Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johannes Baptista ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
767
Johannes Baptista-Johansen
768
den; den slöts i Traventhal, som
hörde till J:s besittningar. Dessa
styrde han med duglighet och omsorg.
E. Ebg.*
Johannes Baptista, pseudonym. Se Nyström, J. E.
Johanneslärjungar. Se M an de er.
Johannes Miirtius. Se M ii i c.
Johannes Minellius. Se M i n e 11 i.
* Johannes Prästen. I Kumänska akad:s "Bulletin de la
section historique" (bd X, 1923) har Const. Marinescu
gett en fyndig förklaring af legenden. På det gamla
etiopiska språket gheez liksom på amhariska är termen
för konung, majestät: Zän eller Jan. När italienska
köpmän i Palestina eller Egypten på 1100-talet hörde
talas om den abessinske konungen, lät det för deras
öron som den italienska formen för Johannes, Giän. Det
togs som hans förnamn. Och han hade i verkligheten
i viss mån fått ställningen som prästkonung och
omnämndes som sådan i arabisk litteratur. Så blef
han prästen (presbytern) Johannes. I korstågens
trångmål blickade man åt alla håll efter hjälp. Och
Abessiniens konung kämpade verkligen mot islam
och sände en beskickning till Palestina. Ryktet
härom nådde Europa. Prästen Johannes skulle bli
räddaren. Att fantasien gaf honom så väldig rikedom,
berodde på, att för medeltidens geografiska kunskap
Etiopien och Indien flöto samman till en oklar
storhet, Indien; och om Indiens rikedomar visste
Alexandersagan att berätta. Så fick denna låna
drag åt prästen Johannes. Så kunde han ock senare
förläggas till det inre af Asien, när de första
ryktena om mongolernas angrepp i ryggen på islam i
13 :e årh. nådde Palestina. Prästen Johannes som en
kristen heretisk konung bortom de otrogne existerade
sålunda verkligen, nämligen som Abessiniens konung;
den sagogestalt, som han fick, sammanhängde med
korstågens psykologi. Hj. H-t.
"Johannesson, A. T h., afgick 1921 från
sin professur. Han är generalsekreterare i
Videnskapssel-skabet i Kristiania.
Johannisberg, skyddshem i Kalix socken, Norrbotten,
för vanartade gossar från länet, grundlades 1910 och
har omkr. 10 har odlad jord samt omkr. 200 har skog,
tax.-v. 70,000 kr. Eleverna deltaga i jordbruksarbete
samt skomakeri och träslöjd. O. Sjn.
Johannisberg-Ljungaverks järnväg (J. L. J.),
normalspårig (1,435 m.), 2,3 km. lång, inom
Väster-norrlands län belägen, eges och trafikeras
af Ljungafors järnvägs-a.-b.,. Stockholm, erhöll
åt enskilda personer beviljad koncession 10
dec. 1909 och öfverläts 21 okt. 1910 åt nyssnämnda
egande-bolag. Järnvägen utgår från statens järnvägars
station Johannisberg, belägen i Ljungans dalgång
n. om älf ven, samt framkommer efter att ha öfvergått
älfven till ändstationen vid Ljungafors och öppnades
för godstrafik 28 dec. 1912, för fullständig trafik
15 febr. 1913. Yid 1922 års slut utgjorde den
afkomstberättigade byggnads- och förrådskostnaden
631,100 kr., hvaraf för banan med husbyggnader
499,803 kr. och för rullande materiel 131,000
kr. Aktiekapitalet uppgick vid samma tid till 150,000
kr. F. P.
Johannisburg, stad i preussiska reg.-omr. Allen-stein
vid Pisseck (tillflöde till Narew). 4,450
inv. (1919). Under Världskriget besattes staden
af ryssarna i början af aug. 1914, men återtogs
under sla-
get vid Masuriska sjöarna i sept. s. å. af
tyskarna. J. ingick därefter som en stödjepunkt i
tyska försvarslinjen J.-Lötzen-Angerburg-Gumbinnen-
Tilsit. Jfr Världskriget, sp. 174 och 178.
H. J-dt.
*Johannisdal, hälsobrunn vid Köping, har enligt
senaste undersökningar Sveriges starkast radioaktiva
vatten.
Johannishofsverket, en kasematterad befästning, som
enligt 1856 års kommitté för uppgörande af förslag
till Stockholms befästande skulle anläggas å en
platå vid Johannishof l knapp km. s. om Skanstull
till försvar för infarten genom tullen och som
reduit för hela södra befästningslinjen. På
enskilda riksdagsmäns motion beviljade 1856-57
års riksdag 200,000 rdr, spm sedan användes till
påbörjande (1859) af arbetena på J., men redan
1862 måste dessa af bry tas, då 1860 års riksdag ej
beviljade några ytterligare byggnadsmedel. De blefvo
sedermera aldrig fortsatta, men hvad som utförts
står fortfarande kvar inom ett inhägnadt område.
L. W:sonM.
*Johannishus. Huruvida släkten Wachtmeisters gods
J. legat i Livland, är tvifvelaktigt. Sannolikare
är, att H. Wachtmeister redan vid skölde-brefvets
utfärdande för släkten Wachtmeister af J. (1687)
därmed afsåg sitt då nyförvärfvade gods Skunckenberg,
fastän den officiella ändringen af dettas namn till
J. kom att dröja till 1769. Se H. Wachtmeister, "Ett
litet problem" (i "Person-hist. tidskr.", XIII, 1911).
*Johannitorden (sp. 48-49). Den i Preussen befintliga
protestantiska grenen ("balliet Branden-burg") står
under högsta ledning af "der Herren-meister" och är
sammansatt af 13 "genossenschaf-ten" i Tyskland,
l i Nederländerna ("Commen-derij Nederland",
grundlagdt 8 juli 1909) och l i Sverige (grundlagdt
1920), hvart och ett styrdt af en på lifstid vald
"kommendator". Under Världskriget lämnade den
protestantiska grenen en mycket effektiv hjälp åt
i fält sårade och insjuknade. Se Hj. Bergstrand,
"Johannitordens historia" (1922).
* Johannsen, V. L., har fortsatt sina betydelsefulla
studier öfver ärftlighet med Falske analogier
(1914; sv. öfv.
1917), Arvelighed i historisk o g eksperimen-tel
betydning (1917; sv. öfv. 1918) och Biologi i
det 19. aarhun-drede (1922; sv. öfv. 1923). Han
är led. af sv. Vet. akad. och Vet. soc. i Uppsala
(1919), med. hedersdoktor i Köpenhamn (1910) och Lund
(1918) samt filos, hedersdoktor i Freiburg (1911)
och Groningen (1914).
* Johansen, V i g g o (se fig. å sp. 769), var
direktör för akademien 1911-14 samt vicedirektör 1909
-11, 1914-17 och 1919-20. Han lämnade professuren
1920. Af hans senare målningar kan nämnas porträttet
af E. Hannover (1912). P- E-t.
Johansen, Fredrik Hjalmar, norsk militär, polarfarare,
f. 15 maj 1867 i Skien, d. 3 jan.
P. E-t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
