- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
729-730

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jacoby ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

729

Jagersfontein-Jakobeny

730

lösdrifvare, och i "Kung Eriks visor" kan man säga,
att han söker spela kungens roll, ehuru det knappast
blir mer än en maskering, d. v. s. han förkläder sig,
men vill bli igenkänd. Annat är förhållandet med
samme författares "I \alet och kvalet", där "jag"
är en ung flicka, bakom hvilken författaren icke
alls döljer sig, utan i hvars individualitet han
velat tränga in. Man har efter W. Scherer kallat
dylik dikt roll-lyrik och den förut karakteriserade
mask-lyrik. Stundom äro de gifvetvis vanskliga att
skilja åt och sammanfalla icke sällan. Identifikation
af en dikts "jag" och skaldens person torde emellertid
ske oftare och i högre grad än vederbör; å andra
sidan finns det icke sällan i till synes äfven mycket
objektiv roll-lyrik mer af den diktande själf, än man
märker. - I den episka diktningen har man särskildt
talat om jagroman (se R o m a n, sp. 689), en sådan,
som berättas i jagform, vare sig "jag" är författaren
själf, oförklädd, såsom i Wallenbergs "Min son på
galejan", eller förklädd, som i Gottfried Kellers
"Der griine Heinrich", eller en uppdiktad person,
som berättar, såsom i Hj. Bergmans "Savonarola". Jfr
Scherer, "Poetik" (2:a uppl. 1900), Fr. Spielhagen,
"Bei-träge zur theorie und technik des romans"
(1883), och R. M. Werner, "Lyrik und lyriker" (1890).
R-nB.

Jagersfontein, stad i brittisk-sydafrikanska kolonien
Oranjefristaten, 14 km. ö. om Fauresmith, är genom
järnväg förbundet med Springfontein. Där upptäcktes
1878 en betydande diamantgrufva. Omkr. 9,500 inv.
E. A-t.

*Jagic, Yatroslav, dog 7 aug. 1923 i Wien.

*Jago, personage (demonisk ränksmidare) i Shaksperes
sorgespel "Othello" och i Yerdis därpå byggda opera
"Otello" (där J. har barytonparti j.

Jagow [ja’gå]. 1. Gott Ii e b von J., tysk diplomat,
f. 22 juni 1863 i Berlin, blef 1906 föredragande råd
i utrikesministeriet, 1907 tysk gesant i Luxemburg
och 1909 ambassadör i Rom samt utsågs jan. 1913 att
efterträda Kiderlen-Wächter som statssekreterare för
utrikes ärenden. J. var till sin allmänna läggning
rätt tillbakadragen och gjorde föga lycka som
parlamentarisk talare. I likhet med riks-kansleren
Bethmann-Hollweg satte han som främsta uppgiften
för tysk utrikespolitik att förbättra förhållandet
till England, och han hade förtjänstfull andel i
de tysk-engelska förhandlingar om de portugisiska
kolonierna och Bagdadjärnvägen, hvilka sommaren
1914 ledt till samförstånd om detaljerade
konventionsutkast. J. fogade sig under veckorna
närmast före Världskrigets utbrott 1914 utan nämnvärda
egna insatser i rikskanslerens ledning; först på
aftonen 22 juli fick han sig delgifven texten till
Österrike-Ungerns följande dag aflämnade ultimatum
till Serbien, hvilket han enligt egen uppgift fann
"väl skarpt och skjutande öfver målet", men på detta
sena stadium ej ansåg sig kunna påverka. J. afgick
från utrikesministerposten i nov. 1916 och var sedan
delegerad för den frivilliga sjukvården i Kurland. Han
har utgett memoarboken Ursachen und ausbruch des
Weltkriegs (1919; "Världskrigets orsaker och utbrott",
s. å.), hvari han försvarar sin politik och ger en del
intressanta upplysningar från juliveckorna 1914. -
2. T r a u-gott von J., tysk ämbetsman, politiker,
f. 18 maj 1865 i Perleberg, var 1908-16 polispresident

