Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Intelligensålder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Amsterdam och Genève), och byrån flyttades till
London. Den återupplifvade Andra internationalen
vann dock ej allmän anslutning: i Moskva stiftades
mars 1919 Tredje internationalen med strängt
revolutionärt och kommunistiskt program, på
en kongress i Moskva 1920 koncentreradt i
21 punkter. Till denna nya international, som
samtidigt blef propagandacentral för den ryska
bolsjevikagitationen utomlands, anslöto sig
utom Rysslands kommunister äfven de radikalaste
grupperna af Italiens, Frankrikes, Tysklands,
Spaniens m. fl. länders socialister och – efter en
inre schism – Norges socialdemokratiska parti. I
flera länder utträdde de socialistiska partierna ur
Andra internationalen, utan att därvid ansluta sig
till den tredje. Dessa partier (bl. a. Tysklands
oafhängiga socialistparti, Österrikes socialister,
Frankrikes unifierade socialistparti och Englands
Independent labour party) bildade på konferens i
Bremen 1920 och kongress i Wien 1921 Internationella
socialistiska arbetsassociationen (Internationale
sozialistische arbeitsgemeinschaft), vanligen
kallad Två-och-en-half-internationalen. Dess
program var förmedlande och åsyftade att bana
väg för en framtida, alla länder omfattande
international. Förmedlingssträfvandena
strandade emellertid på Tredje internationalens
obenägenhet för hvarje kompromiss, och i
stället kom då ett samgående till stånd mellan
Andra och Två-och-en-half-internationalen
(1923). De olika internationalerna motsvaras på
fackföreningsområdet af särskilda sammanslutningar,
fackföreningsinternationaler. Se
vidare Socialdemokrati. Suppl.
V. S-g.
International federation of university women
[intənä’ʃənəl fedəre͡ı’ʃn əv jōnivə̄’siti ωi’min],
eng. ("Universitetskvinnors internationella förbund"),
är en 1920 bildad sammanslutning af olika länders
föreningar af universitetsbildade kvinnor, till
hvilken Akademiskt bildade kvinnors förening (se
d. o. Suppl.) sedan 1921 är ansluten. Förbundets
hufvudsäte är förlagdt till London. Dess syfte
är att väcka förståelse och vänskap mellan
universitetskvinnor i hela världen för att
därigenom dels befrämja deras egna intressen,
dels mellan länderna utveckla sympati och ömsesidig
hjälpsamhet. Detta söker förbundet förverkliga genom
konferenser, som hållas hvartannat år, internationella
stipendier, utbyte af föreläsare och inrättande af
för alla medlemmar tillgängliga klubbhus. Sådana
finnas t. ex. i London, Paris, Bruxelles, New York
och Washington.
E. R-dt.
Internationalism, sträfvandet aH i mellanfolklig
samverkan reglera och främja gemensamma
angelägenheter.
International law association [intonä^Jonol la’
esåusiéYJn] är en sammanslutning af jurister,
köpmän, försäkringsmän, redare m. fl. för främjande
af internationell rätt. Den har sitt säte i
London och har underafdelningar i olika länder
bl. a. i Sverige, Förenta staterna, Tyskland och
Nederländerna. Föreningen har på sina konferenser,
som började 1873 och vanligen hållas hvartannat år,
behandlat en mångfald ämnen: växelrätt, haveri-regler,
sjöförsäkring, luftfart, aktiebolagsrätt,
verkställighet af utländska domar, bevisregler,
natura-lisation, krigskontraband, behandling af krigs-
fångar, neutralitetsfrågor, internationella
skiljedomstolar m. m. - Föreningens verksamhet
skiljer sig såtillvida från den på sjörättens
område parallellt arbetande Internationella
sjörättsföreningens (se d. o. Suppl.), att
International law association företrädesvis vunnit
sina framgångar på den frivilliga överenskommelsens
väg och ej genom att förbereda internationell
lagstiftning. Genom att sammanföra representanter
för näringslif-vet i de olika länderna har
föreningen lyckats i flera fall åvägabringa
generella öfverenskommelser dem emellan att
i de enskilda aftalen intaga de af föreningen
utarbetade bestämmelserna och har på denna väg
åstadkommit, utan lagstiftningens ingripande,
internationell enighet på viktiga områden. Sålunda
äro t. ex. de bestämmelser rörande gemensamt
haveri, som under namn af York-Antwer-pen-reglerna
ingå i de flesta fraktaftal, föreningens verk.
A. B-e.
International research council, The [thi in-tonä^jenol
ris9rtj kau’ns8l], eng. ("mellanfolkliga
forskningsrådet"). Se Akademi. Suppl. - Det
ifrågavarande "rådet" har uppsikt öfver mellan de
anslutna länderna idkadt samarbete inom skilda delar
af naturvetenskaperna och deras tillämpningar. Inom
olika vetenskaper ha bildats "unioner", som
fördela arbetet på olika sektioner, och dessutom
bildas i hvarje till viss union anslutet land en
nationalkommitté för resp. vetenskap. Hvart 3:e år
sammanträder en allmän kongress, som bl. a. utser
"exekutivkommitté" för närmaste treårsperiod.
Internationella arbetarskyddskonferenser. Se
Arbetarskyddskonferens (äfven i Suppl.).
Internationella arbetsamtet. Se
Arbetarskyddskongresser och Arbetsamtet. Suppl.
Internationella arbetsbyrän. Se Arbets-byrån,
Internationella. Suppl.
Internationella astronomiska unionen. Se Astronomiska
unionen. Suppl.
Internationella atomvikter, kem. Se Atomvikter. Suppl.
Internationella bomullsfabrikantföreningen (eng. The
international federation of master cotton spinners
and manufacturers associations), bildad 1904, håller
med vissa mellanrum kongresser (International cotton
congress). Den 10 :e i ordningen hölls i Zürich 1920,
den ll:e i Stockholm 14-16 juni 1922, då 20 länder
voro representerade med inemot 200 ombud. Kongressens
ordf. var disponent A. E. Håkansson.
"Internationella byråer. Om Internationella
fredsbyrån i Bern se vidare Fredsrörelsen. Suppl. -
1) Internationella jordmätningens byrå. Till denna
äro numera, i följd af Världskriget, anslutna (utom
Tyskland) blott de neutrala makterna Sverige,
Danmark, Nederländerna, Norge och Schweiz. -
7) Internationella arbetsbyrån. Se Ar-betsbyrå
n. Suppl. - 8. Internationella byrån för alkoholismens
bekämpande (i Lausanne). SeNykterhetsrörel-" sen,
sp. 228-229, och i Suppl. - 9. Internationella byrån
för handelsstatistik, fr. Bureau international de
statistique
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
