- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
705-706

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Italien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

705

Italien

706


Areal
Invånart
3
Tillväxt (-f)

Landsdelar
kvkm.
antal
På 1
kvkm.
1. minskn. (- ) 1911-1921

Italien före Världskriget
286 610
37 276 738
130
+ 7 51

Venezia tridentina (Trentino och Alto Adige)
13 904
648 208
47
+ 0 58

Venezia giulia (Görz o. Gradisca, Trieste,
Istrien) Zara och Dalmatiska öarna
..............................
7,966 58
892,276 18,719
112
323
- 3,83 - 6,15

Därtill kommer F i u m e (se d. o. SuppL), som
1920 gjordes till en oberoende stat, men enligt
fördrag mellan I. och Jugo-Slavien jan. 1924 till
allra största delen införlifvades med I. (Fiume
beräknades 1923 omfatta 30 kvkm. och ha omkr. 60,000
inv.). Enligt fördraget tillföll den till Fiume
gränsande hamnen Porto Barros Jugo-Slavien.

Största bredden, i n., är nu, efter Istriens och
Fiumes införlifvande, öfver 600 km. Till I. höra
nu också Triesteviken och Quarneroviken samt öarna
Cherso, Lussin, Unie m. fl. (Dalmatiska öarna) i
norra delen af Adriatiska hafvet. - of verskottet af
lefvande födda öfver döda är i L fortfarande relativt
obetydligt (459,926 år 1920). Emigrationen, som
1915-19 i medeltal inbegrep 121,301 pers. (mot före
Världskriget väsentligt högre antal, t. ex. 872,598
pers. år 1913), steg 1920 till 344,208 pers., men
1921 hade emigranternas antal nedgått till 255,166
pers., hvaraf 60,846 till andra europeiska länder
eller Medelhafsländer och 194,320 till transoceana
länder. Äfven immigrationen var dock samtidigt
betydande (64,445 pers. i medeltal 1915-19 och
92,212 pers. år 1921, hvaraf 71,374 från Förenta
staterna). - Den produktiva jordarealen uppskattas nu
till 26,393 mill. har, hvaraf endast omkr. l mill. har
äro ouppodlade. De viktigaste jordbruksprodukternas
kvantiteter 1922 voro:

Hvete . Korn . Hafre . Råg ... Majs .. Ris ....
.. 4,44 mill. t(
.. 0,17 » .. 0,44 » .. 0,12
» .. 1,63 » .. 0,47 »
)n Bönor ...... 0,2? mill. ton
Potatis .... 1,29 » » Sockerbetor 1,73
» » Vin 33 » hl.

Oliver ..... 24 » »

Silkesodlingen lämnade omkr. 31,000 ton
kokonger 1922. Silkesspinnerierna voro 670
och silkesväf-verierna 164, de sistnämnda
med 23,759 arbetare, hvaraf 21,851 kvinnor
(1920). Skogarnas produktionsvärde (timmer,
arbetade trävaror m. m.) uppgår årligen till
omkr. 225 mill. lire. Mineralprodukternas värde
var 644,s mill. lire, hvaraf mineraliskt bränsle
244,3 mill. lire, svafvelmalm 172,7 mill. lire,
zink 46,7 mill. lire och kvicksilfver 43,s
mill. lire (1920). Antalet arb. i bergverk o. d. var
s. å. 67,456. Stenbrotten sysselsatte 46,820 pers.,
hvaraf 1,257 kvinnor, och hade 61,74 mill. lire
afkastning 1916. - Industrien (sidenindustri inräknad)
omfattade 243,926 företag med 2,304,438 anställda och
1,620,404 eff. hkr drifkraft 1911. - Utrikeshandelns
omsättning uppgick till 29,280 mill. lire, hvaraf
20,057 mill. för import och 9,223 mill. för export,
oberäknadt ädla metaller, 1921. Från Sverige
importerades 1920 enligt svenska källor för 27,23
mill. kr., och dit exporterades s. å. för 18,54
mill. kr. På de 1920 viktigaste handelsländerna kommo
följande handelsvärden (i mill. lire):

Tryckt den 6/6 24

38,835,941 | 125,9

]nf. Utf.

Förenta staterna .................. 8,687,9
936,2

Storbritannien och Irland ...... 4,606,9
1,378,7

Argentina .......................... 3,004,9
604,i

Frankrike ........................... 1,903,5
1,695,6

Tyskland .......................... 1,096,6
573,6

Österrike ........................... 650,6
621,3

Balkanländerna ................... 630,7
1,189,2

Schweiz ............................ 574,2
1,504,4

Handelsflottan är med afseende på tontalet den
fjärde i ordningen i världen och räknade 893
ång-och motorfartyg om 2,468 mill. bruttoton samt
378 segelfartyg om 183,000 bruttoton. - Järnvägarnas
längd 1922 var 20,737 km., hvaraf 16,573 km. tillhörde
staten. S. å. funnos 12,039 postanstalter, 57,126
km. telegraflinjer med 400,427 km. trådlängd,
10,118 telegrafstationer och 25 kuststationer
för trådlös telegrafi. Telefonnätets trådlängd
var 168,166 km. 1921. - Af guldmynt finnas nu
äfven 50- och 100-lirestycken, af silfvermynt
äfven 50-centesimistycken och af sedlar valörer
om 5,10,25, 50, 100, 500 och 1,000 lire. Under
Världskriget utsläpptes äfven sedlar (buoni di
cassa) om l och 2 lire i st. f. silfvermynt. -
Välgörenhetsinrättningarna (istituzioni pubblicJie
di beneficenza) voro 33,117 med 2,742,89 mill. lire
kapital 1921. - Budgeten 1923-24 upptog inkomster
till 17,767 mill. lire och utgifter till 20,619
mill. lire, alltså ett deficit - liksom ända
sedan 1920 - på 2,852 mill. lire. De viktigaste
inkomsterna voro: afkastning af statsegendom 15,4
mill., direkta skatter 1,254 mill. (däraf personlig
inkomstskatt 974 mill.), skatt på affärer 1,039
mill., tullar och ac-ciser 575 mill., monopol 3,218
mill. (däraf tobak 2,701, salt 171 mill., lotterier
329 mill.), afkastning af allmänna inrättningar
550 mill. lire. Af utgifterna märkas: utgifter för
statsskulden 10,917 mill., för finansministeriet
1,611 mill., för justi-tiemin. 175 mill., för
undervisning 901 mill., för landtförsvaret 1,102
mill. och för sjöförsvaret 1,308 mill. lire. - Hela
statsskulden uppgick 1922 till 78,215,7 mill. lire,
hvaraf 49,368,3 mill. i fast och 28,847,4 mill. i
flytande skuld. - Undervisningsväsen. Folkskolornas
antal var 131,513 med 84,123 lärare och 4,024,478
lärj. Elementarundervisningen omfattade 1,967 lärare
med 346,218 lärj. 1920. De 17 statsuniversiteten hade
39,734 studenter. De med afseende på studentantalet
största universiteten läsåret 1919-20 voro
i ordning: Neapel, Rom, Bologna, Palermo och
Turin. Handelshögskolor finnas nu äfven i Rom
och Turin. 1919 bildades ett nationalinstitut för
analfabeternas undervisning. - Tiil religionen voro
32,983,664 pers. (95,i3 proc.) romerska katoliker,
123,253 protestanter (O,se proc.), 34,324 judar
(0,n proc.),

36 b., S. 23

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free