktionärer. Lärotiden är numera 3 år med 6
månaders lästid; inträdesfordringarna äro fullständig
folkskolekurs och 2 års praktik. Jfr Tekniska l ä r
o v e r k, sp. 690. O. B-n.

* Industristyrelsen i Finland
ombildades 1918 till Handels- och
industristyrelsen (se d. o. Suppl.).
O. B-n.

Indwe, flod. Se K e i.

"Indy, P. M. T. V. d’, blef 1910 led. af Mus. akad.

* Inert. Till i kemisk mening inerta ämnen höra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free