- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
771-772

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johannes Baptista ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i utspisningsfrågor; 1914-15 och under den "fortsatta
hungerblockaden" 1919 studerade han näringstillståndet
i Tyskland (se "Sv. läkaresällsk :s förhandl." 1915
och 1919 och "Hygiea" 1919). J:s viktigaste inlägg
på ämnesomsättningens område ha varit undersökningen
af de faktorer, som bestämma energiomsättningen i
muskeln vid de olika verksamhetssätt, som ingå i de
vanliga kroppsrörelserna, samt påvisandet, att druf-
och fruktsocker förhålla sig olika vid omsättningen
i kroppen och att vid samtidig inverkan af flera
faktorer på ämnesomsättningen dessa faktorer verka
additivt. Under krisåren utförde han för tidens
kommissioner en del utredningar: Näringsvärdet hos
s. k. härdadt fett (se "Sv. läkaresällsk :s förhandl"
1918), Träcellulosans tillgodogörande i tarmkanalen
(ibid., 1918), hvarvid han fick ett negativt resultat
samt afstyrkte användningen af detta mjölsurrogat;
Befolkningens näringsbehof i jämförelse med landets
totala lifsmedelsproduktion. J. har lämnat värdefulla
utredningar i lungsotskommitténs betänkande 1907, 1908
(Behofvet af vårdanstalter för lungsotspatienter,
Lungsotsdödligheten i Sverige 1901-0.5) äfvensom
i reglementeringskommitténs betänkande 1910
(Statistisk utredning ang. reglementeringen i
Stockholm 1859-1905 och De smittosamma könssjukdomarna
i Sverige 1822-1906). Som led. af sistnämnda kommitté
yrkade han på reglemente-ringssystemets afskaffande
och motsatte sig hvarje form af prostitutionens
kriminalisering. Hans Reglementeringen i Stockholm
(1913) utkom i fransk öfv. i Geneve 1919. I
"Karol. med.-kir. inst:s historia" (1910) har
J. skrifvit Fysiologiska institutionen. J. är
led. äfven af Fysiogr. sällsk. i Lund (1921), juris
doktor i Edinburgh (1923), hederssenator vid Tekniska
högskolan i Dresden (s. å.) m. m.

*Johansson (sp. 59), Johannes, blef 1912 t. f. och
1915 ord. rektor vid folkskoleseminariet i Linköping
samt 1924 lektor vid högre latinläroverket i
Göteborg. Han utgaf 1915-23 under titlarna Guds rike
och Livsbilder flera serier läro- och läseböcker i
kristendom för små-, folk- och konfirmandskolan. 1923
framlade J. ånyo ett förslag till ny psalmbok, Den
svenska psalmboken, översedd och tillökad upplaga
av 1819 års psalmbok, en varsam revision af 1920 års
kyrkomötespsalmbok. E. N. S-g. Johansson, Karl (Carl)
Edvard, uppfinnare och industriman, f. 15 mars 1864 å
Frötuna bruk i Västmanland, begaf sig efter afslutad
skolgång till Förenta staterna, där han under tre
års tid dels förskaffade sig praktisk utbildning
inom maskinindustrien genom arbete vid verkstäder,
dels äfven studerade vid Gustavus Adolphus college i
S:t Peter, Minnesota. 1885 återkom J. till hemlandet,
fick arbete på en mekanisk verkstad i Eskilstuna och
genomgick tekniska skolan där. Han

anställdes 1888 vid Karl Gustafs stads
gevärsfaktori (se d. o.), aflade där 1890
examen som besikt-ningsrustmästare och fick sig
anförtrodd ledningen af faktoriets tillverkning af
specialmaskiner, verktyg och kontrollmått. Han
egnade där alltmer sin uppfinnarförmåga åt
dithörande problem. Redan 1897 hade J. konstruerat
sin första "kombinations-måttsats" ; 1906 var
uppfinningen fullbordad, och 1907 utsändes de första
precisionsmåttsatserna af "system C. E. Johansson"
(jfr Måttverktyg, sp. 228) i världsmarknaden,
där den obestridligt geniala uppfinningen hastigt
gjorde sig gällande inom alla de grenar af mekanisk
industri och instrumentalteknik, som ha behof af
möjligast fulländade mätinstrument. Särskildt
vid toleransmätningar för masstillverkning
af standardiserade maskindelar o. d. har
"system Johansson" fått en stor betydelse. En
närmare beskrifning af systemet lämnas i
art. Måttverktyg. Suppl. - Bland de utmärkelser,
som kommit J. till del, märkas Vermeilmedaljen,
Paris (1903), hedersdiplom i Liége (1905) och
Vetenskapsakademiens Arnberg-ska pris (1908). Han
är sedan 1919 led. af Ingen-jörsvet. akad. -
1911 öfvergick den af J. för mått-satsernas
tillverkning startade verkstaden i Eskilstuna till
A.-b. G. E. Johansson med J. som verkställande
direktör, och 1912 tog han afsked från
gevärsfaktoriet. Bolaget, som 1917 ombildades
(aktiekapital 11,250,000 kr.), har upptagit
tillverkning äfven af andra för verkstadsindustrien
be-höfliga precisionsinstrument, toleransverktyg
m. m. samt sysselsätter f. n. (1924) omkr. 200
pers. År 1918 grundade J. ett dotterbolag för
måttsatsernas tillverkning i Förenta staterna,
C. E. Johansson, Incorporated, Poughkeepsie, New
York. Detta bolag öfvergick 1923 till Ford motor
co, vid hvars laboratorier i Detroit J. samtidigt
anställdes. Han kvarstår emellertid i det svenska
bolagets styrelse och vistas tidtals i Sverige.

Fmn.

Johansson, Johan Ludvig, zoolog, f. 14 febr. 1865
i Göteborg, blef student 1884, filos, doktor
1896, docent i zoologi s. å., allt i Uppsala,
och utnämndes till lektor i naturalhistoria och
kemi vid realläroverket i Göteborg 1904. J. har
utgett ett flertal undersökningar rörande iglarnas
anatomi och systematik (Bidrag till kännedomen om
Sveriges ichtyobdellider, 1896, Hirudinea i "Die
siisswasser-fauna Deutschlands", 1909 m. fl.).

L–e.

Johansson, Johan Axel, redaktör, f. 31 aug. 1868
i Stockholm, blef student i Uppsala 1886, aflade
teol. filos, examen 1890, blef medarbetare i "Dagens
nyheter" 1899, medredaktör af "Upsala nya tidning"
1901 och är dess hufvudredaktör sedan 1903. J. har
redigerat denna tidning i själfständigt liberal,
kulturellt betonad anda, i hufvud-saklig anslutning
till Frisinnade landsföreningens politik (till
1923, då han vid frisinnade partiets sprängning
utträdde ur föreningen). J., som lifligt
deltagit i det uppsaliensiska studentlifvet,
har gjort sig känd som exponent för ett visst
studentikost satiriskt skämtlynne. Han är
från 1907 led. af Uppsala stadsfullmäktige
och har representerat staden i landstinget. Af
Sveriges vänsterpressförenings förtroenderåd
är J. led. sedan föreningens tillkomst, 1905.

Gl.

Johansson, Johan, i Kälkebo, riksdagsman,
f. 14 sept. 1868, är hemmansegare i Kälkebo, Forsa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0412.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free