- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
629-630

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inhampura ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

629

Inkomstskatt

630

gällt fr. o. m. 1920, en s. k. B-skatt med 2 proc. för
den del af bolags inkomst, som icke i vanlig ordning
utdelas till aktieegare (restitution vid senare
utdelning). Genom riksdagens beslut bestämmes
hvarje år den för alla skattskyldiga enhetliga
procent af grundbeloppen, med hvilken inkomst-och
förmögenhetsskatt skall det aret utgå, och detta
procenttal utgör för 1924, liksom (allt sedan år 1921)
för närmast föregående år 175, hvilket innebär, att
grundbeloppet förnöjes med 3/4, utgörande sålunda
skatten för enskilda här i riket man-talsskrifna
medborgare med högsta inkomstbelopp mellan 20 och
21 proc. (efter obligatoriska afdrag), medan skatten
för beskattningsbart belopp om 100 kr. blir 5,25, om
1,000 kr. 52,50 och om 10,000 kr. 525 kr. Betänkande
med förslag till (ny) förordning om inkomst-
och förmögenhetsskatt har af-getts 7 juli 1923 af
tillkallade sakkunniga, innefattande många formella
detaljändringar och saklig revision hufvudsakligast i
de delar, som afse inkomstbegreppets omfattning och
begränsning (spe-kulationsvinster, förlustafdrag)
och grunderna för det beskattningsbara beloppets
fastställande (3 ortsgrupper, familjeafdrag genom
procentisk förhöjning af ortsafdrag), hvaremot
gällande förordnings allmänna uppbyggnad lämnats
väsentligen oförändrad.

Litt.: K. Willgren, "översikt af den modärna
statliga inkomst- och förmögenhetsbeskattningen
i Europa" (Helsingfors, 1911), E. R. A. Seligman,
"The income tax" (1914), Proposition n:r 259 till
1919 års lagtima riksdag (med bilagor), Betänkande om
inkomst- och förmögenhetsskatt I-II (1923; med däri
anförd litt.), och H. Palmgren, "Självdeklaration"
(1924). E. F. K. S-n.

I Finland utgår enl. lag af 3 aug. 1920 inkomst-och
förmögenhetsskatt till staten enligt progressiv
skala såväl för inkomst som för förmögenhet. Som
inkomst anses skattskyldigs samfällda årsintäkter
i penningar eller penningars värde, inberäknadt
fri bostad, egen förbrukning af eget jordbruks
eller annan närings produkter samt tillfälliga
vinster, men icke arf, testamente eller gåfva
(å hvilka lagts en särskild skatt), på grund af
lif- eller kapitalförsäkring utfallet kapital
och hvad af staten eller annat offentligt samfund
anvisats till bestridande af de med tjänst eller
uppdrag förenade kostnader m. m. d. Vid inkomstens
uppskattning får afdrag ske för alla kostnader för
inkomstens förvärfvande och bibehållande, dock ej för
skattskyldigs lefnåds-kostnader, ej heller för ränta
å i egen fastighet eller näring nedlagdt kapital; som
sådan kostnad anses bl. a. värdeminskning å byggnader,
maskiner m. m. samt utgifter för utöfning af vetenskap
och konst. Ytterligare får från inkomsten afdras
bl. a. ränta å gäld, förlust å näringsverksamhet,
som ej är att hänföra till kapitalförlust, vissa
försäkringspremier och pensionsafgifter; andelslag ega
af dra äfven hvad i ränta å andelskapitalet erlagts,
dock ej öfver 6 proc., samt hvad åt medlemmar,
delegare och kunder utdelats som godtgörelse
för anlitande af sammanslutningen. Helt fria
från skatt äro staten och dess inrättningar,
kommuner och församlingar, barmhärtighets- och
undervisningsanstalter, sammanslutningar för främjande
af vetenskap och konst samt andra sammanslutningar,
stiftelser m. m. med allmännyttigt ändamål. Den,
hvars inkomst, så-

lunda beräknad, understiger 3,000 mark, är fri
från skatt. För skattbar inkomst af 3,000 mark
utgår skatten med 1/s proc. och stiger småningom
med inkomstens storlek, så att, då denna är öfver l
mill. mark, skatten utgår med 20 proc. af densamma. -
Som förmögenhet anses skattskyldigs tillgångar,
inberäknadt besittnings- och nyttjanderätt, viss
rätt till lifränta, pension m. m. d. samt patent-
och förlagsrätt; bland tillgångar upptas ej möbler,
hus-geråd och kläder, konstverk, boksamlingar
m. m. d., lego- eller annan rätt till bostad, andel
i öppna, kommandit- och rederibolag o. s. v. Från
tillgångarna får afdras skattskyldigs gäld, till
hvilken dock ej hänföras aktie- och andelskapital
samt reservfonder. Skattefri är förmögenhet,
hvars värde sålunda beräknadt understiger 20,000
mark. För skattbar förmögenhet af 20,000 mark
utgår skatten med 0,i pro mille och stiger
småningom med förmögenhetens storlek, så att,
då denna är öfver 20 mill. mark, utgår skatten
med 6 pro mille af densamma. Skattskyldig bör
afge deklaration om sin inkomst och förmögenhet.
O. B-n.

* Inkomstskatt har under senast förflutna femton år i
allt flera stater kommit att inta en mera betydande
plats inom den direkta statsbeskattningen som en
skatteform, hvilken tillgodoser både staternas
växande inkomstbehof med stor elastici-tet
och de med skattetrycket stegrade krafven på
rättvisa i beskattningen. Progressionen vid allmän
inkomstskatt har gjorts smidigare, men samtidigt
vanligen hårdare för de större inkomsterna och
skonsammare för de mindre genom mer utbildade
afdragssystem ned till ett med penningvärdets fall
höjdt skattefritt existensminimum. Påfrestningarna
under Världskriget med dess exceptionellt stegrade
skattetryck under de sista krigsåren och åren
därefter ha kommit svagheter i deklarations- och
taxeringsväsendet att framträda starkare och synas
ha väckt betänksamheter mot möjliga öfverdrifter
i inkomstbeskattningen. Inkomstbegreppet utformas
olika i gällande skattelagar; till den skattskyldiges
totala nettoinkomst i penningar och penningars värde
under beskattningsåret hänföras sålunda i olika
utsträckning tillfälliga förmögenhetsökningar
genom s. k. realisationsvinster o. d., och
mycket olika vikt lägges vid inkomstkällorna,
de särskilda inkomstarterna m. m. En märkbar
sträfvan gör sig gällande till om-sorgsfullare
differentiering med hänsyn till förvärfs-sättet
(arbete, räntor, konjunkturvinster), inkomsttagarens
försörjningsplikt (barnafdrag, familjeafdrag; se
Familjebeskattning. Suppl.) och inkomstens olika
köpkraft på grund af lef-nadskostnadernas olika höjd
inom skilda distrikt (dyrortsafdrag). Inkomstens
olika användningssätt kunna vid flera skattesystem,
i hvilka inkomstskatt ingår såsom ett led, belastas
hårdare genom indirekta skatter (sprit, tobak), men
vid inkomstbeskattning har skonsamhet mot sparade
delar af inkomst från många håll förordats. I dessa
hänseenden är utvecklingen af inkomstbeskattningen i
Sverige sedan 1902 representativ (se vidare Inkomst-
och förmögenhetsskatt och Kommunal progressivskatt,
båda i Suppl.), liksom i Norge, Danmark, Finland (se
nedan) och Tyskland, där med beslut om inkomstskattens
införande i Bajern 1910 densamma tillämpats

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free