- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
733-734

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jacoby ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

*Jalpaiguri. 1. Distriktet tillhör nu prov.
Bengalen. 7,560 kvkm. 902,660 inv. (1911).

*Jaluit förvaltas nu af Japan såsom mandat under
Nationernas förbund.

Jamadagni, ind. myt. Se Yamadagni.

*Jamaica. Befolkningen var 858,118 pers. 1921
(401,973 män och 456,145 kvinnor, en ökning
sedan 1907 med 3 proc.), 73 på 1 kvkm. Nära 77
proc. voro negrer, 157,223 mestiser, 25,999 inder
och kineser samt 14,476 hvita. S. å. funnos 690
offentliga folkskolor med 90,956 inskrifna lärjungar,
hvaraf dock blott 2/3 deltogo i undervisningen,
3 seminarier för kvinnor och 1 för män, 2 stats- och
flera enskilda statsunderstödda läroverk med en
totalkostnad af 143,455 pd st., hvaraf staten bidrog
med 107,064 pd st. Den odlade jordarealen var
489,356 har, hvaraf 22,431 har upptogos af
sockerrör, 8,060 har af kaffe, 23,585 har af bananer,
15,352 har af kokosnötter och 5,938 har af kakaoträd.
Finansåret 1921–22 gick importen till 5,47
mill. pd st. och exporten till 3,36 mill. pd st. 1922
funnos 322 km. järnvägar, 1,897 km. telegraflinjer,
1,822 km. telefonlinjer, 30 km. elektriska och 146
km. ångspårvägar samt 80 km. mulåsnespårvägar.
Sammanlagda in- och utklarerade fartygstonnaget
var 3,47 mill. ton 1921.
E. A-t.

Jamaicabananer, bot. Se Musa.

Jaman-kala, kirgisisk stad. Se Orsk.

Jambisk, metr., som är sammansatt af jamber
(se Jamb).

*Jambosa, bot. Jambosa Caryophyllus har
återförts till släktet Eugenia och kallas åter Eugenia
caryophyllata
.

Jamdena, ö. Se Timorlaut.

*James, H., baron James of Hereford,
dog 18 aug. 1911.

*James. 1. William J. lämnade professuren
1907 och dog 27 aug. 1910 på sin gård Chocoma
i New Hampshire. Hans son Henry J. utgaf 1920
i 2 bd The letters of W. J. – 2. Henry
J
. dog 28 febr. 1916 i London.

James [dʃeims], Thomas, engelsk sjöfarande,
f. omkr. 1593, d. omkr. 1635, utsändes maj 1631
att söka nordvästpassagen, sammanträffade med
Luke Fox (se d. o. Suppl.) i grönländska farvatten,
gaf namn åt James bay, en bukt af Hudsons
vik, och återvände okt. 1633 till sin hemstad
Bristol. Se Polarexpeditioner, sp. 1153.

James bay [dʃéims bei’], den sydöstligaste bukten
af Hudsons vik, upptäckt af Th. James (se
d. o. Suppl.).

*Jameson, L. S., var 1910–12 ledare för
unionistpartiet i sydafrikanska parlamentet, drog sig
sedan af hälsoskäl tillbaka från politiken och
bosatte sig i London. 1913 blef han styrelseordförande
i British South Africa company och inlade som
sådan stor förtjänst om Rhodesias ekonomiska utveckling.
Under Världskriget var han ordf. i
centralkommittén för de brittiske krigsfångarnas bispringande.
J., som vid Sydafrikanska unionens tillkomst
1910 erhöll knightvärdighet (sir Starr J.)
och 1911 blef baronet, afled 26 nov. 1917 i
London. Med Botha var han förbunden i intim
vänskap, och äfven på boerhåll hade man vid J:s död
i allmänhet förlåtit honom hans ”raid” för det
myckna arbete han sedermera egnat åt utjämning
af nationalitetsmotsatserna och åt Syd-Afrikas
materiella utveckling. Jfr Ian Colvin, ”The life of
J.” (2 bd, 1922).
V. S-g.