i Berlin och gjorde sig vid de socialdemokratiska
rösträttsdemonstrationerna 1910 bekant för sina
i stenstil affattade varningsproklamationer. Han
var 1916-18 regeringspresident i Breslau, nödgades
af gå vid revolutionen i nov. s. å., framträdde
därefter som ultrakonservativ politiker, var en
af de ledande i den s. k. Kappkuppen 1920 (se
Kapp, W., Suppl.) och fungerade därvid som Kapps
inrikesminister. För sitt deltagande i Kapps företag
dömdes han dec. 1920 till 5 års fästningsstraff.
1-2. V. S-g.

Jahnsson, Bror Johan (Jean) Teodor, juvelerare,
samlare, f. 7 sept. 1854 i Stockholm, öfvertog
där 1879 C. G. Hallbergs fabrik och affär, som
J. förestått sedan 1875, blef 1896 verkställande
direktör i den då till aktiebolag ombildade
guldsmedsfirman samt 1886 hof juvelerare och 1907
turkisk generalkonsul. Han förvärfvade 1902 det gamla
förnäma van der Nootska huset på Södermalm (afbildadt
i fig. 38 å pl. VIII till art. Stockholm) och lät
det undergå en synnerligen pietetsfull restaurering i
samråd med en kommission af arkitekterna I. G. Clason,
K. Salin och Agi Lindegren samt målaren V. Andrén,
de två sistnämnde de egentligen utförande. J. har
där med smak och urskillning anbragt rika samlingar
af bl. a. hufvudsakligen svenska silfversaker,
däribland en samling af flera hundra skedar
fr. o. m. 1400-talet, porslin, pretiosa (däribland
en ojämförlig samling dyrbart smyckade gulddosor),
svenska miniatyrer, konstmöbler svenska gravyrporträtt
och ett bibliotek om betydligt mer än 100,000 bd,
omfattande in- och utländska verk i flerehanda
ämnen, bl. a. nästan fullständiga samlingar af svensk
dramatisk och svensk topografisk litteratur, dessutom
inkunabler, reformationsskrifter, svensk historia
m. m Till bibliotekets nyförvärf får äfven räknas
den enastående samling af Stockholmiana, som under
många årtionden hopbragts af kaptenen K. Akrell, hof
tandläkaren E. Förberg och bokhandlaren K. Börjesson
och som var påtänkt att inköpas till det nya
stadshuset. Äfven J:s vapensamling är synnerligt stor,
bestående af hans egna samlingar, ökade med bankiren
A. Bergs förut å Viks slott i Uppland förvarade
samling. Vapensamlingen och tafvelsamlingarna förvaras
på Stensunds egendom nära Trosa.

Jaikska kosacker. Se Kosacker, sp. 1121.

*Jajpur tillhör nu prov. Behar and Orissa.

Jakab, ö d ö n, ungersk författare, f. 26 juli 1854
i Vadasd, komitatet Maros-Torda, har på grundval
af gamla sägner och i folklig stil författat episka
dikter om konungasonen Argirus (1895) och Szilågyi
és Hajmåsi (Szilågyi ocli Hajmåsi; 1899), samt utgett
flera lyriska diktsamlingar, romaner, novellsamlingar
och dramer. Särskild popularitet vunno på sin tid
hans szeklerberättelser Székely historiåk (1884).
K. B. W.

"Jakarandaträ. Å rad 4-5 uppifrån står Jaca-randa och
Mach&rium bör vara Machcerium och bignoniacésläktet
Jacaranda

*Jakob an der Birs. Se äfven Sankt Jakob an der Birs.

Jakobeny, stad i Bukovina, i sydöstligaste delen af
Skogs-Karpaterna, vid Gyllene Bistritz (Bistrita),
23 km. s. v. om Kimpolung. 2,500 inv. J. jämte trakten
däromkring, "trelandshörnet" mellaB Ru-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:10:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcp/0391.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free