- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
673-674

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Iriska (Nygaeliska) litteraturen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

673

Iriska litteraturen

674

uppdrifna gaeliska skaldekonsten hade alltjämt
framstående utöfvare, bland hvilka utom Keating
böra nämnas Piaras Feiriteir (Percy Ferri-ter), en
af de siste höfdingar, som förmådde göra Cromwell
motstånd och som af honom svekfullt fängslades och
af rättades 1653 ,DåithiOBrua-d a r och Seafradh
O Donnchadha an G h l e a n n a (senare hälften af
1600-talet), D i a r-muidMacCårrthaigh (d. 1705),
A o d h a-gånUaRathaille (1694-1726), Torlough O
C ar öl an, "den siste barden" (1670-1737), Tadhg
O Neachtåin och Seaghån C l å-rach Mac Domhnaill
under första hälften af 1700-talet, MicheålCoimin
(Comyn, 1688 -1760), bl. a. förf. af "Laoi Oisin
ar Thir na n-ög" (Ossians sång om Ungdomslandet),
E o g h a n Ruadh O Siiileabhåin (död 1784), Piaras
Mac Gearailt (1709-88), Brian Mac Giolla Mheidhre,
bl. a. författare till den berömda "Ciiirt meadhon
oidhche" (Midnattshofvet, 1781), Donnchadh Mac
Conmara eller MacNamara (1715-1810), m. fl. -
De fleste lefde i Munster, som bäst bevarat den
litterära traditionen. Utmärkande för dem alla är
ett stort mästerskap i behandlingen af språket
och de konstfulla versformerna, hvilka få ett
melodiskt välljud af enastående art genom assonans,
allitteration och rimflätning i en utsträckning,
som gör dem så godt som omöjliga att öfversatta. Ett
karakteristiskt motiv i deras diktning är drömmen om
Irland i gestalt af en drottning, hvars skönhet målas
i lifliga färger och som bådar en snar befrielse från
engelsmännens ok. Blott en ringa del af denna rika
lyriska diktning har kommit ut i tryck och detta så
godt som uteslutande under de sista trettio åren. Det
mesta ligger gömdt i manuskriptsamlingar, en stor
del utanför forskningens räckhåll i privat ego.

Farligare för den gaeliska litteraturen än
undertryckningspolitiken har den anglisering af
folket varit, som genom 1800-talets engelskspråkiga
"national schools" åstadkommits och som haft så stark
och hastig framgång icke minst därigenom, att folkets
massa bibragts den uppfattningen, att gaeliskan ej
kunde skrifvas, hvarför engelskan blef nödvändig för
förbindelsen med utvandrade släktingar. Sålunda hade
vid 1890-talets början större delen af ön blifvit
rent engelsktalande, och blott längs västra och södra
kusten talades gaeliskan ännu af fattiga fiskare och
bönder. Hade denna utveckling fått fortfara blott ett
årtionde till, skulle gaeliskan alldeles ha försvunnit
och därmed också möjligheten för en lefvande gaelisk
litteratur. För att hejda afnationaliseringen bildades
emellertid 1893 en förening för bevarande af gaeliskt
språk och gaelisk kultur, "Connradh na Gaedhilge"
eller "Gaelic league". Denna har verkligen genom
sin skickliga agitation lyckats hejda gaeliskans
tillbakagång, och en modern gaelisk litteratur har
börjat växa fram. Professor Douglas Hyde (Dubhglas
de h-Ide, pseudonym "An Craobhin aoibhinn"; se Hy de,
D. Suppl.), en af Gaelic leagues stiftare, har utfört
ett storartadt arbete med att samla och utge gaelisk
folkdiktning, hvilket har varit af stort värde som
utgångspunkt för en ny litteratur. Särskildt måste
framhållas hans sagosamlingar "Beside the fire"

