- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
709-710

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Italien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

709

Italien

710

förhållanden, men det visar sig på mångahanda sätt,
att man inom landet högt uppskattar sjövapnets
betydelse samt att flottans effektivitet och
krigsberedskap äro förträffliga. - Slagskeppens antal
är f. n. (1924) 10, om det 1916 i Taranto till följd
af inre explosion sjunkna och 1920 bärgade "Leonardo
da Vinci" medräknas. Detta fartyg kommer emellertid
icke att försättas i tjänstdugligt skick, och som
de 4 äldsta slagskeppen icke längre äro tidsenliga,
eger flottan nu endast 5 effektiva slagskepp (om
tills. 93,000 ton). Enligt Washington-konferensens
bestämmelser får tontalet af italienska flottans
slagskepp icke öfverstiga 175,000 och må under
hvartdera af åren 1927-29 och 1931 l slagskepp om
högst 35,000 tons deplacement stapelsättas. Af 16
kryssare äro 9 pansardäcks-kryssare fullgoda. Så
ock de flesta af flottans 13 spanare, 47 jagare och
närmare 50 undervattensbåtar, öfriga fartyg - smärre
monitorer, kanonbåtar, torpedbåtar och specialfartyg
- äro af mindre värde. Flottans flygvapen, som
f. n. (1924) räknar endast ett 50-tal flygbåtar,
är föremål för lifligt intresse. Utöfver förut
befintliga örlogsstationer har efter Världskriget
Pola tillkommit, hvarjämte depåer ordnats i Fiume
och Zara. - Personalstyrkan skall enligt beslut
1923 ökas från 40,000 till 45,000 man och de
värnpliktiges tjänstetid från 24 till 28 månader.
H. W-i.

Författning och förvaltning. Ministrarna
äro f. n. (1924) 13, näml.: konseljpresidenten
(tillika inrikes- och utrikesminister), kolonial-,
justitie-, finans- och skattkammar-, krigs-, marin-
och undervisningsministrarna, ministrarna för allmänna
arbeten, för jordbruk, för industri och handel,
socialministern, ministern för post och telegraf
samt ministern för de befriade områdena. Senaten
bestod 1922 af 9 medlemmar af kungliga huset och
393 andra lifstidssenatorer. Deputeradekammaren
bestod s. å. af 535 medl.: en för hvart 71,000-tal
inv. enligt 1911 års census. 1921 funnos 11,821,168
väljare (män och kvinnor, d. v. s. 34 proc. af
befolkningen). Vallagen af dec. 1920 gaf rösträtt åt
alla italienare, män och kvinnor, som fyllt 21 år,
samt äfven åt yngre män, hvilka gjort militärtjänst
under Världskriget. Mandatfördelningen har enligt
lagstiftning 1923 ändrats därhän, att hela landet
utgör en valkrets och att det parti, som erhållit
högsta röstantalet och samtidigt minst 25 procent
af de af gif na rösterna, därmed förvärf var två
tredjedelar af kammarmandaten, hvarefter återstoden
proportionellt fördelas mellan öfriga partier. De
deputerade åtnjuta numera 15,000 lire i års-arfvode. -
Kommunernas antal l jan. 1923. var 8,366.

Koloniernas areal och folkmängd framgå af följande
tabell:

! En särställning intaga de ockuperade T
o l f-I ö ar n a (se d. o., äfven i Suppl.) och
några andra i öar i Egeiska hafvet
(Occupazione delle isole delVEgeo: Khodos,
Stampalia, Scarpanto, Caso, Piscopi, Nisiro,
Calimno, Lero, Patmo, Cos, Simi, Calchi och Lipso).
Deras invånarantal beräknades till 100,198 pers. år
1917. - Litt.: G. Borghese, "L’Italie möderne" (1913),
E. Lémonon, "L’Italie économique et sociale" (s. å.),
E. Giampiccolo, "Le i colonie italiane in Africa"
(1914), E. Braun, "The l new Tripoly" (s. å.),
P. Lanino, "La nuova Italia | industriale" (4 bd,
1917), K. F. Foerster, "The italian emigration"
(s. å.), H Zimmern och A. Agrosti, "New Italy"
(1918), och G. Tomasi, "Le regioni d’Italia" (1922).
E. A-t.

Historia (efter 1909). Ministärerna Sonnino
(dec. 1909-mars 1910) och Luzzatti (mars 1910-mars
1911) voro svaga och beroende af den af GiolittJ
behärskade kammarmajoritetens osäkra välvilja,
l mars 1911 bildade Giolitti en ny ministär med
rösträttsreform, arbetarpensionering och statligt
lifför-säkringsmonopol på programmet. Dess arbete
blef emellertid förnämligast af utrikespolitisk art.
Giolitti och utrikesministern San Giuliano förberedde
på sommaren i all tysthet ett eröfringskrig mot
Turkiet i syfte att förvärfva dess nordafrikanska
provinser Tripolis och Cyrenaica. I:s allierade,
Tyskland och Österrike-Ungern, höllos i det längsta
utanför dessa planer, enär man förutsåg deras
ogillande af dem och dessutom ville undvika en j
medlingsaktion. I:s krigsförklaring utfärdades 29
| sept. Om krigshändelserna se Trip.oliskri-j
get. De första lättvunna framgångarna följdes
j snart af militära svårigheter inför turkarnas
och arabernas sega motstånd i det inre af landet,
men redan 5 nov. utfärdades ett dekret om de båda
provinsernas annektering, detta för att hindra
hvarje stormaktsmedling på annan bas än italiensk
suveränitet öfver dem. Länge hindrades italienska
regeringen genom diplomatiskt tryck, särskildt från
Österrike, att utsträcka krigsoperationerna till
Egeiska hafvet, men när så på allvar skett i april
1912, blef Turkiet mera fredsbenäget, och efter
besvär-i liga, långt utdragna fredsunderhandlingar
afslöts i 18 okt. s. å. fredsfördraget i Ouchy. I
detta maske-I rades nödtorftigt det turkiska
afträdandet af Tri-| polis och Cyrenaica (se därom
Tripoliskri-I g e t, sp. 768); återlämnandet af de
under kriget j af I. besatta Tolföarna (.e d. o.,
äfven i Suppl.) j medgafs i princip, men på villkor,
som gjorde, att i det kom att ställas på framtiden.
Kort därefter i förnyades trippelalliansen, 5
dec. 1912, försedd l med ett tilläggsprotoKoll,
som i status-quo-aftalen i inbegrep äfven I:s
suveränitet öfver Tripolis och Cyrenaica. Under
1913 års Balkankris samverkade I. med Österrike
om att utestänga Ser-

Kolonier

Are
al kvkm. ’
Inv.

Libia . .
...

omkr
1,500,000 119,000 l 189,000 il
168,000 j
0,5o ;
omkr. 1,000,000 380,000
300,000 (år 1914) 10,017

Colonia Eritrea


Colonia della Somalia meridionale (Benadir) ......
j> Somalia settentrionale (Obbia, Nogal,
Migiurtini)... > Concessione di Tien-tsin
(Kina) ........................ »


Summa !
omkr
1,976,000 j
omkr. 1,690,017

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free