- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
617-618

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Influensa - Inflyttningsbevis - Infodring - Information - In foro - Infrakrustala bergarter - Infusoriekisel - *Införsel. 2.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hade farsoten, som vanligt följande de lifligast
trafikerade samfärdsellederna, spridt sig till
de flesta länder i Europa samt stora delar af
Afrika. Senare på sommaren nådde sjukdomen Nord-
och Syd-Amerika och i nov. s. å. Japan. I Sverige
kunde det första säkra fallet konstateras vid
midsommartiden 1918, och sjukdomens härjningar
fortsatte hela hösten och under förra hälften af
1919. Såsom vanligt vid influensa har sjukdomen
sedan åter uppträdt, fast i mildare former, särskildt
under vinter- och vårmånaderna alla de därpå närmast
följande åren, äfven 1924. – Till en första början
var sjukdomen tämligen lindrigt öfvergående med
allmänt illamående och hög feber, men efter en kort
tid åtföljdes den af svåra komplikationer, speciellt
lunginflammationer, varbildningar i lungsäcken
m. m., som gjorde sjukdomen synnerligen farlig och
medförde den största dödlighet, som någon allmänt
spridd farsot på de senaste årtiondena orsakat inom
Europa. 1918 anmäldes i Sverige 516,013 sjukdomsfall
af den s. k. spanska sjukan, utgörande 9 proc. af hela
befolkningen. Tages äfven hänsyn till de icke anmälda
fallen, torde dessa siffror böra flerdubblas. Antalet
dödsfall af influensan i Sverige uppgick 1918 till
27,379. Epidemien beräknas 1919 ha angripit öfver
200,000 personer. Antalet dödsfall uppgick då endast
till omkr. 9,000. Redan 1920 visade sig epidemien
i vårt land betydligt lindrigare. Dödsfallen voro
dock äfven detta år några tusen. De senare åren ha
epidemierna ytterligare förmildrats. Egendomligt nog
visade sjukdomen sina största härjningar inom den
yngre lefnadsåldern, 20–50 år, och synes ha angripit
flera män än kvinnor. Någon verklig immunitet hos
dem, som tidigare genomgått influensa vid de sista
pandemierna 1889–92, har ej kunnat iakttagas. I stort
sedt har den nya influensaepidemiens förhållande inom
olika länder varit likartadt. Den gängse uppfattningen
af dess nya uppblossande är den, att smittan
inom Europa sedan 1889 års svåra pandemi aldrig
helt öfvervunnits. 1918 med sin efter krigstiden
kroppsligt lidande europeiska befolkning gaf ny
fart och intensitet åt det aldrig fullt utslocknade
smittämnet. Att Spanien blef den nya pandemiens vagga
var väl snarast en tillfällighet, som aldrig helt kan
förklaras. – I afseende på uppvisandet af influensans
egentliga smittämne har man hittills fullständigt
misslyckats. Om den sedan förra pandemien antagna, af
Pfeiffer påvisade s. k. influensabacillen öfver hufvud
taget spelat någon roll som sjukdomsalstrare, synes
f. n. mycket tvifvelaktigt. Däremot äro de sjukdomen
komplicerande mikroberna ganska väl kända. Dessa
sekundärbakterier, ofta af varbildande art, synas
till sin art växla efter olika platser.

Sjukdomsbilden vid den s. k. spanska sjukan
har mycket liknat den vid föregående kända
influensaepidemier. Det ytterst hastiga insjuknandet
med stark sjukdomskänsla, katarrala halssymtom, värk i
korsryggen och hög feber är detsamma som förr. Däremot
var under de senaste epidemiernas höjdstadier
den höggradiga benägenheten för utvecklingen af
katarrala och hastigt sig öfver lungorna spridande
lunginflammationer synnerligen påfallande. Möjligen
kunde detta förklaras genom arten af den sekundära
bakteriesmittan.
Anmärkningsvärd var äfven den hastigt uppträdande
förlamningen af den perifera blodkärlsinnervationen,
hvarigenom ofta och tidigt en i extremiteter och
ansikte märkbar cyanos, d. v. s. en violettblå
missfärgning af huden ("blå sjuka"), framträdde,
ett genom sin återverkan på hjärtat synnerligen
farligt symtom. Hjärtats arbete blir därvid
nämligen höggradigt ökadt och ansträngdt, och
följden, hjärtförlamning, inträder hastigt. De
flesta tidiga dödsfall ha denna orsak. Många andra
farliga komplikationer äro ock vanliga, såsom
varbildningar i lungor och lungsäck (empyem)
samt annorstädes, inflammationer i hjärtmuskeln
m. m. – I afseende på behandlingen har erfarenheten
till fullo visat, att intet af de vid behandlingen
föreslagna medikamentösa medlen visat sig ha någon
specifik inverkan, men att man genom en symtomatisk
behandling dock kan ernå en viss effekt, åtminstone
vid sjukdomssymtomens lindrande. I åtskilliga fall kan
man se en viss fördelaktig inverkan vid användning af
s. k. immunserum, d. v. s. insprutning på den sjuke
af blodserum från patienter, som förut genomgått
sjukdomen. Att hålla ett dylikt tillgängligt
för allmännare användning stöter dock vid en
större influensaepidemi på nästan oöfvervinneliga
svårigheter. – Som skyddsympning mot influensans
komplikationer har man försökt vacciner, förfärdigade
af sekundärbakterier, såsom strepto-, pneumokokker
samt ibland stafylokokker och inrfuensabaciller. Af
en i rätt tid företagen sådan vaccinering har man
stundom trott sig se en viss effekt, i det att,
om infektionen redan inträffat, sjukdomen fått ett
mildare förlopp. I. H.

Inflyttningsbevis (eg. avis om inflyttning) kallas
ett meddelande, som pastorsämbetet i den församling,
dit en person inflyttat och där han inlämnat sitt
flyttningsbetyg (se Betyg), sänder till pastorsämbetet
i den församling, hvarifrån utflyttningen skett, med
uppgift om, att personen i fråga blifvit vederbörligen
kyrkobokförd i den nya församlingen.

Infodring, metall. Se K o p p a r, sp. 983.

Information, L’ [läfårmasiä7], partilös handels-och
industritidning i Paris, som äfven innehåller
politiska nyhetstelegram af värde. Den uppsattes
1902, är aftontidning, har en upplaga af omkr. 75,000
ex. och utges af L. Chavenon.

In foYo, lat., inför rätta.

Infrakrustäla bergarter (af lat. infra, nedanför,
under, och crusta, skorpa, jordskorpa), geol.,
beteckning på bergarter, som bildats under jordytan,
i jordskorpans nedre del; motsatsen härtill är sup rak
rus t al (se d. o. Suppl.), som omfattar de bergarter,
som bildats vid jordytan. Denna indelning används
företrädesvis om bergarter tillhörande urberget
och algonk, där det också är frågan om starkt
metamorfoserade bergarter, hvilkas ursprungliga
struktur och bildnings-sätt ofta endast genom
ingående mikroskopiska undersökningar kunna utredas.
K. A. G.

Infusöriekisel, detsamma som bergmjöl (se d. o.).

"Införsel. - 2. Införsel i aflöning, pension eller
lifränta har i svensk rätt återinförts genom lag 14
juni 1917, som medger användning af dylik åtgärd
(se hufvudarb., sp. 619) för utbekommande af dels
underhållsbi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free