- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
671-672

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Irak (Iraq) - *Irak Arabi - Irbe, Karl - *I regementet (l. kåren) kvarstående officer - *Ireland, John - Irene - Irgens, Nils Christian - Irgens, Johannes - *Iridaceæ - Iridin - Iridoideæ - Iriga - Irigoyen, Hipólito - *Iris. 3. - Irish free state - Irish republican brotherhood - Irishtown - *Iriska (Nygaeliska) litteraturen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inflytandet. Konungen af I. förband sig bl. a. att i
viktiga ärenden, som berörde brittiska regeringens
internationella och finansiella förpliktelser och
intressen, låta sig ledas af brittiska regeringens
råd. England utlofvade att snarast möjligt
söka få I. upptaget som medlem i Nationernas
förbund, då I:s ställning som mandatområde
gifvetvis skulle upphöra. Fördraget kräfver
för sitt ikraftträdande äfven att godtagas af
I:s konstituerande nationalförsamling, hvilken
började sina förhandlingar i mars 1924. I Bagdad
företrädes Brittiska riket af en high commissioner,
som äfven är högste befälhafvare öfver de brittiska
trupperna i I. – Bestämmandet af I:s gräns i
n. v. mot Turkiska riket, som gjort anspråk på
hela vilajetet Mosul, är enligt fredsfördraget i
Lausanne 1923 beroende af särskilda förhandlingar,
hvilka ännu (april 1924) icke tagit sin början.
V. S-g.

*lrak Arabi ingår nu i det efter Världskriget
upprättade konungariket Irak (se d. o. Suppl.).

Irbe, Karl, lettisk biskop, f. 7 aug. 1861 i Kurland,
studerade 1881-86 teologi i Dorpat, var 1888-1905
kyrkoherde i Serben och Drostenhof i Livland och
1903-05 prost i kretsen Wenden. I. var 1905-15
direktor för ett flickgymnasium i Riga, öfvertog
under Världskriget 1915 ledningen af själavården
bland de hundratusentals lettiska flyktingarna
i Ryssland och blef 1917 president i lettiska
konsistoriet i Ryssland. Han återvände 1920 till Riga,
ledde utarbetandet af ny författning för Lettlands
evangelisk-lutherska kyrka och valdes febr. 1922 i
Riga af allmänna lettländska synoden till denna kyrkas
biskop och president i öfverkyrko-rådet. Af ärkebiskop
N. Söderblom vigdes I. till biskop 16 juli 1922 i
Jakobskyrkan i Riga. Han blef 1923 teol. hedersdoktor
vid Lunds universitet. Utom religiösa, pedagogiska och
populärvetenskapliga tidskriftsuppsatser har I. på
lettiska utgett en metodisk lärobok i religionslära
f or hemundervisning, Ticibas mätibu äbece (3 bd,
Wenden, 1910). V.S-g.

*l regementet (1. kåren) kvarstående officer är
skyldig att bevista de årliga regementsöfningarna
samt att tjänstgöra i krig och då värnpliktiga eljest
inkallas till rikets försvar äfvensom vid sådan
öf-ning, som till utrönande af härens krigsbefedskap
eller för utbildning af beväringens andra uppbåd eller
landstormen kan bli anbefalld. H. J-dt.

"Ireland, John, dog 25 sept. 1918 i S:t Paul.

Irene, kvinnoroll (folktribunen Rienzis syster;
sopran) i operan "Rienzi" af R. Wagner (se denne,
sp. 302).

Irgens, Nils Christian, norsk militär, f. 10
okt. 1811, d. 25 april 1878, ingick efter aflagd
militärhögskoleexamen vid ingenjörbrigaden, där
han 1860 blef öfverste och 1863 chef samtidigt med
sin utnämning till generalmajor. I. var medlem
af 1865 års unionskommitté och april 1868-maj
1872 statsråd och chef för Armédepartementet. Som
statsråd slöt han sig till sin kollega 0. J. Brochs
uppfattning om nödvändigheten att sanktionera
stortingsbeslutet om tillträde för statsrådets
medlemmar till stortingets förhandlingar. Då den
motsatta uppfattningen segrade, afgick I. jämte Broch.
M.H.

