Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Inert - Ines - *Infami - *Infanteri - Infanteriflygare - Infanteriflygning - Infanteriflygplan - Infanteriinspektion - Infanterikanon - Infanteripionjär - Infanteriplan - Infanterisköld - Infantil - Infattning - Infektionsdelirier - Inferno - Infighting - Infiltrativ tillväxt - Infiltrerande kräfta - Inflammatorisk rotcysta - Inflanter - Inflation - *Influensa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äfven de radioaktiva emanationerna. Se
Radiumemanation, sp. 891.
Ines, kvinnoroll (portugisisk amiralsdotter;
sopran) i Meyerbeers opera "Afrikanskan" (se d. o.
Suppl.).
*Infami. Genom lagändringar 24 maj 1918 har
äfven benämningen "förlust af medborgerligt
förtroende" borttagits ur svensk lag. Den
ifrågavarande påföljden benämnes nu i lagar och
författningar: "påföljd, som i 2 kap. 19 § strafflagen
sägs".
N. S—g.
*Infanteri. Världskriget har medfört
betydelsefulla förändringar i infanteriets beväpning och
utrustning samt organisation. Beväpningen utgöres
numera af gevär med bajonett, karbin likaledes
med bajonett, pistoler och revolvrar af olika slag,
lätta kulsprutor, kulsprutegevär samt hand- och
gevärsgranater. Därjämte ha infanteriförbanden
utrustats med en del stridsmedel, som handhas af
särskilda afdelningar, såsom infanterihjälpvapen.
Sådana äro tunga kulsprutor, tankgevär,
granatkastare, infanterikanoner, eldsprutor samt ev.
äfven eldbomber och eldgranater m. m.
Ytterligare tekniska hjälpmedel, ingående i det moderna
infanteriets utrustning, äro: signalmedel af flera
olika slag (se Signalväsen. Suppl.),
belysningsmedel (se Belysningstjänst. Suppl.),
pionjärmateriel samt rökhandgranater och
rökgevärsgranater. Signal- och belysningsmedlen samt
äfven delvis pionjärmaterielen handhas af särskilda
afdelningar. — Om af förändringarna i infanteriets
beväpning och utrustning betingade förändringar
i infanteriets organisation se Härordning.
Suppl. Det nya tankvapnet anses inom vissa arméer,
såsom den franska, tillhöra infanteriet.
H. J—dt.
Infanteriflygare, krigsv., förare af ett
infanteriplan.
Infanteriflygning, krigsv., sådan flygning, som
afser att fullständiga infanteriets spanings- och
förbindelsetjänst samt att med kulspruteeld och
bombkastning ingripa i striden på marken (jfr
Flygvapnet. Suppl., sp. 899).
H. J—dt.
Infanteriflygplan, milit. flygv. Se
Infanteriplan. Suppl.
Infanteriinspektion, krigsv., myndighet med
åliggande att inspektera infanteriet m. m. Se
Inspektören för infanteriet. Suppl.
Infanterikanon, krigsv., en mycket lätt
artilleripjäs, permanent tilldelad ett lägre
infanteritruppförband, vanligen regementet, och afsedd att direkt
understödja detta i striden. De första
infanterikanonerna kunna anses vara Gustaf II Adolfs s. k.
regementsstycken, men dessa kommo efter 30-åriga
krigets slut snart ur bruk. Först under åren
närmast före Världskriget började man, på grund af
de ökade svårigheter den moderna gevärs- och
kulspruteelden förorsakade infanteriet vid dess
framryckning, diskutera frågan om infanterikanoners
återinförande, och under Världskriget togs
initiativet därtill af fransmännen genom införande af
en 37 mm. kanon. Man anser dock numera denna
pjäs för svag. Tills vidare har frågan om
omedelbart artilleriunderstöd åt infanteriet lösts genom
tilldelning af lätta granatkastare (se d. o. Suppl.),
men detta synes vara endast ett provisorium. På
några håll har gjorts gällande, att infanterikanonen
bör vara en pjäs med fältkanonkaliber (omkr. 7 cm.)
och kort skottvidd (omkr. 3,000 m.), monterad å
en pansrad bandtraktor (i s. k.
bandtraktorlavettage), som kan åtfölja infanteriet i oländig terräng
(jfr Tank 2). Ehuru behofvet af
infanterikanoner i princip är erkändt, är dock frågan om
pjästypen ännu sväfvande.
G. af Wdt.
Infanteripionjär, krigsv., i pionjärtjänst utbildad
infanterist. Redan före Världskriget fanns vid
infanteriet särskild pionjärpersonal, som antingen
bildade egna afdelningar, vanligen omedelbart
lydande under regementschefen, eller också med ett
mindre antal ingick i kompanier, bataljonsstaber
o. s. v. För fyllande af de stora kraf, som under
kriget utförandet af alla till ställningskriget hörande
arbeten uppställde, blef det nödvändigt att högst
betydligt öka nämnda personals styrka. De sålunda
skapade pionjärformationerna fingo en
betydelsefull användning äfven i det rörliga kriget. Efter
Världskriget har organisationen i allmänhet
bibehållits. Inom flertalet arméer bilda
infanteripionjärerna numera särskilda afdelningar vid hvarje
inf.-regemente.
H. J—dt.
Infanteriplan (Infanteriflygplan,
Närstridsledningsplan, Markstridsplan),
milit. flygv., tvådäckadt, vanl. tvåsitsigt,
bepansradt flygplan (stridsplan), afsedt för ledning af
och deltagande i infanteriets strid m. m. (se vidare
Flygplan. Suppl., sp. 894, och
Flygvapnet. Suppl., sp. 900).
H. J—dt.
Infanterisköld, krigsv., bärbar stålsköld, afsedd
att ge skytten ökadt skydd och minska den risk,
som är förenad med fiendens observerande.
Skölden används hufvudsakligen i fästnings- och
ställningskriget.
H. J—dt.
Infantil (af lat. i´nfans, barn), tillhörande
barndomsstadiet; outvecklad.
Infattning af ädelstenar och pärlor. Se
Juvelerarkonsten.
Infektionsdelirier, psykiatr. Se
Sinnessjukdom, sp. 640.
Inferno, en psykiskt egendomlig dagbok af A.
Strindberg (se denne, sp. 339).
Infighting [i´n-fai´tin], eng., idrottst. Se
Boxning. Suppl., sp. 775.
Infiltrativ tillväxt, med. Se Svulst, sp. 1324.
Infiltrerande kräfta, med. Se Kräfta, sp. 143.
Inflammatorisk rotcysta, med. Se
Tändernas sjukdomar och vård, sp. 761; jfr
ock Cysta.
Infanter, benämning på de romersk-katolske
letter, som bo mellan Dünaburg och Pskov.
Inflation (eng. inflation, af lat. inflāre, uppblåsa)
kallas, efter erfarenheter i skilda länder under
Världskriget 1914—19, en försämring af
penningvärdet genom ökning af betalningsmedlen, hvilket
vanligen sker genom ökad sedelemission och
kommer till uttryck i stegrade pris ("uppblåsning" af
sedelstock och prisnivå). Jfr Deflation i
Suppl. — Litt.: D. Davidson, "Begreppen
inflation, deflation och konstant penningvärde" (i
"Ekon. tidskr." 1922).
E. F. K. S—n.
*Influensa. Bland de svåraste
influensaepidemier, som hittills iakttagits, var den, som 1918
spred sig öfver världen med utgångspunkt från
Spanien och på den grund kallats spanska
sjukan. De första fallen inträffade i Madrid i
slutet af maj 1918. Redan en månad därefter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
