Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Irrelevant ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
695
Islandsberg-Isoleringsskift
696
De ekonomiska förhållandena voro under Världskriget
utomordentligt svåra på I. För att ej nödgas se sin
stora handel med klippfisk på Vinländerna afbruten
måste I. 1922 modifiera det 1912 stadgade förbudet mot
införsel af sprit och sprit-haltiga drycker därhän,
att vin med lägre alkohol-halt än 21 procent undantogs
från förbudet. En betydelsefull lag till jordbrukets
främjande stadfästes 1923.
Litt.: B. T h. Melsted, "Islendinga saga"
(1903-20), porvaldur Thoroddsen, "Lysing Islands"
(3 bd, 1908-19), "FerÖabök" (4 bd, 1913 -15) och
"Islands beskrivelse" (ny uppl. 1919), D. Bruun,
"Turistruter paa Island" (3 bd, 1912-16) och "Kort
över I." (1913), Åge Meyer Benedictsen, "Overblik över
det isländske folks historie" (1918), och Knud Berlin,
"Den dansk-islandske förbundslov av 30. november 1918"
(1920). P. E-t,
Islandsberg, fast fyr med klipp på sydvästra
delen af Skaftölandet, 58° 11’ 58" n. br. och
11° 24’ 28" ö. lgd fr. Gr. Fyrlågans höjd öfver
medelvatten är 16 m., ljusstyrkan 4,000 och 1,000
hlj. för resp. hvitt och rödt sken och lysvidden 13
bågminuter. Uppförd 1883 och ändrad 1912. Luxljus.
E. A-t.
Isländske falk, Den, officiella namnet på Isländska
falkorden. Se Ordnar. Suppl.
*lslandslaf, löt. Under Världskriget kom
is-landslafven till förnyad användning
som människoföda. Sedan den genom lutning
befriats från sin beska smak, bakades däraf
(med mjöltillsats) bröd eller bereddes den
till gelé, användbart i soppor, krämer o. d.
G. L-m.
Islandssillen, zool. Se S i 11 s l ä k t e t,
sp. 538.
Islandsvallmo, löt., namn på den i trädgårdar allmänt
odlade Papaver nudicaule med gula, hvita eller röda
blommor. Den liknande P. alpinum (se Papaver) odlas
ej så ofta. G. L-m.
Islas de Lobos. Se L o bos 3.
Islägg. Se Skridskoåkning, sp. 1192.
lsmä’11 ibn Ahmed. Se Samaniderna.
*lsmid är numera eget sandjak i Turkiet. 242,333
inv. (1912), hvaraf 116,649 turkar, 73,134 greker,
48,635 armenier, 2,500 judar och 1,115 zigenare.
Ismundsjön, en 16 kvkm. stor sjö, 281
m. ö. h. i Sundsjö m. fi. socknar i
Jämtland, afrinner till Indalsälfven.
O. Sjn.
*lsobarer. - 3. I. 1. Isobara ämnen, fys. kem.,
benämnas ämnen, som ha samma atomvikt, men olika
kärnladdning och till följd däraf olika plats i det
periodiska systemet, olika atomnummer och olika
egenskaper. (Jfr i Suppl. Atommodell, Grundämnen
och Isotoper.) Isobarer uppkomma t. ex., då ett
radioaktivt ämne utsänder /3-strålar (se Radioaktiva
grundämnen, sp. 855) och utan märkbar ändring i
atomvikt öfvergår till ett ämne af närmast högre
atomnummer. Bland icke radioaktiva ämnen ha hittills
(1924) genom upptagande af grundämnenas mäss-spektra
(se d. o. Suppl.) endast i några få fall isobarer
kunnat konstateras. Dessa ha då haft jämna atom
vikter. 3. E. R-dt.
Isobates, zool. Se J u l i d se.
*lsocaYdia. Släktet är kändt ej blott i fossilt
tillstånd, utan lefver fortfarande i Medelhafvet
och vid Skandinaviska halföns västkust.
L-e.
Isodiametrisk, bot., säges om en
cell eller annan växtdel, som är
likformigt utvecklad i alla riktningar.
G. L-m.
Isoetäles, bot., klass af Pteridophyta, innehållande
endast l familj, Isoetacece (se Isoétes). Möjligen
hörde äfven Lycostrobus (se d. o.) hit.
G. L-m.
IsofoYm (af grek. ifsos, lika), kem. Se Kolväte,
sp. 615.
lsoga’mmer (af grek. i’sos, lika, och
ga’mma, bokstafven G, som är tecknet för
tyngdkraftens-acceleration) eller Isanomaler (af
grek. anö-malos, oregelbunden, afvikande), geol. fys.,
kurvor, som framställa fördelningen af anomalierna i
tyngdkraften på jordytan. Kurvorna uttrycka storleken
af tyngdkraftens acceleration i förhållande till den
"normala", så att kurvan för normal acceleration
är nollkurva och kurvor med positivt tecken förena
punkter med massöfverskott, medan de negativa
beteckna massdefekter (se Isostasi. Suppl.). Då
massfördelningen i jordskorpan kan visas stå
i ett visst förhållande till dess geologiska
byggnad, ha undersökningar därom stor geologisk
betydelse. Tyngdkraftens intensitet beräknas oftast
genom bestämning af sekundpendelns längd, men också
genom lodlinjens afvikelse i närheten af större
bergmassor eller liknande. K. A. G.
Isoklinälveck (af grek. i’sos, lika, och kWnéin,
luta), geol., äro system af veckade lager,
som blifvit sammantryckta, så att veckens
skänklar äro parallella. Isoklinälveck kunna
vara upprätta, lutande eller öfverstjälpta. Vid
genomskärning af isoklinalveck bildas stundom
svårtydbara upprepningar af lagerserier.
K. A. G.
*lsolator. - 2. Se vidare Elektrisk a
r-betsöfverföring. Suppl., fig. 1.
Isoide [isådde], kvinnlig hufvudroll (irländsk
konungadotter; sopran) i musikdramat "Tristan och
Isoide" af R. Wagner (se denne, sp. 303 och 307 samt
art. Tristan och Isoide).
Isole di Li’pari [i’såle]. Se Lipariska öarna.
Isole Eolie [i7såle eå’lie]. Se Lipariska öarna.
’Isolering. - 3. Tekn. Värmeisolering af olika
konstruktioner inom en byggnad åstadkommes bäst
genom inneslutna luftlager eller hålrum fyllda
med ett lämpligt poröst och dåligt värme-ledande
ämne. Sålunda kunna väggar isoleras genom utsparning
af luftrum i desamma, bjälklag genom inläggning
af fyllning is. k. trossbottnar och fönster genom
instängda luftrum is. k. dubbelfönster m. m. -
Isolering mot fuktighet åstadkommes genom inläggning
af ett vattentätt isoleringsskikt i murar eller
under källarbottnar för utestängande af underifrån
uppstigande fukt eller grundvatten. Detta kan bestå
af ett asfaltpreparat, ett tunt lag af cementbruk
eller metallplåt, såsom bly o. d. Sålunda inlägges
i vanliga husbyggnader ett isoleringsskikt
å grundmuren och öfver granitsockeln under
ofvanvarande tegelmurar af ett lag l cm. tjock
kokt gjuten asfalt eller af något slags asfaltväf
eller papp på olika sätt preparerad. Se "Baukunde
des architekten" (bd l, 1903). Jfr Värme, sp. 302.
P. Ax. L.
* Isoleringsskift, oriktig form för
isoleringsskikt. Se vidare Isolering 3. Suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
