Print (PDF) - On this page / på denna sida - *Irland. 2. Irländska fristaten - Irländska litteraturen - *Irmer, G. - *Irminger. 3. Otto I. - *Irminger. 4. Valdemar I. - Iron - Ironac - Ironbridge - Ironistan - Ironside, sir William Edmund - Ironska dialekten - *Irrbloss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
685
Irländska litteraturen-Irrbloss
686
att betryggande majoritet för fördragets fullföljande
ernåddes. Gollins vågade nu gå kraftigare till
väga. Han tvang 28 juni till kapitulation en
upprorshop under Rory 0’Connor, som länge hållit
Dublins domstolspalats (The jour courts) besatt,
och hela Dublin rensades under gatustrider till 5
juli, då ytterlighetsmännens mest begafvade ledare,
Ch. Burgess, stupade. Rensningen af provinserna gjorde
goda framsteg, men därunder stupade Collins 16 aug.,
offer för ett bakhåll; Griffith hade 12 aug. dött
af öfveransträngning. Bägges regeringschefsposter
öfvertogos nu af W. T. Cosgrave (Liam T. Mac Cosgair)
med R. Mul-cahy som arméns befälhafvare. Den nyvalda
Dail Eireann samlades 9 sept. och antog efter
segslitna debatter författningen i en för brittiska
regeringen någorlunda acceptabel form 25 okt. (se
om författningen härofvan sp. 676-677). Den godtogs
af brittiska parlamentet och sanktionerades 6 dec.,
samma dag ett-års-fristen utlöpte. T. Healy blef
Fristatens förste generalguvernör. Ulster begagnade
sig redan följande dag af sin i fördraget stadgade
rätt att på begäran uteslutas från Fristatens
kompetensområde, men vägrade bestämdt att godkänna
bestämmelserna om gränsregleringskommissionen;
gränsfrågan är därför ännu (april 1924)
olöst. Fristatens regering tillgrep mot de
alltmer förvildade insurgentskarorna delvis samma
hårdhändta metoder som förut brittiska regeringen mot
sinn-fein-resningen (belägringstillstånd, dödsstraff
för innehafvande af vapen, t. o. m. afrättningar som
rena repressalieåtgärder). Först 23 mars 1923 fann sig
De Valera nödsakad att af blåsa striden. I aug. hade
omsider relativt lugn återinträdt. 16 dec.
1922 hade de sista brittiska trupperna lämnat
I., 27 aug. 1923 företogos val till Dail Eireann
i Fristatens första parlament, hvarvid af 153
platser 67 tillföllo regeringspartiet, 44 fördragets
motståndare, 16 arbetarpartiet, 14 bondepartiet och 12
"vildar". Cosgrave blef exekutiva rådets president,
och i sept.
1923 upptogs I. i Nationernas förbund.
Litt.: W. F. Bailey, "The irish land acts"
(1917), J. Connolly, "Labour in Ireland"
(s. å.), R. M. Henry, "The evolution of Sinn Fem"
(s. å.), M. MacDonagh, "The home rule movement"
(s. å.), Y. M. Goblet, "L’Irlande dans la crise
universelle, 1914^-1920" (1921), G. 0’Brien,
"The economic history of Ireland from the union
to the famine" (1921), H. B. C. Pollard, "The
secret societies of Ireland" (1922), R. McNeill,
"Ulster’s stånd for union" (s. å.), W. Alison
Phillips, "The revolution in Ireland 1906-1923"
(1923), Shaw Desmond, "The drama of Sinn Fein"
(s. å.), M. Collins, "The path to freedom" (s. å.),
och A. C. White, "The Irish free state" (s. å.).
v. s-g.
Irländska litteraturen omfattar dels den på öns
keltiska språk skrif na (se I r i s k a litteraturen,
äfven i SuppL), dels den af irländare på engelska
skrifna (se Engelska litteraturen, äfven i Suppl.,
sp. 594).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