Tryckt den 26/4 24

med fortlöpande engelsk och "An sgeulidhe Gaedh-alach"
med fortlöpande fransk öfversättning, och hans
samlingar af religiösa sånger och kärleksdikter från
Connaught "Abhråin Diadha Chiiige Connacht" och
"Abhråin gradh Chiiige Connacht" med fortlöpande
engelsk öfv., ofta noggrant och konstnärligt
återgifvande originalens meter och rimflätning,
hvilket gör den njutbar äfven för den, som ej
behärskar gaeliskan. Dessutom har Hyde författat
dels lyriska dikter, dels en hel rad skådespel på
gaeliska ("Kung James", "Kittelbotaren och älfvan",
"Halmrepet" m. fl.) samt "A literary history of
Ireland" (1899; 7:e uppl. 1921). - Som samlare och
utgifvare af gaelisk folkdiktning, mest sagor,
förtjäna nämnas äfven S e o s a m h L a o i d
(Joseph Lloyd) och Pådraig O L a o g-haire, den
sistnämnde tillika lyrisk skald. - Fader Pådraig Ua
Duinnin har författat dels berättelser ("Cormac Ua
Conaill"), folklifs-skildringar ("Lifvet i Irland",
"Kerryfolket före den onda tiden") och skådespel
("Den förtrollade källan", "Tro och hunger",
"Girle Guairle" m. fl.), dels och framför allt ett
utmärkt gaelisk-engelskt lexikon (1904). - Som lyriska
skalder ha utmärkt sig Osborn Bergin (0. O h-Aim-h a
i r g i n; pseud. "Crådh Croidhe Eigeas") och Tadhg
O Donnchadha (pseud. "Torna"), båda professorer i
keltiska språk, Piaras Béa-slai, som äfven skrifvit
för teatern ("Coramac na Cuille"), m. fl. - På
prosans område är fader Peter O Leary (Peadar Ua
Laoghaire) en verkligt betydande författare af största
inflytande på den uppväxande litteraturen. Hans
originella folklifsskildring "Séadna" ("Schiane")
har blifvit det nya Irlands nationalverk. Dessutom
har han återberättat gammaliriska sagor ("Eisirt",
"Bricriu", "Guaire" m. fl.) och gjort ypperliga
öfversättningar af Thomas a Kempis, evangelierna
m. m. Bland öfriga författare förtjäna främst
Pådraic Pearse (P. Mac Piarais) och Pådraic O
Conaire nämnas. Den förre, öfverbefälhafvare för
upprorsmännen påsken 1916 i Dublin och afrättad af
engelsmännen, skref noveller med ämnen från västra
Connaught ("losagån", Modern, Prästen, Bairbre,
Gråterskan, Vis-Brita, m. fl.) och ett par skådespel
(Konungen, losagån). Hans skrifter ha utkommit i
en samlad upplaga (1919). - O Conaire har gett ut
novellsamlingar och stämningsskildringar på prosa
(Den fattige studenten, Den första stenen, Det lummiga
trädet, drömmar och småberättelser, Undrens land,
Lille Marcus5 Nora, m. fl.) samt dramatiska stycken
(Röda Bairbre). En god novellist är äfven Pådraig O
Siochfhradha (pseud. ’’An Seab-hach"). - Den största
svårigheten för den ny-gaeliska litteraturens
blomstring ligger i den omständigheten, att den
bildade klassen nu är helt och hållet engelsktalande
och därför i blott ringa grad kan ge ett verksamt
stöd åt gaelisk litteratur, som därför tvingas
att i stor utsträckning stanna inom litterära
tidskrifter eller spridas i form af småskrifter
eller läseböcker för skolorna. Den tidskrift, som i
detta hänseende betydt mest, är den af Gaelic league
utgifna Irisleabhar na Gaedhilge (Gaelic journal). -
Om den på engelska skrifna litteraturen på Irland se
Engelska litteraturen. Suppl., sp. 594. C.W.v.Sydow.

36 b., S. 22

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free