- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
699-700

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Isolysiner ... - Isoterm - Isotonisk - Isotoper l. Isotopa ämnen - Isotopi - Isotopiska bildningar - *Ispahan - Israel, Herman - Israel i Egypten - Israelitiska ynglingaföreningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

699

Isoterm-Israelitiska ynglingaföreningen

700

ditet och isostasi" (i "Populär
naturvetenskaplig revy", 1913).
K. A. G.

IsoteYm (af grek. ifsos, lika, och the’rme, värme),
miner., fys. Om isoterm yta se K r i s t a 11 o-grafi,
sp. 1342.

Isotonisk (af grek. ifsos, lika, och to1 nos,
spänning), fysiol. Se Myograf.

Isotoper 1. Isotopa ämnen (af grek. i’sos,
lika, och to’pos, plats), fys. kem., en af Soddy
(se d. o.) införd benämning för ämnen med samma
kärnladdning och alltså samma plats i det periodiska
systemet och samma atomnummer, men med i regel olika
atomvikter. (Se i Suppl. art. Atommodell, Fysik,
sp. 1111, Fysikalisk kemi och Grundämnen.) Med
samma kärnladdning följer för isotoperna samma
antal elektroner kring kärnan och till följd däraf
identiska egenskaper, med undantag för sådana, som
direkt bero af kärnans massa eller konstitution,
såsom diffu-sionshastighet i gasform, förhållande i
radioaktivt hänseende. Isotoper upptäcktes först
bland de radioaktiva ämnena, t. ex. ionium och
torium, mesotorium och radium (se Eadioaktiva
grundämnen, sp. 859-861). Det definitiva beviset
för, att isotoper kunna ha olika atomvikt, har
erhållits genom noggranna atomviktsbestäm-ningar
dels på vanligt bly (atomvikt 207,19), dels på bly
af radioaktivt ursprung, uranbly och torium-bly (jfr
Radioaktiva grundämnen, sp. 860-862, och Bly. Suppl.),
för hvilka Hönig-schmid (se d. o. Suppl.) 1919
bestämt de yttersta värdena till resp. 206,os
och 207,90, alltså i god öfverensstämmelse med
teoretiskt beräknade 206 och 208. Antydan om
isotopers förekomst bland icke radioaktiva ämnen
erhölls 1912 vid J. J. Thom-sons undersökning af
kanalstrålars afböjning i elektriska och magnetiska
fält i en gasblandning, som innehöll neon (se
Kanalstrålar, Radioaktiva grundämnen, sp. 860,
och J. J. Thomson, sp. 1158). Kanalstrålarna bestå
till största delen af positivt laddade atomer eller
atomgrupper från gasen i urladdningsröret. Thomsons
metod utarbetades sedan till verklig precision af
F. W. Aston (se d. o. Suppl.), som konstruerade
den s. k. mass-spektrografen. Den består af ett
urladdningsrör liknande ett vanligt röntgenrör,
hvars katod utgöres af en aluminiumcylinder med en
mycket smal centriskt borrad kanal, genom hvilken
kanalstrålarna löpa in i ett elektriskt fält och
vidare genom ett vinkelrätt, mot detta ställdt
magnetiskt fält in i en lufttom kamera. Fälten af
passas så, att alla partiklar med samma laddning och
massa böjas tillsammans till en kort brännlinje, medan
partiklar af olika massor ge skilda, med hvarandra
parallella linjer, längs hvilka en fotografisk plåt
insattes. På denna erhålles ett s. k. mass-spek-t r u
m, med hvars hjälp partiklarnas massor beräknas. För
att bringa svårflyktiga ämnen i gasform i rören ha
särskilda metoder utarbetats af Aston och Dempster.

