- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
737-738

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Janssen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(1904-06) och Christiern II:s datter (1908-12). Ett
tjugutal är öfv. till sv.
P. E-t.

Janssen, Luplau, dansk målare, f. 15 juni 1869 i
trakten af Slagelse, studerade vid konstakademien
1887-91 och därefter i Italien och Paris. Han
har utställt på den fria utställningen, har målat
porträtt, figurbilder och landskap, bl. a. en stor
målning med dansande högskoleflickor, har utfört
många raderingar och verkat som teckningslärare.
P. E–t.

*Jansson (sp. 1256), L. J., i Djursätra,
dog 21 aug. 1918 i Djursätra. Han var led. af
konstitutionsutskottet äfven riksdagarna 1911–1914
(lagtima och urtima). Då 1912 i Andra kammaren genom
sammanslagning af landtmannapartiet och nationella
framstegspartiet landtmanna- och bor-garpartiet
bildades, blef J. led. af det nya partiets
förtroenderåd. Han afgick af hälsoskäl ur riksdagen
efter att ha deltagit i urtima riksdagen 1914.

*Jansson (sp. 1257), Eugen F., dog 15 juni 1915
på sjukhemmet vid Skuru. Bland hans arbeten
må ytterligare nämnas Matrosbal (två olika
exemplar, det första 1909 i Thiels galleri, det
andra 1910) och Cirkusscen (hans sista arbete,
påbörjad 1913, ofullbordad; Thiels galleri). 1911
o. f. år utförde han ett antal studier i monumental
storlek af nakna män i rörelse (gymnaster, brottare,
atleter). Nationalmuseum har som gåfva mottagit ett af
hans tidigare Stockholmsmotiv, Kväll vid Kornhamnstorg
(1897), samt ett af J:s själfporträtt (1910; han
framställer sig där i flottans badhus med en mängd
badande män som bakgrund) och har inköpt Från stadens
utkant (målad 1899), Hornsgatan nattetid (1902),
Soluppgång öfver taken (1903) och Atleter (1912). J:s
porträtt meddelas i art. Konstnärsförbundet. Se
N. G. Wollin, "E. J :s måleri" (i Sv. konstföreningens
publikation 1920). G-g N. *Jansson (sp. 1257;
oriktigt i st. f. Janson), Gustaf, dog 10 sept. 1913
i Stockholm. Hans sista verk voro den muntra
äf-ventyrsberättelsen Affären Costa Negra (1910,
flera uppl.; bearb, till äfventyrsfars, uppf. i
Stockholm 1914), berättelserna Hemlösa (1910), Hårda
tag (1911), Kotteriet (2 uppl. s. å.), de pacifistiska
novellerna från Italiens Tripoliskrig Lögnerna (1911,
3:e uppl. 1916; öfv. till flera språk), berättelserna
Segrare (1913), öns herre (s. å.) och Dina barn och
mina barn (s. å.). Efter J:s död utgåfvos romanen
Katastrofen (1914), den dramatiska följden Narses
(1915) och 4 delar Efterlämnade skrifter (s. å.). -
J:s hustru, EmmyAmandaJ., född Hagberg, som efter J:s
död antagit namnet Gustaf-Janson, f. l dec. 1875 i
Stockholm, har också uppträdt som författarinna med
samtidsromaner (Tempelbygget, 2 uppl. 1916, Ester
Brandel, 1918, Murarna falla, 2 uppl. 1920, m. fl.).

Jansson, Gustaf, ingenjör, metallurg, f. 11
okt. 1850 i Nora bergslag, genomgick Filipstads
bergsskola 1872-73, var 1874-76 anställd vid
Lesjöfors bruk och förvärfvade under anställning
1877-80 vid firman Washburn & Moen valsverk i
Worchester, Nord-Amerika, grundliga erfarenheter
i järnbruksdrift. 1880 engagerades J. vid Munkfors
bruk, där han, några år chef för den metallurgiska
afd., sedan 1885 är öfveringenjör. J. har inlagt
stor förtjänst om vår järnindustris utveckling,
dels genom förbättringar af martinprocessen och
dess tillämpning, dels genom utarbetande af de
metoder för kallvalsning af stål, som gjort
Munkfors bruks kallvalsverk världsbekant för
oöfverträffade kvalitetsfabrikat. J. fick 1924
Järnkontorets belö-ningsjetong i guld. Han har
varit (moderat) led. af Värmlands läns landsting.
Fmn.

Jansson, Karl (Carl) Peter, riksdagsman,
f. 29 juni 1858 i Färnebo socken, Värmlands
län, blef 1880 banvakt, senare banmästare (vid
Daglösens station å Bergslagsbanan) och därefter
hem-mansegare (i Edsbäcken). J. invaldes 1899 för
Färnebo härads valkrets i Andra kammaren, hvaraf
han sedan varit ledamot (utom åren 1915–17). Han
har 1903–14 varit led. af lagutskottet och från
1918 af konstitutionsutskottet. J. har varit medlem
af liberala samlingspartiet från dess början 1900
(från 1924 af frisinnade folkpartiet) och sedan
1910 tillhört dess förtroenderåd. Af frisinnade
landsföreningens verkställande utskott är J. medlem
sedan 1913. J. har varit statsrevisor 1913-14,
led. af järnvägslöneregleringskommittén 1906-07 och
af jordkommissionen 1919–22 samt är landstingsman
från 1910.

Jansson, Vilhelm, tidningsman, f. 29 maj 1877 i
Stockholm, d. där l aug. 1923, sattes i trädgårdslära,
gick igenom handelsskola i Stockholm och reste
18-årig utrikes med afsikt att i Tyskland, Frankrike
och England studera trädgårdsyrket såsom industri
och konst, men rycktes i Berlin och Hamburg in i den
socialistiska rörelsen och lämnade trädgårdsyrket. Han
etablerade sig 1899 i Hamburg som bok- och
pappershandlare, idkade studier i nationalekonomi,
historia och språk, började medarbeta i en del
fackliga veckotidningar och i den socialistiska
dagliga tidningen "Hamburger echo". Sedan 1903
redigerade J. "Gärtnerzeitung" i Hamburg och flyttade
1904 till Berlin, som redaktör för veckotidningen
"Allgemeine deutsche gärtnerzeitung". 1905 blef han
redaktör för "Correspondenzblatt der generalkommission
der gewerkschaften Deutschlands". J. kom i ett mycket
vänskapligt förhållande till fackföreningsledaren
Legien. 1908–12 var han Berlinkorrespondent till
"Socialdemokraten" i Stockholm och medarbetare i
en mängd andra tidningar, svenska och tyska. Han
var fackföreningsinternationalens skandinaviske
öfversättare från dess början 1902 till dess
flyttning från Berlin till Amsterdam 1919. Dess
socialpolitiska program, sådant det antogs på de
socialistiska och fackliga konferenserna i Bern 1919,
författades af honom och har till stor del ingått
i fredstraktaten. I okt. 1919 utnämndes J. till
socialattaché vid svenska beskickningen i Berlin.
G. B-st.

Jansson, Nils Oskar, finländsk folkbildningsman,
f. 9 febr. 1862 i Kimito, lärare vid Vreta folkskola
där sedan 1885, är ifrig förkämpe för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free