- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
731-732

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jacoby ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

731

Jakobsberg-Jaleo

732

manien och Ungern (Siebenburgen), var under
Världskriget föremål för många strider mellan de
i regel anfallande ryssarna och de försvarande
österrikarna. Särskildt häftiga voro striderna i
jan. 1915, i aug., nov. och dec. 1916 samt i jan. och-
febr. 1917. Kyssarnas alla försök att genom passet
vid J. intränga i Ungern misslyckades. Jfr V ä r l
d s k r i g e t, sp. 194 och 207. H. J-dt.

Jakobsberg. 1. Fideikommissegendom i Björn-lunda
socken, Södermanland, ö. om Båfven, omfattar 8 mtl med
en areal af 1,700 har, hvaraf 442 har åker och 1,217
har skog; tax.-v. 646,900 kr. (1923). J. bebyggdes
som säteri af J. Wattrang på 1670-talet och är
fideikommiss inom släkten; nuv. innehafvare är
kammarherre C. A. Wattrang.

2. Egendom i Järfälla socken, Stockholms län,
tillhörig Mälarprovinsernas egnahems-a.-b., med ett
tax.-v. af 231,900 kr. (1922), samt folkhögskola, i
den gamla hufvudbyggnaden, uppförd på 1700-talet och
1922 taxerad till 108,000 kr., tillhörig Föreningen
Jakobsbergs folkhögskola. Undervisningen omfattar
manlig och kvinnlig hufvudkurs samt kortare
sommarkurs äfvenledes för manliga och kvinnliga
elever. - Bland äldre egare till gården märkas
under 1600-talet släkterna Krus, Lillie-höök
och Bielke, under 1700-talet Diicker, Barck och
Adlerberg; under 1800-talet växlade den ofta egare
samt är nu till stor del styckad till egna hem.
l o. 2. O. Sjn.

*Jakobselven. Vid dess mynning ligger fiskeläget
och handelsplatsen Jakobselv, strax v. om Vadsö. 239
inv. (1920).

Jakobsen, Jakob, dansk språkman, f. 22 febr. 1864 i
Thorshavn, d. 13 aug. 1918 i Köpenhamn, vardt filos,
doktor 1897 på en afh. om det norröna språket
på Shetlandsöarna, som han egnade ytterligare
ett par arbeten. Han sysslade vidare särskildt
med färöiskan, var Hammershaimbs medhjälpare i
fråga om dennes antologi och utgaf "Diplo-matarium
fseroense" (I, 1907), Fceröske folkesagn og eventyr
(1898-1901) och F (Brask sagnhistorie (1904).
P. E-t.

*Jakobs församling omfattar 45 har och hade 9,749
inv. 1923.

Jakobslilja, bot. SeSprekelia.

’Jakobstad. 1. Staden hade 7,124
inv. 1922. Sockerfabriken har upphört; bland nyare
industriföretag märkes J. A. Holm & co a.-b:s
tobaksfabrik. Järnväg (17 km.) till Bennäs station
å österbottniska kustbanan. 4-5 km. från stationen
ligger uthamnen Al h öl m en. I staden märkas
J. L. Eunebergs staty, donatorn Otto A. Malms
minnesstod och den af V. Vallgren utförda vården
å de i kriget 1918 stupade skyddskåristernas
graf (1919). Stadsförsamlingen afskildes 1907
från Pe-dersöre till själfständigt pastorat,
som numera hör till Borgå svenska stift. Jfr Alma
Söderhjelm, "Jakobstads historia" (3 bd, 1907-14).
O. B-n.

*Jakobstadt hör numera till Lettland; dess lettiska
namn är Jekabpils. - Under Världskriget var trakten
kring J. skådeplatsen för häftiga strider mellan
ryssar och tyskar alltifrån 5 sept. 1915 till
21 sept. 1917, då tyskarna under generallöjtnant
v. Schmettow stormade brohufvudet vid J. och intogo
själfva staden (den 23). Jfr Världs-k r i g e t,
sp. 192, 209 och 226. L- W:son M.

