- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
625-626

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ing ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tider til 1800 (1873), för hvilket han 1894 blef
hedersdoktor vid Köpenhamns universitet.
– 2. Ove Emmerik Gustav Höegh-Guldberg I., dansk läkare, f. 26
febr. 1844 i Viborg, d. 26 april 1916 vid Fredensborg,
var kommunalläkare i Köpenhamn 1878-93, sedermera
medlem af Sundhetskollegiet och Kättsläkarrådet,
blef med. doktor 1879 på en afh. om eklampsi. I
flera skrifter, bl. a. Fragmenter af födselshjcelpens
historie (1906-07), Mathias Saxtorph og hans samtid
(1913) och Köbenhavns födsels- og plejestiftelse
1800-49 (1915), gaf han en uttömmande och lefvande
framställning af obstetrikens historia i Danmark,

1 o. 2. P. E–t.

Ingman, Lauri Johannes, finländsk
politiker, kusins son till de i hufvudarbetet upptagna
E. A. och A. V. I., f. 30 juni 1868 i Östermark,
Österbotten, blef student 1886, filos, kandidat 1892,
lektor i religion vid Vasa finska reallyceum 1895,
teol. kandidat 1898 och teol. licentiat 1900. Han
utnämndes 1901 till assistent i praktisk teologi
vid Helsingfors universitet, där han 1916 blef
professor i samma ämne. I. har intagit ett bemärkt
rum inom det politiska lifvet och är en af de
ledande inom samlingspartiet. Han har tillhört
representationen sedan 1905 och mestadels suttit
i grundlagsutskottet. Han var vice talman vid
landtdagarna 1913, 1914 och 1917 samt fungerade som
talman vid urtima och ordinarie landtdagarna 1918. I
sistnämnda egenskap sändes I. att notificera prins
Fredrik Karl (se d. o. Suppl.) af Hessen hans val
till Finlands konung. Efter återkomsten bildade
han som statsminister (nov. 1918) en borgerlig
samlingsregering (dock utan "maalais"-partiet),
hvilken höll sig till april 1919, samt
tillhörde som kyrko- och undervisningsminister
R. Erichs samlingsministär mars 1920-april
1921. – I. är flitig medarbetare i "Uusi Suomi".

T. C.

Ingmansson, Johan, skeppsredare, riksdagsman,
f. 17 febr. 1845 i Hästaryd, Mörrums socken, Blekinge,
d. 22 jan. 1923, började sin bana som skeppspojke
och bragte sig upp till innehafvare af en omfattande
rederirörelse och en mycket stor förmögenhet. Han
egde godsen Stensnäs och Elleholm i Blekinge. I. var
1911–21 led. af Första kammaren för Blekinge län
(därunder 1911-16 suppleant i bankoutskottet),
tillhörde liberala samlingspartiet, men intog,
af rabulistisk läggning som han var, särskildt i
militära frågor, i verkligheten en mellanställning
mellan detta parti och det socialdemokratiska. Han
understedde pekuniärt bl. a. fredsarbetet och
gjorde i lifstiden en del större donationer, på
sammanlagdt öfver 1 mill. kr., till befrämjande af
sjukvården i Blekinge län. Af dessa donationer voro
vid I:s död omkr. 500,000 kr. ännu ej utbetalta,
och förmögenheten hade genom efterkrigstidens
värdeminskning så hopsmält, att arfvingarna
(jan. 1924) hos vederbörande korporationer i
länet anhållit, att de måtte afstå från
sina anspråk på de återstående medlen.

Gl.

Ingmarsö, en 6 kvkm. stor bebodd ö i Ljusterö socken,
Stockholms län, s. om Gälnan, belägen midt mellan
Ljusterö och Stora Möja. O. Sjn.

Ingolf-expeditionen, en med den danska kryssaren
"Ingolf" 1895–96 utförd expedition för undersökning af
farvattnen kring Grönland och Island med zoologiska
studier som hufvuduppgift. Expeditionens resultat
offentliggöras i det under utgif-ning varande arbetet
The danish Ingolf expedition (5 dlr till 1919).

L-e.

*Ingolstadt hade 26,013 inv. 1919. I. är bland
de få fästningar i Tyskland, som icke enligt
Versailles-traktaten behöfva raseras, ett
tydligt bevis för, att fästningen af de segrande
makterna anses vara af underordnad betydelse.
S. E. B.

Ingrainfärger [-gran-], tekn., namn på en del
azofärgämnen (se d. o.), som färga bomull direkt, utan
användning af betmedel (jfr Färgning, sp. 291-292).

K.A.V-g.

*Ingram, John, f. 1849, dog i febr. 1916.

Ingrid Viktoria Sofia Louise Margareta, svensk
prinsessa, enda dotter till kronprins Gustaf Adolf
och hans första gemål, Margareta, föddes 28 mars
1910. Hennes titel är "Sveriges prinsessa".

Ingstad, Marcus Plöen, norsk rättslärd, f. 18
aug. 1837 i Kristiania, d. där 17 sept. 1918,
juris kandidat 1861, universitetsstipendiat 1865,
utnämndes 1870 till professor i romersk rätt. Han var
1880-91 e. o. assessor i Höjesteret. Han författade
bl. a. Om romerretsstudiet (1876), Om leie efter
romersk ret. Oversmttelse og förklaring af Digesternes
19. bogs 2. titel delvis under sammenligning med norsk
ret (1911), Den romerske olligationsrets almindelige
del, delvis under sammenligning med norsk ret (utg. af
E. Hambro, 1920). Hans föreläsningar cirkulerade i
öfvertryck, men ha ej utgetts. I. var medutgifvare af
"Kepertorium for praktisk Ibvkyndighed". 1877 blef
han juris hedersdoktor vid Uppsala universitet.
M. H.

Inguinalkanalen (af lat. inguen, ljumske)
1. Ljumskekanalen, anat., är namnet på en kanal, som
hos människan och däggdjuren genomborrar bukväggen
i ljumsken (se d. o.). Genom denna kanal gå under
fosterlifvet testiklarna ur bukhålan ned i pungen
(jfr Könsorgan, sp. 644).

Ingvæones. Se Ingunar-Freyr.

*Ingvar. – 3. Enligt F. Braun ("Hvem var Yngvarr enn viðforli?", i
"Fornvännen", 1910) var I. en medlem af det gamla
för-stenkilska konungahuset, sonson till Olof Skötkonung.

Ingöy, en 20 kvkm. stor ö, n. om Hammerfest, Finnmark
fylke, Norge. 409 inv. (1920). Flera fiskelägen
(Ingöy, Finnes och Gåsnes), hvarest 1907 fångades
3,818,000 st. stortorsk af 1,730 fiskare. På I. finnas
kapellkyrka och en radiostation. På en holme,
n. om I., ligger Fruholmens fyr, Norges nordligaste
kustfyr. På I. låg förr en större hvalfångststation.
K. C4. G.

*Inhambane. I I. har amerikanska
metodist-episkopalkyrkan en missionsstation, vid
hvilken äfven metodistepiskopalkyrkan i Sverige
underhåller missionärer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free