Irgens, Johannes, norsk diplomat och politiker,
f. 31 juli 1869 i Ås, blef 1892 juris kandidat och
s. å. konsulatsattaché i Bordeaux. Han tjänst-

gjorde 1893-94 vid generalkonsulatet i Antwer-pen och
slog sig 1895 ned i Kristiania som advokat samt blef
1900 höjesteretsadvokat. Han blef 1902 sekreterare
i andra svensk-norska konsulatkommittén och var
1902-06 ordförande i riksförsäkringsanstal-tens
appellkommission. I. var juni-okt. 1905 speciell norsk
emissarie i Förenta staterna, blef nov. s. å. chargé
d’affaires ad interim i London, april 1906
legationssekreterare där och maj 1908 Nansens
efterträdare som norskt sändebud i London. I. inträdde
l febr. 1910 som utrikesminister i W. Ko-nows ministär
och bibehöll denna post i ministären Bratlie, med
hvilken han afgick 31 jan. 1913. I. konstituerades
febr. 1914 som stiftsamtman i Hamar och amtman
i Hedemarkens amt och utnämndes mars 1916 till
Norges minister i Köpenhamn, senare ackrediterad
äfven i Haag och 1919 äfven norsk generalkonsul f
or’Danmark. Han är från 1922 norskt sändebud i Rom.
M. H.

*lridaceae, bot. Se Crocoideae, Iridoi-dese och
Ixioidese, alla i Suppl.

Iridin, farm. Se V i o l r o t.

Iridoideae, bot., underfam, af fam. Iridacew, utmärkt
däraf, att de oftast flersymmetriska blommorna sitta
2 eller flera tillsammans, omslutna af ett stödjeblad,
och att örtbladen äro ridande. Hit höra släktena Iris,
Tigridia m. fl. G. L-m.

Iriga, stad på ön Luzon, Filippinerna, 35
km. s. ö. om Nueva Cåceres, vid foten af en slocknad
vulkan. Omkr. 19,000 inv. I trakten finns eben-holts
och odlas majs, ris, bomull, sockerrör och tobak.

lrigo;yen, Hipölito, president i Argentina, f. 13
juli 1856 i Buenos Aires, tillhör en baskisk släkt,
var många år radikal partiledare och tog ledande
andel i revolutionsförsöken 1890, 1893 och 1905. Då
radikalerna kommo till makten, valdes I. 1916 till
president. Om hans ämbetetid, okt. 1916-okt. 1922,
se Argentina (Historia). Suppl.

*lris. - 3. Bot. Af släktet äro nu omkr. 180 arter
beskrifna.

Irish free state [åYerij fri’ stéYt]. Se
Irland. Suppl.

Irish republican brotherhood [åYarij ripa^bliken
bra^hehud]. Se Irland (Historia). Suppl.

Irishtown [äVerij-talm], stadsdel. Se K i 1-k e n n y.

*lriska (Ny g a el i sk a) litteraturen börjar
omkr. 1600 med GeoffreyKeating (Seath-riin Céitinn,
d. 1650), hvars Irlands historia fram till 1200 "Foras
feasa ar Eirinn" (fullbordad 1631) är grundläggande
för nygaeliskt språk och prosastil; tryckt först i sen
tid (fullst. uppl. 1902 ff.), men förut spridd öfver
hela Irland i afskrifter och flitigt läst. öfriga
prosaförfattare under 1600-och 1700-talen torde ej
kunna tillmätas litterär betydelse. Det hänsynslösa
undertryckandet af gaelisk litteratur och bildning
under dessa århundraden med systematisk förstöring af
handskrifter, tryckningsförbud mot gaeliska böcker och
förbud mot undervisning på gaeliska, hindrade nästan
fullständigt framkomsten af prosalitteratur, som i
regel är för skrymmande att spridas i afskrifter. -
Bättre var det ställdt med poesien, som i af skrift
och genom muntlig tradition fick stor spridning. Dea
högt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free