- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
649-650

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Intelligensålder ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

649

Interglacial-Internationalen

650

ferometrar, i hvilka 2 från någon fixstjärna utgångna
ljusstrålar uppfångades med långt från hvarandra (det
hittills största använda afståndet var 18 m.) fästa
speglar och bragtes att ge interferensfenomen,
ur hvilka stjärnans diameters synvinkel kunde
beräknas. Metoden är användbar för de oss närmaste
fixstjärnorna. R-r H.

Interglacial. Se Interglaciala bildningar. Suppl.

*lnterglaciala bildningar och
Interglacial-perioder. Frågan om förekomsten
af interglaci-ala perioder i istiden är en af
glacialgeologiens större tvistefrågor. I Sverige
har särskildt N. 0. Holst be-stridt deras existens
och häfdat åsikten om en enhetlig istid utan några
större af brott, med endast obetydliga oscillationer
af isranden (se Kvartar-perioden, sp. 385-386),
monoglacia-1 i s m. För det nordeuropeiska
nedisningsområdet delas hans åsikt knappast af någon
annan geolog än E. Geinitz. För Nord-Europa räknar man
nu med 3 glacialtider och 2 interglacialtider och för
Alperna med 4 glacialtider och 3 interglacialtider;
detta torde emellertid kunna förklaras så^,
att den äldsta alpina nedisningen närmast är en
oscillation af mindre betydelse, medan de öfriga kunna
par-allelliseras för Nord-Europa och Alperna. Den af
J. Geikie uppställda stora indelningen af Nord-Europas
kvartärtid i 6 glacialtider och 5 interglacialtider
kan icke tillämpas, då den som istidsbildningar tolkar
både preglaciala och senglaciala af-lagringar,
hvilka ingalunda äro glacialbildningar. Af de
diagram och schematiska framställningar, som
på senare tider gjorts af istidens kronologi,
får man det intryck, att man icke längre anser
inter-glacialperioderna som kortare af brott i en
istid, utan snarare räknar med dem som perioder
af ganska lång varaktighet. Af bildningar, hvilka
sannolikt med rätta böra tydas som interglaciala,
böra för Sverige omtalas gyttjebildningar från
trakten af Härnösand (Härnögyttjan) och Bollnäs,
hvilka innehålla växt- och djurlämningar, som tyda
på ett mera tempereradt klimat än det, som nu råder
på dessa ställen. Fynd af interglaciala bildningar
så långt upp i n. göra det sannolikt, att under
inter-glacialtiderna istäcket dragit sig tillbaka
långt upp i fjällen. I Skandinaviens moränbildningar
och glacifluviala bildningar funna tänder och ben af
mammut (se d. o.) och myskoxe härröra utan tvifvel
från numera förstörda interglaciala aflag-ringar. -
I Danmark och Nord-Tyskland äro många interglaciala
bildningar kända, men icke någon med säkerhet i Skåne.
K- A. G.

Interglacialt skede, geol. Se Kvartärpe-r i o d en.

Interglobulärrum, anat. Se Tänderna, sp. 740.

"Interimsbevis. Enligt § 27 i gällande lag om
aktiebolag af 12 aug. 1910 förstås med interimsbevis
sådant bevis om verkställd inbetalning å aktie, som
utges, innan aktiebref utfärdats. Dylikt bevis skall
ställas till viss man. E. K.

Interkardinalstreck. Se Kompass.

Interlockingsystem, järnv., systematiskt genomförda
säkerhetsanordningar för tågs m. m. trygga och
riktiga framförande öfver bangårdar, växel-grupper
och bankorsningar. Se Ställverk (äfven i Suppl.).
F. P.

Interlokal (af lat. i’nter, emellan, och lofcns,
plats, ort), som med sin verksamhet omfattar flera
skilda orter (t. ex. interlokal bank), i motsats mot
lokal (se d. o.).

Intermorän, geol. Se Kvartärperioden, sp. 386.

Internationale musikgesellschaft (I. MG.), en
1899-1914 verkande förening, som på initiativ
af förlagsfirman Breitkopf & Härtel stiftades af
0. Fleischer (se denne), med ändamål att sammansluta
de på musikvetenskapens område i skilda länder
verksamme forskarna till gemensamt arbete och
ge dem underlättad möjlighet att offentliggöra
specialarbeten. Föreningen utgaf dels en månadsskrift,
dels för hvart kvartal ett "Sammelband" (afsedt för
större uppsatser). Bägge redigerades t. o. m.

1903 af Fleischer och Johannes Wolf (se denne).

1904 blef H. Kretzschmar (se denne) föreningens
president, M. Seiffert (se denne) redaktör för
sam-melbanden och Alfr. Heuss för tidskriften.
Presidiet öfverläts 1908 åt sir Alex.
Mackenzie (se denne) och återgick 1914 till
Kretzschmar. Föreningen utgaf äfven omfångsrikare
monografier och höll kongresser med föredrag och
diskussioner (i Leipzig 1904, Basel 1906,
Wien 1909, London 1911, Paris 1914). Den var
indelad i sektioner för olika länder, och sektionerna
delade sig i ortsgrupper. Svenska sektionen (1900)
hade ortsgrupper i Stockholm, Malmö och Lund.
Franska sektionen utgaf en särskild tidskrift,
"Revue musicale S. I. M." under redaktion
af J. Ecorcheville. I. MG:s publikationer,
som innehöllo rätt mycket af högt värde, föllo
offer för Världskriget, i sept. 1914. I stället
trädde nationella publikationer. I Biicke-burg
(dåv. furstend. Schaumburg-Lippe) stiftade K. A. Rau
1917 ett institut för musikvetenskaplig forskning,
som från 1918 utger en kvartalsskrift "Ar-chiv"
under redaktion af Seiffert, Wolf samt M. Schneider,
och i Berlin bildades i jan. 1918 Deutsche
musikgesellschaft (DMG) med Kretzschmar i
spetsen; dess organ är den månatliga "Zeitschrift fur
musikwissenschaft", redigerad af Alfr. Eir-stein.
I Frankrike uppstod "Revue musical©", i Amerika
"Musical quarterly" o. s. v.; i Sverige bildades febr.
1919 Svenska samfundet för musik-forskning, som utger
"Svensk tidskrift för musik-forskning", redigerad
af T. Norlind. Sedan 1921 är den internationella
förbindelsen i viss mån återställd genom en
af Union musicologique i Haag utg. "Bulletin".
E. F-t.

*Internationalen. 1. Sammanslutningen af
de socialistiska arbetarpartier, som sedan
1889 samlats till periodiska kongresser och
sedan 1900 samverkat genom den då i Bruxelles
upprättade Internationella socialistiska byrån,
har plägat kallas Andra internationalen (se om dess
utveckling intill Världskriget art. Socialdemokrati,
sp. 175–176). Vid krigsutbrottet 1914 sprängdes
faktiskt denna international genom den olika
hållning till kriget, som intogs af ententeländernas
och centralmaktsländernas socialdemokratiska
partier. Formellt egde den dock fortfarande
bestånd, dess byrå flyttades 1915 till Haag,
och 1917 gjordes ett försök att få till stånd en
internationell socialistisk kongress i Stockholm i
fredsfrågan. Efter Världskrigets slut reorganiserades
Andra internationalen vid en rad konferenser 1919–20
(i Bern,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0351.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free