Jakon, zool. Se Papegojor, sp. 1484.

*Jakt. Om nu gällande jaktstadga se d. o. Suppl.

Jaktlopp, sporlv., en kombination af j a k t
r i d-ning och kapplöpning (se dessa ord), som
vanligen anordnas så, att deltagarna i ridten följa
på lämpligt afstånd en ledare, s. k. master, som
dirigerar det s. k. fältet öfver hinder i terräng
eller å kapplöpningsbana, hvarefter deltagarna på
ledarens kommando eller tecken afsluta jaktridnmgen
med en kapplöpning, s. k. upplopp.

Vid offentliga täflingar i Sverige skiljer
man på jaktlopp med master, hvarvid det i
täf-lingspropositionen finns fastställda distanser
för såväl jaktridningen som upploppet, och jaktlöp-n
i n g, då mastern på obestämdt afstånd från målet
lämnar täflingen fri. Dylika täflingar lämpa sig som
föröfning till ridning af steeple-chase (se d. o.).
B. C-m.

Jaktlöpning, sportv. Se J aktlopp. Suppl.

*Jaktpass. Enligt lag 8 nov. 1912 om rätt till jakt
må utländsk undersåte ej inom riket idka jakt med
skjutgevär, med mindre han är försedd med jaktpass,
utfärdadt för honom personligen. Han har dock rätt att
utan jaktpass jaga å fastighet, som han med konungens
tillstånd besitter. Dylikt dokument erfordras ej
heller för främmande makts beskickning. Jaktpass
utfärdas i den ordning och mot den afgift till kronan,
som konungen bestämmer. Se vidare jaktstadgan
af 8 nov. 1912 § 11 och k. kung. s. d. om hvad
vid utfärdande af jaktpass är att iakttaga.
A. E-g.

Jaktplan, milit. flygv., detsamma som jagare ocb
jaktflygplan. Se Flygplan och Flygvapnet. Suppl.

*Jaktskatt. Se äfven Jaktpass. Suppl.

Jaktslottet (J ägt slö 11 et), ram- och
inledningsberättelse till "Törnrosens bok" af
C. J. L. Almquist (se denne, sp. 675).

* J aktstadga. 1864 års jaktstadga har aflösts af
jaktlagstiftningen af 8 nov. 1912. Denna innefattar
en lag om rätt till jakt och en jaktstadga. Af
samma datum är jämväl en k. kung. ang. grunderna
för tillgodogörande af kronans jakträtt.
A. E-g.

*Jakub kan dog 1923.

*Jakubu hör sedan 1914 under Colony and pro-tectorate
of Nigeria.

Jalander, Bruno Fredrik, finländsk militär, f. 28
aug. 1872 i Brahestad, genomgick Finska kadettkåren,
var officer vid Nylands skarpskyttebataljon
1895-1902, verkade som fångvårdstjänsteman 1902-05,
var polismästaradjoint i Helsingfors 1905-10 och
disponent för Strömsdals bruk 1910-13. J. genomgick
skogstekniska högskolan i Härnösand 1913 och var
1914r-17 inkallad i militärtjänst i Kyssland. E*ter
revolutionen utnämndes han till ’landshöfding i
Nylands län 1917; han hölls under novemberstrejken
s. å. fängslad af "röda gardet". J., som avancerat
till generalmajor, har varit försvarsminister i
flera ministärer: i Erichs mars 1920-april 1921,
i Vennolas sept. 1921 -juni 1922, i Cajanders
juni-nov. 1922, i Kal-lios nov. 1922-juni 1923;
han är partilös. J. är sedan 1919 gift med
sångerskan Aino Achté (se d. o.; äfven i Suppl.).
T. C.

*Jalaparot, farm. Om falsk jalaparot se M i r
a-bilis. Suppl.

Jaleo [chale’å], spansk nationaldans, en liffull och
behaglig solodans i 3/8 takt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0392.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free