Jamieson [dʃéimisən], Thomas Farder,
skotsk geolog, f. 26 april 1829 i Aberdeen, d. 1913, lärare vid
universitetet där, sedan 1862 led. af Geological
society, var den förste, som (i ett arbete
om Skottlands glacialgeologi 1865) framkastade
tanken på ett kausalsammanhang mellan nedisning och
nivåförändringar. Han gjorde gällande, att ismassan
tryckte ned jordskorpan och att isens afsmält-ning
förorsakade landets höjning; 1882 utvecklade han
ytterligare denna teori samt utförde beräkningar
öfver ismassans vikt, dess tryck på jordskorpan
samt dennas elasticitet, hvilka alla i hög grad
stödja hans teori. 1888-90 tillämpade G. De Geer
densamma på Skandinaviens glaciala och postglaciala
nivåförändringar, ett uppslag, som visade sig vara
synnerligen fruktbärande. Oberoende af J:s arbeten
hade man i Nord-Amerika antagit ett liknande samband
mellan nedisning och nivåförändringar, och numera
hänför man detta samband till de genom senare
tiders undersökningar betydelsefulla isostatiska
utjämningarna af massförflyttningar i jordskorpan. Se
D e G e e r 10, sp. 15, samt Höjning, Suppl., och
Isostasi. Suppl. K. A. G.

Jammismen [ja’m-], litt.-hist. Se J a m m e s, Fr.

Jamnagar, stat. Se Nawanagar.

Jamtli. Se Fornbyn Jamtli. Suppl.

Ja-Mueri, sjö. Se M a-n j ar a.

Jane Eyre [djéYn äi’], berömd roman af pseud. Currer
Bell (se B r o n t é, C h a r l o 11 e, sp. 275),
i dramatisering af Charlotte Birch-Pfeiffer uppf. i
Stockholm f. g. 1854.

Janesic [janejitj], Anton. Se Slö venska litteraturen,
sp. 1474.

Janet [jana], Pierre, brorson till den i hufvudarbetet
nämnde Paul J., fransk psykolog och läkare, f. 30
maj 1859 i Paris, sedan 1895 professor i psykologi
vid College de France, har genom sina i form som
i sak mästerliga undersökningar öfver viljans
och uppmärksamhetens, minnets och känslolifvets
rubbningar, öfver tvångsföreställningar, fobier m. m.,
öfver rubbningar i realitetsuppfattningen, "folie
de doute", m. m. lagt grunden till den uppfattning
af neuroserna och hysterien, som utom den Freudska
psykoanalytikerskolan är den vanliga, samt har
genom sina teorier för den psykiska spänningen
(tension psychologique), för de undermedvetna
funktionerna samt sina bidrag till en de högre
psykiska funktionernas genes lagt grunden till den
samtida franska psykologien. Bland hans arbeten
märkas L’automatisme psychologique (1889), L’état
mental des hystériques (1893), Névroses et idées
fixes (1898), Les obsessions et la psychasténie
(1903), The major symptoms of hysteria (i "Lec-tures
in the Harvard university", 1907), Les nevröses
(1909) och Les meditations psychologiques (1919).
G. A. J.

Jangi-Hisar, befäst stad i Öst-Turkestan,
omkr. 70 km. s. ö. om Kaschgar, vid karavanvägen
dit. Omkr. 10,000 inv. I J. har Svenska
missionsförbundet en station sedan 1912.

Jang-tse-området. Se Asien. Suppl., sp. 329.

Janilinn, estniska namnet på Ivangorod (se d. o. 1,
äfven i Suppl.).

*Janina (grek. Ioánnina) bildar nu (1924) en nomos
i Grekland (nomos Ioánnina). 6,732 kvkm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:10:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcp/0393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free