Hittills (1924) har Aston undersökt ett 40-tal
grundämnens mäss-spektra och funnit, att väte och i
de flesta fall sådana grundämnen, hvilkas atom-vikter
ligga mycket nära hela tal (då syrets atomvikt sättes
till 16,oo) t. ex. helium, kol, kväfve, syre, natrium,
aluminium, fosfor, svafvel, arsenik, äro enkla,
d. v. s. bestå af en enda art af atomer,

men att de öfriga äro sammansatta af minst 2
atomarter, isotoper, hvilkas atomers massor inom
försöksfelen äro hela tal. Själfva grundämnets
atomvikt är medelvärdet af de ingående isotopernas
atomvikter tagna i förhållande till deras
mängder. Klor t. ex., atomvikt 35,46, består af
2 isotoper, resp. atomvikt 35 och 37, den förra
i större mängd. Från denna heltalsregel afviker
väte (se Atommodell, sp. 357, Fysik, sp. 1111, och
Heltalsregeln, alla i Suppl.) och af öfriga undersökta
ämnen möjligen tenn och järn.

Partiell separering af isotoper i mätbara mängder
har efter många fåfänga försök utförts af Brön-sted
och Hevesy (se dessa. Suppl.), i det att de medelst
afdunstning af kvicksilfver och af klorväte vid
mycket lågt tryck erhållit fraktioner, som skilt i
täthet på några tiotusendels proc. Vid undersökning
af de identiska egenskaperna hos isotoperna har man
äfven konstaterat en skillnad på några tusendels
ångströmsenheter för motsvarande spektrallinjer
hos olika blysorter. Atomvikten för ett och samma
grundämne från olika fyndorter har med undantag
för blysorter af radioaktivt ursprung alltid
visat sig vara lika stor (Richards, Gleditsch
m. fl.). - Litt.: F. W. Aston, "Isotopes" (1923).
E.R-dt.

Isotop!, fys. kem., säges råda hos sådana grundämnen,
som äro sammansatta af isotoper (se d. o. Suppl.).
E. E-dt.

Isotöpiska bildningar, geol. Se Heteroto-piska
bildningar. Suppl.

*lspahan har f. n. (1924) omkr. 80,000 inv. Under
Världskriget besattes staden af ryssarna 19 mars 1915,
men återtogs af persiska bachtijarer 5 okt. 1916.
L. WrsonM.

Israel, Herman, lybsk köpman. Se I s r a h e 1.

Israel i Egypten (eng. Israel in Egypt), mäktigt
oratorium af Handel (se denne, sp. 122), komp. 1738,
utfördt i Stockholm 1871, 1885 och 1911.

Israelitiska ynglingaföreningen stiftades i Stockholm
10 nov. 1819 af några judiska ynglingar och var
till att börja med en allmän understödsförening, som
koncentrerade sin verksamhet på att befrämja fattiga
judiska barns utbildning till handtverkare. Redan
på 1840-talet utvidgades emellertid på grund af
tidsförhållandena föreningens uppgift därhän att
understödja ynglingar, som egnade sig "åt idkandet af
vetenskaper, fria konster, slöjd eller handtverk",
en verksamhetsgren, som i 1870 års stadgar anges
som föreningens hufvuduppgift. Under det senaste
halfseklet har också dess arbete alltmer målmedvetet
inriktats på att hjälpa den studerande judiska
ungdomen af båda könen till högre intellektuell eller
teknisk utbildning och till att vid universitet,
högskolor och därmed jämställda undervisningsanstalter
aflägga de examina, genom hvilka kompetens till olika
lefnadsbanor eller yrken förvärfvas. Föreningen
har sålunda lämnat studieunderstöd åt ett flertal
vetenskapsmän, läkare, ingenjörer, konstnärer
m. fl. af judisk börd, som sedermera intagit en
ansedd och aktad plats i samhället. Vid sidan däraf
kan föreningen under vissa förutsättningar bereda
judisk ungdom tillfälle att fullfölja sina skolstudier
utöfver folkskolestadiet. 1914 -23 utdelade föreningen
i stipendier och understöd till 91 olika personer
sammanlagdt 65,640 kr. 31 dec. 1923 utgjorde samtliga
fonder 212,250 kr.,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:10:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcp/0376.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free